![]() |
![]() | |
Arrendepriser på jordbruksmark 2018 | JO 39 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta
Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark.
Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket
vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna
är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis
stora så förekommer det lokala prisvariationer. Priserna
som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på
jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller
betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive så kallade
gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark.
Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med
enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade från arrenden där
arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och
från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på
marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms och per år. I tabell 9
redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark där vi
exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till
exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda priser är också de
genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras
metodologi. Redovisning
av resultat sker på riksnivå samt två olika indelningar, NUTS2 och
produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dess-utom
slagit ihop några regioner vilket beror på att vi i denna urvalsundersökning
fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för
regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas
därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har
slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga
NUTS2-områden i Sverige. Arrendepriser i Sverige
Mellan
åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera
mark i Sverige. Takten på arrendeprisökningen har i snitt varit mellan 0‑7 %
per år förutom mellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 då
arrendepriserna ökade med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för
spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till
denna prisutveckling i spannmålsbygderna. Efter år
2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2018.
Enligt punktskattningen har arrendepriset gått upp med 8 % denna period
men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2017 och 2018 steg
priset med 1 %. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 726
kr/ha per år i Sverige att arrendera och en hektar åkermark kostar 1 815
kr/ha. Priset för att arrendera en hektar betesmark var 555 kr 2018. Sedan 2011
har genomsnittet för betesmark varit i intervallet 500–600 kr/ha. År 2018
var 69 % av arrendeavtalen skriftliga, vilket är oförändrat jämfört med
senaste gången andelen skriftliga avtal undersöktes, 2008. Andelen skriftliga
avtal varierar i Sverige mellan 45 % i norra delarna till 77 % i
södra Sverige. Jämfört med 2008 har andelen skriftliga avtal minskat från
60 % till 45 % i norra Sverige, men ökat från 59 % till
69 % i Småland med öarna. Information om andel skriftliga avtal finns i
tabell 7. Arrendepriser jordbruksmark (åker-
och betesmark)
År 2018
var det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden
1 726 kr per hektar och år. Prisutvecklingen för riket sedan 2006
redovisas i figur A. Priset varierar mycket i Sverige. I Sydsverige är det
genomsnittliga priset 3 197 kr/ha vilket är ungefär 10 gånger högre än det
genomsnittliga priset för att arrendera en hektar jordbruksmark i Norra
Sverige, där priset var 323 kr/ha år 2018. Utvecklingen sedan 2006 för
regionindelningen NUTS2 redovisas i figur B. Regioner i NUTS2 är
sammanslagningar av län och visas i karta 2. I tabell
1 redovisas genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark inklusive
gratisarrenden för områden fördelade på NUTS2 och produktionsområden. Där finns
också medelfelen för 2018 redovisade. Medelfelen visar hur stor osäkerhet det
är i resultaten. För riket är medelfelet 3,3 %, vilket innebär att
konfidensintervallet för riket är 1 616–1 837 kr. Figur B. Utvecklingen
av arrendepriser för jordbruksmark 2006–2018 inklusive gratisarrenden efter
regionindelning NUTS2, kr/ha De
arrendepriser som presenterats i figur C avser priser på jordbruksmark, det
vill säga de genomsnittliga priserna för alla arrenden i undersökningen
omfattande åkermark och/eller betesmark. För respektive region och för riket
redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive respektive exklusive
gratisarrenden. Skillnaderna i arrendepris inklusive respektive exklusive
gratisarrenden enligt figur C ska ses mot bakgrund av att andelen
gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Omkring 38 % av
arrendena (år 2018) i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör
några procent av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrenden vid beräkning
av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar
man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring
37 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I
Sydsverige påverkas priset marginellt om man exkluderar gratisarrendena. Figur C. Genomsnittligt
arrendepris för jordbruksmark år 2018 exklusive respektive inklusive
gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/ha I figur
D redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive gratisarrenden, med
konfidensintervall, för både 2017 och 2018 indelat efter produktionsområden. I
Sverige finns det åtta produktionsområden och indelningen visas i karta 1.
Produktionsområden är indelade efter odlingsförutsättningar att jämföra med
NUTS2 som är en mer administrativ indelningsform baserat på län. Arrendepriserna
är högre i de produktionsområden där de bra geografiska förutsättningarna och
de goda odlingsjordarna finns. Högst pris genererar arrendena av jordbruksmark
i Götalands södra slättbygder där genomsnittspriset för jordbruksmark inklusive
gratisarrenden år 2018 var knappt 4 000 kr/ha. Götalands södra slättbygder
utgörs främst av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner
runt Skånes västra och södra kust. Resultat samt medelfel redovisas i tabell 1.
