Statistiken med kommentarer

Nytt basår 2010=100
Preliminära årsindex och årspriser för 2014
Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Utveckling av avräkningspriser
Prisutveckling i senare led
Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder
Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder

I detta Statistiska meddelande redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.

Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex (PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna i första ledet använder för att kunna producera sina produkter, t.ex. spannmål, köttdjur, mjölk från mjölkkor. Dessa producenter säljer sedan sina varor till tex spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index). Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för beräkningarna i avräkningsprisindex.

För att mäta prisutvecklingen i senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex  för jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument.

För var och ett av dessa index ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemens agreement”.

De två sistnämnda prisindexen, PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket.

I detta Statistiska meddelande redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell 6 och 7. Vi har också i figur F och G  försökt visualiserat prisutvecklingen vad gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara.

Nytt basår 2010=100

Vad innebär det?

Från och med detta Statistiska meddelande är basåret 2010 istället för 2005 för alla index. Prisindexen som redovisas i basår 2010=100  har därmed bytt vilket år som avser ”startår”, där indexet är lika med 100. För PM-index och A-index innebär också basårsbytet en större revidering av metoder, källor för prisinsamling och vikter som används vid beräkningarna av priserna och indexen. Vikterna bestämmer bland annat hur uppgiftslämnarnas priser ska viktas ihop gentemot varandra och hur produkterna ska viktas ihop till aggregerade nivåer.

Eftersom vikterna ändrats både inom och emellan de olika produktkategorierna kommer både priserna och indexen att revideras. Därav kan både priserna och prisutvecklingen skilja sig jämfört med när basåret var 2005. Indexen och priserna finns tillgängliga bakåt med basår 2010=100 till och med år 2005 i vår databas.

Förändringar i strukturen av indexen och priserna

Posten Fjäderfä i avräkningsprisindex kommer från och med nu inte redovisas som en egen post. Prisutvecklingen för fjäderfä ligger nu tillsammans med andra djurslag under posten Övriga animalier. Detta på grund av sekretess. Vi kommer inte heller att redovisa något avräkningspris för slaktkyckling.

 

Preliminära årsindex och årspriser för 2014

De årssiffror som publiceras här för år 2014 ska tolkas och användas med viss försiktighet då de flesta av dessa uppgifter än så länge är preliminära. Efterlikvider, slutbetalningar och andra korrigeringar kommer att påverka delar av årspriserna och årsindexen för 2014. Speciellt årssiffrorna för spannmål, oljeväxter, slaktdjur och mjölk påverkas men även fodermedel bland insatsvarorna brukar påverkas. Definitiva index och priser för föregående år brukar som regel bli klara först i april/maj.

 

Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel

Priserna på jordbrukets produktionsmedel totalt sett steg med i genomsnitt 0,8 % mellan januari 2014 och januari 2015. Priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel (+12,2 %) och Växtskydds- och bekämpningsmedel (+9,0 %) hade stigit mest medan Energi och smörjmedel (-8,6 %) och Djurfoder (-3,0 %) var de poster vars priser gått ner under perioden. Sammantaget steg priserna på olika insatsvaror med 0,2 % medan priserna på investerings­varor och investeringstjänster steg med 2,9 % mellan januari 2014 och januari 2015.

 

Figur B. Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Utveckling av avräkningspriser

Avräkningspriserna på jordbruksprodukter sjönk enligt A-index med i genomsnitt -6,0 % mellan januari 2014 och januari 2015. 

Bland vegetabilier steg de genomsnittliga avräkningspriserna mest för Industrigrödor  (+3,9 %)  och Spannmål (+3,6 %) medan priserna för Potatis (-17,5 %) och Frukt och grönsaker (-4,6 %) sjönk mest. Sammantaget sjönk de genomsnittliga priserna för vegetabilieprodukter med -0,6 % under perioden.

Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt -9,8 % lägre i januari 2015 jämfört med i januari 2014. Det är de sjunkande priserna för Mjölk (-20,6 %) som förklarar de sammantaget lägre genomsnittspriserna för animalieprodukter. Priserna steg dock för Svin (+2,9 %) och Ägg (+1,6 %) under perioden.

 

 

Figur C. Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Prisutveckling i senare led

De genomsnittliga priserna inom PPI-J sjönk totalt sett med -0,4 mellan januari 2014 och januari 2015. Priserna för Vege­tabilier och Animalier sjönk med i genomsitt -0,9 % respektive -0,1 %, Mest steg posten Ägg (+5,2 %) medan Mejeriprodukter sjönk mest (-2,8 %).

Figur D. Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

KPI-J steg med 0,4 % i januari 2015 jämfört med januari 2014.  Både Vegetabilier och Animalier steg sammantaget med 0,4 %. Mest steg priserna för Ägg (+4,0 %) följt av Charkuterivaror och köttkonserver (+2,4 %).

Konsumentpriserna totalt sett, mätt med KPI, sjönk med -0,2 % mellan januari 2014 och januari 2015.

Figur E. Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder

I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del.

 

Figur F. Utvecklingen av Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100)

Källa: Eurostats databas. Source: Eurostat’s database

.

 

Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder

I figur G jämförs utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del.

Figur G. Utvecklingen av Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100)

Källa: Eurostats databas. Source: Eurostat’s database.