Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Arrendepriser på jordbruksmark 2012

JO 39 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

I samband med EU-medlemskapet önskade EU:s statistikkontor Eurostat statistik från Sverige avseende arrendepriser och markpriser på jordbruksmark. Sådan statistik togs inte regelbundet fram av Sverige tidigare. Denna statistik används av Eurostat för att belysa prisutvecklingen i de olika medlemsländerna och av DG Agri för att analysera olika effekter av förändringar i jordbrukspolitiken.

Denna statistik faller inte under någon EU-reglering. Medlemsländerna beräknar och översänder siffror inom området ”Agricultural land prices and rents” enligt informella överenskommelser. Från och med priserna avseende år 2010 finns en ny gemensamt framtagen metodologi för hur medlemsländerna inom EU ska beräkna mark- och arrendepriser. Detta för att harmonisera och öka jämförbarheten mellan länderna vilket också leder till ökad användning av statistiken.

I detta Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för olika slag av arrenden. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priser redovisas för jordbruksmark och åkermark, där det i jordbruksmark, förutom åkermark, även ingår betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive s.k. gratisarrenden. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, t.ex. genom självägt bolag, och för andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms. Prisnivån och pristutvecklingen ska tolkas med viss försiktighet, eftersom värdena för framförallt regionerna i norra Sverige är behäftade med höga medelfel.

Detta omfattar statistiken

Rampopulationen för arrendeprisundersökningen 2011–2012 omfattar 24 879 jordbruksföretag som fanns i lantbruksregistret (LBR) avseende år 2011 och som arrenderade åkermark eller betesmark enligt strukturundersökningen 2010.

 

Definitioner och förklaringar

För uppskattning av arrendepriser 2011 och 2012 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar åker- och/eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange antal arrenden för år 2011 och 2012. För de 8 arealmässigt största arrendena ombads de också specificera hur stor areal åker- och/eller betesmark arrendet omfattar, arrendets totala avgift för år 2011 respektive 2012, om de anser att de betalar ett marknadsmässigt pris samt huruvida det ingår något mer än bara mark i arrendet som påverkar arrendeavgiftens storlek såsom t.ex. stödrätter, byggnader, maskiner etc.

Till grund för val av urvalsmetod ligger erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens totala arrenderade jordbruksmarksareal samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och åtta regioner (s.k. produktionsområden) har använts. Totalt har alltså 32 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa strata har bestämts med s.k. optimal allokering med avseende på arrenderad jordbruksmarksareal.

Till följd av den metodändring vi genomförde till undersökningen avseende 2007-2008 kan vi numera beräkna medelfel på en del av arrendepriserna i denna undersökning. Medelfel är ett mått på hur osäkert värdet som presenteras är. Lägger vi till eller drar ifrån två gånger medelfelet från skattningen så säger det att vi med 95 % säkerhet har det rätta medelvärdet inom intervallet. T.ex. ett arrendepris på 1 000 kr/ha med ett medelfel på 5 % ger oss intervallet 900–1 100 kr (1 000 ± 2*0,05*1 000). Så med 95 % säkerhet kan vi säga att det faktiska genomsnittliga arrendepriset ligger mellan 900-1 100 kr/ha. Medelfelet är bara beräknat på arrendepriset för jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt åkermark inklusive gratisarrenden.

I tabell 8 redovisar vi arealer och antal företag enligt lantbruksregistret (LBR) 2010. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vad som räknas som jordbruksföretag ändrats något. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämde överens med de svenska. För att ingå i lantbruksregistret från och med 2010 ska företaget leva upp till minst ett av följande kriterier:

- bruka mer än 2,0 ha åkermark, eller

- bruka minst 5,0 ha jordbruksmark (åkermark + betesmark), eller

- inneha djurbesättningar på – minst 10 nötkreatur eller 10 suggor eller 50 svin eller 20 får och lamm eller 1 000 fjäderfä, eller

- bedriva yrkesmässig trädgårdsodling om minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal eller 200 kvadratmeter växthusyta.

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerheten i arrendeprisundersökningen utgörs av både slumpmässig osäkerhet, mätningsfel, bearbetningsfel och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark inklusive gratisarrenden. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 har vi gått till att stratifiera ramen enligt regionsindelningen produktionsområden istället för som tidigare NUTSII. Vi får därigenom bättre precision i skattningarna då priserna bättre korrelerar med hur bra marken är att odla vilket indelningen efter produktionsområden tar större hänsyn till.

Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar jordbruksmark då uppgifterna om detta härrör sig något år tillbaka i tiden. Läs mer om osäkerhetskällorna i dokumentet ”Beskrivning av statistiken”.