Medelfelen varierar i Sverige. I produktionsområden i södra delarna av Sverige
var medelfelet 6–9 % och i produktionsområde Övre Norrland var det ca
33 %. Med hjälp av medelfelen kan konfidensintervall beräknas. Dessa visas
tillsammans med genomsnittspriset i figur D. Figur D. Genomsnittligt
arrendepris samt konfidensintervall för jordbruksmark 2017 och 2018, inklusive
gratisarrenden indelat efter produktionsområden samt riket, kr/ha Arrendepriser åkermark
Arrendepriset
på åkermark inklusive gratisarrenden var 1 815 kr 2018 vilket är knappt 90
kr dyrare än priset jordbruksmark. I figur E redovisas genomsnittspriserna med
konfidensintervall för de arrenden vilka enbart består av åkermark, inklusive
gratisarrenden. När dessa jämförs med figur C, framgår att priset på arrenderad
åkermark är något högre i landets södra delar och sydöstra delar, medan priset
i resten av Sverige inte skiljer sig så mycket från priset på arrenderad
jordbruksmark. Detta beror på att arrendepriset på betesmark är lägre än
arrendepriset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är
så stor i de norra delarna. Arrendepriset för en hektar åkermark inklusive
gratisarrenden i Sydsverige låg år 2018 i genomsnitt på 3 615 kr, vilket är ca
13 % högre än arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden i
samma område. Genomsnittligt
pris samt medelfel för åkermark inklusive gratisarrenden redovisas för NUTS2,
produktionsområde och riket i tabell 3. För riket är medelfelet 3,2 %,
vilket innebär att konfidensintervallet är 1 701–1 929 kr. Liksom för
jordbruksmark varierar medelfelet för åkermark och medelfelen är även för
åkermark högre i norra Sverige än i södra delarna. Konfidensintervallen som
redovisas tillsammans med genomsnittspriserna i figur E beräknas med hjälp av
medelfel. Figur
E. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för åkermark 2017 och
2018 inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket,
kr/ha Arrendepriser betesmark
Ett
genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats för hela riket. Det
beräknade arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 518
kr/ha för 2017 och 555 kr/ha 2018. Både nivån och förändringen mellan åren ska
tolkas med stor försiktighet då antalet arrendeavtal med enbart betesmark i
beräkningsunderlaget är litet. Detta är också orsaken till att priserna
varierar en del över åren. Figur F visar arrendepris för betesmark på riksnivå
sedan 2000. Över tid kan man ändå utläsa att arrendepriset på betesmark gått
upp precis som det gjort på åkermark, vilket blir tydligt när man lägger in en
trendlinje i figuren (streckad linje, benämnd ”Linjär (Betesmark)” i figur F). Figur F. Genomsnittligt
arrendepris för betesmark 2000–2018, inklusive gratisarrenden, kr/ha Anm. Linjär (Betesmark) är
trendlinje Andel gratisarrenden och andel
arrendeavtal som innehåller mer än bara mark
I
Sverige var ungefär 13 % av alla arrendeavtal gratis 2018. Det är en liten
ökning jämfört med de senaste åren, vilket kan ses i figur G som visar
utvecklingen sedan 2005. Figur G. Andelen
gratisarrenden i Sverige 2005–2018, procent Andelen
gratisarrenden varierar i Sverige. I figur H ser man tydligt hur mycket
vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med i södra
Sverige. Ökningen av andelen gratisarrenden på riksnivå mellan 2016 och 2018
kan delvis förklaras av att andelen gratisarrenden ökat från 28 % till
38 % i Norra Sverige och andelen ökat från 22 % till 29 % i Norra
Mellansverige mellan samma år. I tabell 5 redovisas data för vartannat år
gällande andel gratisarrenden fördelat på NUTS2 sedan 2010. Figur H. Andelen
gratisarrenden 2016 och 2018 indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket,
procent Från och
med arrendeprisundersökningen avseende år 2009–2010 inkluderas även frågan om
det ingick något annat än mark i arrendeavtalet som påverkade arrendepriset.
Detta för att försöka uppfylla Eurostats metodologi där man enbart vill ha ut
de genomsnittliga priserna för de arrenden som bara omfattar mark. I de
fall där man upplever att man betalar ett marknadsmässigt pris ingick
stödrätter i omkring 33 % av avtalen under år 2018. Andelen arrendeavtal
där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingick i
avtalet var för år 2018 ca 5 % och tycks vara vanligare i södra Sverige
jämfört med norra. Övrigt,
till exempel bostadshus, ingick i ca 2 % av arrendeavtalen. I 64 % av
arrendeavtalen ingår det inget, förutom mark, som påverkar priset. Andelarnas
storlek ska tolkas med viss försiktighet då vi inte har beräknat något medelfel
till dessa. I figur I visas andelen arrende där annat än mark ingår som
påverkar arrendepriset för 2016 och 2018 samt hur stor andel arrenden där inget
annat än mark ingår i arrendepriset. Figur I. Andelen
arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset 2016 och 2018,
procent |