![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1510 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Nytt basår 2010=100 I detta Statistiska meddelande
redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.
Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex
(PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna
i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex.
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får
betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index).
Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för
beräkningarna i avräkningsprisindex. För att mäta prisutvecklingen i
senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för
jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i
livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade
livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument. För var och ett av dessa index
ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas
in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop
till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index
samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en
del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”. De två sistnämnda prisindexen,
PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på
uppdrag av Jordbruksverket. I detta Statistiska meddelande
redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell
6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad
gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra
medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara. Nytt basår 2010=100
Vad innebär det? Från och med det Statistiska meddelande avseende januari 2015
är basåret 2010 istället för 2005 för alla index. Prisindexen som redovisas i
basår 2010=100 har därmed bytt vilket år
som avser ”startår”, där indexet är lika med 100. För PM-index och A-index
innebär också basårsbytet en större revidering av metoder, källor för
prisinsamling och vikter som används vid beräkningarna av priserna och indexen.
Vikterna bestämmer bland annat hur uppgiftslämnarnas priser ska viktas ihop
gentemot varandra och hur produkterna ska viktas ihop till aggregerade nivåer. Dessa
vikter baseras på de värdevolymer som beräknas i de ekonomiska kalkylerna för
jordbrukssektorn (EAA). Eftersom vikterna ändrats både inom och emellan de olika
produktkategorierna kommer både priserna och indexen att revideras. Därav kan
både priserna och prisutvecklingen skilja sig jämfört med när basåret var 2005.
Indexen och priserna finns tillgängliga bakåt med basår 2010=100 till och med
år 2005 i vår databas. Förändringar i strukturen av
indexen och priserna Posten Fjäderfä i avräkningsprisindex kommer från och med nu
inte redovisas som en egen post. Prisutvecklingen för fjäderfä ligger nu
tillsammans med andra djurslag under posten Övriga animalier. Detta på grund av
sekretess. Vi kommer inte heller att redovisa något avräkningspris för
slaktkyckling. Revidering av index och priser för Nötkreatur
På grund av förändringar i våra priskällor har vi beslutat att
revidera både avräkningsprisindexserierna och avräkningsprisserierna för
Nötkreatur för perioden januari 2014 till och med april 2015. Orsaken är att en
del slakterier flyttat över en del av de varierande tilläggsbetalningarna till
att ligga direkt på grundpriset i stället. Mellanskillnaden mellan det gamla och
nya grundpriset har vi fördelat ut över alla månader 2014. Vi följer det nya
grundpriset från och med januari 2015. Vad gäller avräkningsprisindex är det posten Nötkreatur -
Storboskap som revideras. I prisserierna är det Hanungnöt samt Ko som
revideras. I och med detta blir det även revideringar för indexen på aggregerad
nivå där Nötkreatur - Storboskap ingår, det vill säga posten Nötkreatur, Djur,
Animalieproduktion samt indextalen för totala avräkningsprisindex. Sker fler liknande förändringar kan ytterligare revideringar
inte uteslutas. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets
produktionsmedel låg totalt sett enligt PM-index i genomsnitt ‑0,5 %
lägre i augusti 2015 jämfört med augusti 2014. Energi och smörjmedel (‑9,8 %)
och den stora produktgruppen Djurfoder (‑1,0 %) bidrar mest till att
de genomsnittliga priserna sjönk under perioden. Bland de poster där priserna
stigit under perioden står Växtskydds- och bekämpningsmedel för den största
ökningen med 6,5 %. Sammantaget sjönk priserna på olika insatsvaror med ‑1,2 %.
De genomsnittliga priserna för investeringsvaror och- tjänster steg däremot med
1,8 % mellan augusti 2014 och augusti 2015. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på
jordbruksprodukter sjönk enligt A-index med i genomsnitt -0,8 % mellan augusti
2014 och augusti 2015. Bland vegetabilier steg de
genomsnittliga avräkningspriserna mest för Potatis (+35,2 %) och Industrigrödor
(+12,1 %). De enda posterna under vegetabilier som hade lägre genomsnittliga
priser i augusti 2015 jämfört med augusti 2014 var Spannmål (-1,5 %) och
Foderväxter (-0,5 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för
vegetabilieprodukter med 3,7 % under perioden. Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt -3,7 %
lägre i augusti 2015 jämfört med i augusti 2014. Det är de sjunkande priserna för
Mjölk (-17,7 %) som förklarar de sammantaget lägre genomsnittspriserna för
animalieprodukter. Bland övriga poster under animalieproduktion var det endast
Nötkreatur – Kalv som hade lägre priser i augusti 2015 jämfört med augusti 2014
(-1,7 %) medan övriga poster hade stigit. Mest steg priserna för Andra animaliska
produkter (+17,5 %) följt av Får och getter (+7,7 %). Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling i senare led
De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för
livsmedelsindustrin (PPI-J) låg i augusti 2015 ungefär i nivå med augusti 2014.
Priserna för Vegetabilier steg med 1,4 % medan Animaler sjönk med ‑0,7 %.
Priserna för Ägg steg mest (+4,3 %) medan Mejeriprodukter sjönk mest (-4,4 %). Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentpriserna för
jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg sammantaget med 1,0 % mellan augusti
2014 och augusti 2015. Priserna för Vegetabilier steg med 2,6 %, och
Animalier steg med 0,2 %. Mejeriprodukter (-1,1 %) var den enda
posten där priserna i genomsnitt sjunkit under perioden. Konsumentpriserna totalt sett,
mätt med KPI, sjönk med -0,2 % mellan augusti 2014 och augusti 2015. Figur E.
Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder
I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price
Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör
poängteras att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att
serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också
jämförelser till viss del. Figur F. Utvecklingen av
Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur G jämförs
utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt
i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors
växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur G. Utvecklingen av
Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. |