![]() |
![]() | |
Priser på jordbruksmark 2012 | JO 38 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Så görs statistiken Detta omfattar statistiken Statistik över arrendepriser och marknadspriser på
jordbruksmark i Sverige har regelbundet redovisats sedan år 1995. Denna
redovisning är en följd av Sveriges inträde i EU detta år och önskemål från
EU:s statistikmyndighet Eurostat att samtliga medlemsländer årligen ska ta fram
detta slag av statistik. Arrende- och markprisstatistiken faller inte under
någon EU-reglering utan medlemsländerna översänder statistiken till Eurostat
enligt ”gentleman’s agreement”. Definitioner och förklaringar
Markprisstatistiken avser att belysa genomsnittligt
marknadspris per hektar för all jordbruksmark i landet. Så görs statistiken
Uppskattningarna av genomsnittliga marknadspriser på
jordbruksmark baseras på de försäljningar/köp av lantbruksenheter eller delar
av lantbruksenheter som genomförts under året och där lagfart sökts.
Fastighetsregleringar, dvs när en fastighet ombildas, t.ex. mark förs över till
en annan fastighet, inkluderas ej. Endast köp med en total areal av minst två hektar och en
försäljningssumma under 10 miljoner ingår i bearbetningen. Eftersom statistiken
ska avse markpriser vid representativa köp, ingår inte s.k. extrema köp, där
köpeskillingskoefficienten (dvs. kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde)
är mindre än 0,5 eller större än 6. Inte heller ingår köp där föräldrar säljer
till sina barn samt inte heller köp mellan make/maka. Eventuella köp där lösöre
ingår i köpeskillingen exkluderas också. Vid försäljning av lantbruksenheter eller delar av
lantbruksenheter kan utöver jordbruksmark även andra ägoslag eller byggnader
ingå. Vid sådana köp så används relationen mellan jordbruksmarkens
taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att
bestämma jordbruksmarkens andel av försäljningspriset. De genomsnittliga priserna på åkermark, betesmark och
jordbruksmark (åker + betesmark) för NUTSII-områdena och produktionsområdena
beräknas genom att dividera total försäljningssumma för mark i regionen med
total försåld areal. Det genomsnittliga priset på riksnivå beräknas däremot som
ett vägt medelvärde där de totala arealerna åker-, betes- respektive
jordbruksmark från samtliga fastigheter i fastighetstaxeringsregistret 2011
fördelade enligt NUTSII-områdena används som vägningstal. Detta, i kombination
med det faktum att förhållandet mellan försålda arealer åker- och betesmark
skiljer sig åt mellan åren, kan ge effekten att t.ex. den prisutveckling vi
redovisar för både åker- och betesmark kan vara högre än för jordbruksmark
vissa år. Beräkningarna utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag
av Jordbruksverket. Statistikens tillförlitlighet
En viktig osäkerhetskälla följer av att urvalet av
undersökningsobjekt inte utgörs av ett statistiskt urval utan utgörs av den
jordbruksmark som har försålts under året. Systematiska fel kan därför finnas i
den mån lagfarna försäljningar av jordbruksmark inte är representativa för all
jordbruksmark. En annan viktig osäkerhetskälla är det antagande som görs för de
fall då inte endast jordbruksmark utan även byggnader och/eller andra ägoslag
ingår i försäljningen. Någon särskild redovisning görs inte i
köpeskillingsuppgifterna av försäljningspriset på enbart jordbruksmark. I
sådana fall antas att priset på den försålda jordbruksmarken utgör samma andel
av totalpriset som taxeringsvärdet på denna jordbruksmark utgör av det totala
taxeringsvärdet på den försålda egendomen. Vidare förekommer en viss variation
i de redovisade skattningarna som följer av att de baseras på relativt få
försäljningar. Uppdateringen av taxeringen sker efter ett rullande schema
och genomförs vart sjätte år. Från och med år 2003 har ett system införts med
förenklade fastighetstaxeringar som varvas med den ordinarie så numera
uppdateras taxeringsvärdena vart tredje år. Men eftersom taxeringsvärdena inte
ändras årligen kan en viss under- eller överskattning göras då beräkning av
priset på jordbruksmarken görs vid försäljning av en fastighet som består av
mer än bara jordbruksmark. Då jordbruksmarkens värde ökar mer än övriga ägoslag
underskattas priset och tvärtom. Denna effekt gäller dock enbart för de år som
ingen taxering görs och försvinner i samband med att en ny taxering införs. Till år 2005 gjordes en ny taxering av lantbruksfastigheter
vilket medförde att jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet i
genomsnitt ökade från 10 % vid föregående taxering (1998) till 14 %.
Mellan åren 1999 och 2004 beräknades markpriserna med hjälp av 1998 års
taxering. Det har medfört att markpriserna under dessa år till viss del
underskattats då den relativa ökningen av värdet på jordbruksmark i förhållande
till andra ägoslag, som ackumulerats under åren, inte tagits med i
beräkningarna förrän år 2005. År 2008 uppdaterades taxeringsvärdena på nytt
genom en förenklad fastighetstaxering. Men här har man inte kunnat konstatera
någon nämnvärd skillnad från 2005 års taxering vad gäller jordbruksmarkens
andel av det totala taxeringsvärdet. Likande scenario som skedde i och med 2005
års taxering kan även skönjas i och med 2011 års nytaxering. På riksnivå har
jordbruksmarksvärdet år 2011 samma andel av fastighetens totala taxeringsvärde
som år 2005 och år 2008. Bryts taxeringsvärdena ner på län så kan vi se att denna
andel minskat för några län men ökat för många av de regioner där
jordbruksmarkpriset är relativt högt och där majoriteten av Sveriges jordbruksmark
finns. Med den beräkningsmetod som används leder detta till att priserna på
jordbruksmark under åren 2009 och 2010 till viss del underskattats, på samma
sätt som under åren 1999 till 2004, och den ackumulerade prisnivåökningen
kommit med först i beräkningarna till år 2011. För information kan också sägas att den genomsnittliga
arealstorleken på jordbruksmark per försäljning/köp har sjunkit över tiden. År
1990 var den genomsnittliga arealstorleken per försäljning/köp som ingår i vår
statistik ca 14 ha medan den år 2010 var ca 7 ha. Bra att veta
EU:s statistikmyndighet Eurostat redovisar markprisstatistik
för olika medlemsländer. Eftersom olika definitioner och metoder används i
medlemsländerna vid framtagning av denna statistik över tiden är inte de
uppskattade nivåerna på markpriserna helt jämförbara mellan länderna. Dock har nu
Eurostat, i samarbete med medlemsländerna, tagit fram en gemensam metodologi
för att ta fram mark- och arrendepriser för att harmonisera definitionerna som
ökar jämförbarheten och därmed användningen. Denna gemensamma metodologi började
gälla för mark- och arrendepriserna avseende år 2010. Dock har inte alla medlemsländer
kommit igång än. Statistiska centralbyrån publicerar årligen i sin
fastighetsprisstatistik uppgifter avseende köpeskillingar och
köpeskillingskoefficienter vid försäljningar av lantbruksenheter. I den
statistiken ingår således utöver jordbruksmark också byggnader och andra
ägoslag. Annan statistik
I början av år 2013 publicerades genomsnittliga arrendepriser
avseende år 2011 och 2012 i det Statistiska meddelandet JO39SM1301. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Siffrorna som presenteras i detta Statistiska
meddelande samt siffror för fler år finns också att ta del av i
Jordbruksverkets statistikdatabas som går att nå från Jordbruksverkets
webbplats. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken. |