Undersökningens svarsfrekvens var ca 75 % vilket motsvarar 1 351 st inkomna svar. Av dessa var det ca 20 % som uppgav att de inte ville delta i denna frivilliga undersökning. Att så många inte ville delta i undersökningen har inte hänt förut vilket medförde att beräkningsunderlaget minskade med omkring 25 % jämfört med förra gången denna undersökning genomfördes år 2010. Detta har vägts upp av en bättre stratifiering till denna undersökning vilket gör att osäkerheten i skattningarna ligger ungefär i nivå med förra undersökningen. Endast för produktionsområdet Övre Norrland, har vi på grund av för högt medelfel tvingats ta bort arrendepriset för åkermark inklusive gratisarrenden. På riksnivå har skattningen till och med blivit bättre på jordbruksmark inklusive gratisarrenden jämfört med föregående arrendeprisundersökning.

Att medelfelen hoppar upp och ner för olika regioner mellan undersökningarna beror oftast på slumpmässigheten i variation av de genomsnittliga priser som förekommer i de olika stratumen och även variationen i antalet inkomna svar för dessa stratum. Få svar i kombination med stora variationer på de priser som uppgiftslämnarna angett för sina arrenden bidrar till en hög varians i stratumet som i sin tur medför att skattningen blir osäkrare för den regionen stratumet ingår i.

Bra att veta

Arrendeprisundersökningen har på senare år genomförts vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i nivå på priserna kan uppkomma vartannat år.

Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna presenteras i dessa publikationer inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i detta Statistiska meddelande avser marknadsmässiga arrenden.

En ny gemensam metodologi för att ta fram mark- och arrendepriser har tagits fram av medlemsländerna ihop med Eurostat för att få en bättre harminsering av denna prisstatistik mellan länderna och därmed ökad användning. En skillnad i hur vi på nationell nivå tar fram arrendepriserna jämfört med Eurostats metodologi är att priserna till EU ska bygga helt och hållet på de arrenden där inget annat än marken ingår i arrendeavgiften. Det vill säga att eventuella stödrätter, byggnader, maskiner etc. ska vara exkluderade ur det genomsnittliga pris vi skickar till EU. Priser enligt denna nya metodologi ska levereras till Eurostat med början avseende 2010 års mark- och arrendepriser. Sverige har redan sedan tidigare försökt rensa dessa översända arrendepriser till EU från arrenden där byggnader ingått och nu utökat det till att även exkludera arrenden där stödrätter, maskiner etc. ingår. Därav skiljer sig det pris som finns i Eurostats databas med de vi publicerar nationellt.

Från och med arrendepriserna avseende år 2009 har priserna även redovisats enligt regionsindelningen produktionsområden. Detta för att majoriteten av den statistik vi producerar presenteras enligt den regionsindelningen men också för att påvisa att även produktionsvillkoren vad gäller hur bra marken är att bruka är en faktor som påverkar arrendeavgiftens storlek. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 genomfördes även stratifieringen inför urvalsdragningen med denna regionsindelning jämfört med tidigare års undersökningar där regionsindelningen vid stratifieringen har varit den EU-baserade indelningen som heter NUTSII. Detta för att priserna bättre harmoniserar i produktionsområdena jämfört med NUTSII och vi får därmed säkrare skattningar på priserna. Vi redovisar fortsättningsvis priserna enligt båda dessa regionsindelningar men priset på riksnivå viktas från och med 2011 med de arrenderade arealerna fördelat enligt produktionsområdena. Att beräkna priset på riksnivå enligt detta sätt istället ger ingen påvisad nivåskillnad på priset som beror på metodförändringen.

Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områdena man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna. Därav är två s.k. NUTSII-områden hopslagna med var sitt annat NUTSII-område. Det gäller Stockholm som är hopslaget med Östra Mellansverige och Övre Norrland och Mellersta Norrland är hopslaget och heter här Norra Sverige. De uppskattade arrendepriserna redovisas därav i sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt:

 

Område

Län

Sydsverige

K, (L), M

Västsverige

N, O, (P), (R)

Småland med öarna

F, G, H, I

Östra Mellansverige

AB, C, D, E, T, U

Norra Mellansverige

S, W, X

Norra Sverige

Y, Z, AC, BD

Annan statistik

Jordbruksverket publicerar månadsvis priser och prisindex inom jordbruks- och livsmedelsområdet i JO 49 SM. Denna publikation finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik. Även längre prisserier återfinns i statistikdatabasen. För internationella jämförelser rekommenderas i första hand EU:s statistikorgan Eurostats webbsida.

Årligen publicerar Jordbruksverket uppskattningar av priser på jordbruksmark i ett eget SM.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.