Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Arrendepriser på jordbruksmark 2014

JO 39 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för olika slag av arrenden. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och regionerna vi redovisar priser för avser förhållande stora regioner så lokala variationer förekommer.

Priser redovisas för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive s.k. gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, t.ex. genom självägt bolag, och för andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms. Vi redovisar även genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark i tabell 9 där vi exkluderat arrenden där annat än marken ingår och påverkar arrendepriset, t.ex. stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

De som känner igen EU:s regionsindelning NUTS2 ser snabbt att två regioner inte finns med i figurer och tabeller. Det beror på att vi i denna urvalsundersökning får in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Därav har vi valt att slå ihop region Stockholm med Östra Mellansverige samt lägga ihop Nedre och Övre Norrland och kalla det Norra Sverige.

 

Arrendepriser i Sverige

Mellan åren 1995 och 2011 har det genomsnittliga priset för att arrendera mark i Sverige fördubblats. Takten på arrendeprisökningen har i snitt varit mellan 0–7 % per år förutom mellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 då arrendepriserna ökade med 16  respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit oförändrad fram till och med år 2014. Enligt punktskattningen har arrendepriset gått upp med 2 % mellan år 2013 och 2014, dock är ökningen inte statistiskt säkerställd. En hektar jordbruksmark kostar 1 666 kr/ha per år i Sverige och en hektar åkermark kostar 1 763 kr/ha. Priset för betesmark har i genomsnitt legat på runt 600 kr/ha under ett par undersökningar nu och så även under denna.

 

Arrendepriser jordbruksmark (åker och bete)

Arrendepriserna för jordbruksmark i Sydsverige uppgick år 2014 till i genomsnitt 3 699 kr per hektar då gratisarrendena medräknas. Arrendepriset var därmed mer än dubbelt så högt som genomsnittet för Sverige (1 666 kr/ha) och mer än 10 gånger högre än i de norra delarna av Sverige.

 

Figur B. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 2002—2014 inklusive gratisarrenden efter regionsindelning NUTS2, kr/ha

De arrendepriser som presenterats i figur C avser priser på jordbruksmark, det vill säga de genomsnittliga priserna för alla arrenden i undersökningen omfattande åkermark och/eller betesmark . Skillnaderna i arrendepris enligt figur C ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Omkring 40 % av arrendena i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör någon procent av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrendena vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring 40 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I Sydsverige påverkas priset marginellt om man exkluderar gratisarrendena.

 

Figur C. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark år 2014 exklusive respektive inklusive gratisarrenden indelat efter regionsindelning NUTS2, kr/ha

Figur D. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2013 och 2014, inklusive gratisarrenden indelat efter produktionsområden, kr/ha

Arrendepriserna är högre i de produktionsområden där de bra geografiska förutsättningarna och de goda odlingsjordarna finns. Högst pris genererar arrendena av jordbruksmark i Götalands södra slättbygder där genomsnittspriset år 2014 var 4 361 kr/ha.

Götalands södra slättbygder utgörs av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust. Se karta på sidan 13 hur Sverige är indelat efter produktionsområden.

 

Arrendepriser åkermark

Figur E. Genomsnittligt arrendepris för åkermark 2013 och 2014 inklusive gratisarrenden indelat efter regionsindelning NUTS2, kr/ha

I figur E redovisas priserna för de arrenden vilka enbart består av åkermark. När dessa jämförs med figur C, framgår att priset på arrenderad åkermark är högre i landets södra delar, medan priset i de nordligare delarna inte skiljer sig från priset på arrenderad jordbruksmark. Detta beror på att arrendepriset på betesmark är mycket lägre än arrendepriset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna. Arrendepriset för en hektar åkermark i Sydsverige låg år 2014 i genomsnitt på 3 811 kr, vilket är ca 3 % högre än arrendepriset på jordbruksmark i samma område.

 

Arrendepriser betesmark

Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats för hela riket. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 566 kr/ha för 2013 och 599 kr/ha 2014. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då antalet arrendeavtal med enbart betesmark i beräkningsunderlaget är litet. Vilket också är orsaken till att priserna hoppar en del över åren. Men över tiden kan man ändå utläsa att arrendepriset gått upp likt det gjort för arrendepriset på åkermark, vilket blir tydligt när man lägger in en trendlinje i figuren.

Figur F. Genomsnittligt arrendepris för betesmark 2000–2014, inklusive gratisarrenden, kr/ha

 

 

Andel gratisarrenden och andel arrendeavtal som innehåller mer än bara mark

I figur G ser man tydligt hur pass mycket vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med södra Sverige.

Figur G. Andelen gratisarrenden år 2014 indelat efter regionsindelning NUTS2

 

 

Figur H. Andelen arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset år 2014, i procent

 

Från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2009–2010 ingår frågan om det ingick något annat än mark i arrendeavtalet som påverkade arrendepriset. Detta för att försöka uppfylla Eurostats metodologi där man enbart vill ha ut de genomsnittliga priserna för de arrenden som bara omfattar mark.

I de fall där man upplever att man betalar ett marknadsmässigt pris ingick stödrätter i ca 28 % av avtalen under år 2014. Andelen arrendeavtal där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingår i avtalet var för år 2014 ca 6 % och tycks vara vanligare i södra Sverige jämfört med norra.

Övrigt t.ex. bostadshus, ingick i ca 3 % av arrendeavtalen. I 68 % av arrendeavtalen ingår det inget, förutom mark, som påverkar priset. Andelarnas storlek ska tolkas med viss försiktighet då vi inte har beräknat något osäkerhetsmått till dessa.