Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Priser på jordbruksmark 2016

JO 38 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Priser på åker- och betesmark har årligen tagits fram av Jordbruksverket sedan år 1995. Dessa priser är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram på fastigheter.

Beräkningarna för år 2016 baseras på alla sålda lantbruksfastigheter år 2016 där ansökan om lagfart genomförts. Detta medför att överlåtelser som t.ex. resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med en annan fastighet som köparen äger (s.k. fastighetsreglering) inte ingår i beräkningarna. I en kvalitetsstudie som genomförts av Jordbruksverket under 2015/2016 har man kunnat konstatera att köp som slutar som en fastighetsreglering har ett genomsnittligt högre hektarpris på både åker- och betesmark. Läs mer om detta under avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Om fastigheten omfattar mer än bara mark så används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset. Om taxeringsvärdenas relation gentemot varandra förändras, vilket kan ske i samband med nytaxeringen som sker vart tredje år, kan det medföra att beräkningsmetoden under-/överskattar mellanliggande års prisutveckling.

Statistiken används bland annat av köpare och säljare av jordbruksmark som vill få ett riktmärke på prisnivån och/eller prisutvecklingen i sin region. Statistiken används också i olika beräkningsunderlag för att beräkna t.ex. kostnadsstrukturer och lönsamhet, värdera marken vid belåning etc.

Denna prisstatistik översänds årligen till EU:s statistikkontor Eurostat och EU-kommissionens direktorat för jordbruk, DG Agri, som använder statistiken för att bland annat studera hur förändringar i stöden påverkar markpriserna i medlemsstaterna.

 

Effekten på markprisstatistiken av uppdaterade taxe­ringsvärden på lantbruksfastigheter

För att uppskatta hur stor del av priset som kan hänföras till åker- respektive betesmarken på fastigheten används relationen mellan taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken och det totala taxerings­värdet på fastigheten. Till år 2005 gjordes en ny taxering av lantbruksfastigheter vilket medförde att jordbruksmarkens (åker- plus betesmarkens) andel av det totala taxeringsvärdet i genomsnitt ökade från ca 10 % vid föregående taxering (1998) till ca 14 %. Mellan åren 1999 och 2004 beräknades markpriserna med hjälp av 1998 års taxering. Det har medfört att markpriserna under dessa år till viss del under­skattats då den relativa ökningen av värdet på jordbruksmarken i förhållande till andra ägoslag, som ackumulerats under åren, inte tagits med i beräkningarna förrän år 2005.

År 2008 uppdaterades taxeringsvärden för lantbruksfastigheter igen men denna gång kunde man inte urskilja någon förändring i jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet.

Ett liknande scenario som skedde i och med 2005 års taxering kan även skönjas i både 2011 och 2014 års nytaxering. På riksnivå har värdet av åker- och betesmark dessa år ungefär samma andel av fastighetens totala taxeringsvärde som år 2005 och år 2008. Bryts taxeringsvärdena ner på län så kan vi se att denna andel minskat för ett antal län men ökat för många av de regioner där priset på åker- och betesmark är relativt högt och där majoriteten av Sveriges jordbruksmark finns. I beräk­ningsmodellen leder detta till att priserna på åker- och betesmark under åren 2009–2010 respektive 2012–2013 till viss del underskattats och hela den ackumulerade ökningen från åren 2009–2010 och 2012–2013 inte kom med i beräkningarna förrän år 2011 respektive 2014.

 

Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna

Figurerna A och C har justerats för effekten av taxeringsförändringen år 2005, 2011 och år 2014 genom att den ackumulerade underskattningen fördelats jämnt över åren 1999–2004, 2009–2010 samt 2012–2013.

I flera av tabellerna har dubbelberäkningar gjorts för år 2014. Priserna för 2014 är beräknade både enligt 2014 års taxeringsnivå och 2011 års taxeringsnivå. Vill man med hjälp av siffrorna i tabellerna i denna rapport se på prisutvecklingen mellan år 2013 och 2014 rekommenderas att använda priserna enligt 2011 års taxeringsvärden för båda åren. Däremot visar priserna enligt 2014 års taxering prisnivån för 2014 bäst.

 

Markpriser i Sverige

Sedan EU-inträdet, år 1995, har det genomsnittliga priset för åker- och betesmark per hektar ökat kontinuerligt (se figur A). År 2016 var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark i Sverige mer än 6 gånger så högt som det var år 1995. En faktor som kan ha påverkat markpriserna, särskilt i skogsbygder, är 2005 års jordbruksreform. Reformen innebar i korthet att stödet till jordbruket förändrades från att vara kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges i förhållande till arealen, oavsett vilken gröda som odlas. Även den relativt låga räntenivå sedan år 2008 och de goda spannmålspriserna torde generellt sett varit gynnsamt för prisutvecklingen under ett par år.

Jämför man 2016 års priser på åker- och betesmark med år 2015 har priserna på åker- och betesmark ökat. Läs mer om denna prisutveckling för åker- respektive betesmark under respektive rubrik nedan.

Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser region­indel­ningen produktionsområden. I tabellerna redovisas också priserna för NUTS2-områden. Kartor med respektive områdesindelning finns i avsnitt Kartor.

 

Antal försäljningar och hektar som ligger till grund för beräkningarna

Under år 2016 såldes drygt 2 700 fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark där man ansökte om lagfart. Knappt 2 200 av dessa innehöll åkermark och knappt 1 600 innehöll betesmark. Totalt såldes drygt 17 600 hektar varav ca 12 700 var åkermark och ca 4 900 var betesmark.

I figur B visas utvecklingen över tid för denna undersökning. År 1999 var det en topp med över 3 000 sålda fastigheter innehållande åker- och/eller bete som tillsammans representerade knappt 34 000 hektar. Det genomsnittliga antalet hektar per såld fastighet har minskat över tid. År 1990–1994 låg genomsnittet på 13–14 hektar per fastighet medan det har varit runt 6–7 hektar i genomsnitt de senaste åren.

 

Figur B. Antalet sålda fastigheter med åker- och/eller betesmark samt totalt såld areal (åker- plus betesmark)

 

Priserna på åker- och betesmark har som tidigare nämnts ökat över tiden. Figur C visar prisutvecklingen över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär den samma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmarken ökat mer än för åkermarken sedan 1990. En möjlig förklaring till att betesmarkspriset gick ner under 2007 kan vara den slumpmässighet som finns gällande värdet på de marker som säljs under året.

 

Figur C. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark, index 1995=1001

1)   Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011 och 2014 givit upphov till i beräkningsmetoden. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” s.4.

 

Priset på åkermark

Priset för en hektar åkermark ökade i genomsnitt med drygt 3 % år 2016 jämfört med 2015 och kos­tade år 2016 i genomsnitt 75 000 kr. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark ökat med 91 % för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren 1995–2016 visas i figur D. Mellan åren 2015 och 2016 har priserna ökat i alla regioner utom Götalands södra slättbygder och Övre Norrland. Karta 1 i avsnittet Kartor visas var i Sverige respektive produktionsområde finns.

Högst genomsnittligt pris på åkermark 2016 var det i Götalands södra slättbygder. Även om priset minskade med 10 % jämfört med 2015 var priset 182 100 kr. Jämfört med 2015 har priset på åkermark ökat mest i Götalands norra slättbygder och Mellersta Sveriges skogsbygder, både procentuellt och i kronor. I Götalands norra slättbygder ökade priset med 24 % till 87 200 kr och i Mellersta Sveriges skogsbygder ökade priset med 10 % till 40 200 kr. I Övre Norrland var det genomsnittliga priset 15 100 kr, vilket var det lägsta priset på åkermark 2016. Karta 1 i avsnittet Kartor visas

 

Figur D. Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tkr/ha1

1)   Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011 och 2014 givit upphov till i beräkningsmetoden. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011 samt mellan 2013 och 2014. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” s.4.

 

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren, kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Det som säkert går att utläsa är att priserna på åkermark har ökat över tid i alla regioner.

 

Priset på betesmark

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 28 000 kr per hektar år 2016, vilket motsvarar en prisökning på 3 % jämfört med 2015. Jämfört med 2006 har priset på betesmark ökat med 56 %. Alla regioner utom Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder samt Svealands slättbygder har högre genomsnittligt pris år 2016 än år 2015. Vilket kan ses i figur E. Produktionsområdenas geografisk yta visas i karta 1 under avsnitt Kartor.

Högst genomsnittligt pris på betesmark år 2016 var det i Götalands södra slättbygder. Priset minskade med 6 % till 82 000 kr jämfört med 2015. I Götalands norra slättbygder ökade det genomsnittliga priset på betesmark mest mellan 2015 och 2016. Ökningen var 33 % vilket motsvarar 9 800 kr. Genomsnittligt pris på betesmark i Övre Norrland var 4 500 kr under 2016. Den regionen har haft lägst pris på betesmark ända sedan 1995.

 

Figur E. Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tkr/ha1

1)   Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011 och 2014 givit upphov till i beräkningsmetoden. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011 samt mellan 2013 och 2014. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” s.4.

 

Även för betesmark gäller att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren. Detta gör att det kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Liksom för åkermark så går det att utläsa att priset för betesmark ökat över tid i alla regioner.