![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1602 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Nytt basår 2010=100 I detta Statistiska meddelande
redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.
Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex
(PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna
i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex.
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får
betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index).
Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för
beräkningarna i avräkningsprisindex. För att mäta prisutvecklingen i
senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för
jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i
livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade
livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument. För var och ett av dessa index
ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas
in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop
till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index
samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en
del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”. De två sistnämnda prisindexen,
PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på
uppdrag av Jordbruksverket. I detta Statistiska meddelande
redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell
6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad
gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra
medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara. Nytt basår 2010=100
Vad innebär det? Från och med det Statistiska meddelande avseende januari
2015 är basåret 2010 istället för 2005 för alla index. Prisindexen som
redovisas i basår 2010=100 har därmed
bytt vilket år som avser ”startår”, där indexet är lika med 100. För PM-index
och A-index innebär också basårsbytet en större revidering av metoder, källor
för prisinsamling och vikter som används vid beräkningarna av priserna och
indexen. Vikterna bestämmer bland annat hur uppgiftslämnarnas priser ska viktas
ihop gentemot varandra och hur produkterna ska viktas ihop till aggregerade
nivåer. Dessa vikter baseras på de värdevolymer som beräknas i de ekonomiska
kalkylerna för jordbrukssektorn (EAA). Eftersom vikterna ändrats både inom och emellan de olika
produktkategorierna kommer både priserna och indexen att revideras. Därav kan
både priserna och prisutvecklingen skilja sig jämfört med när basåret var 2005.
Indexen och priserna finns tillgängliga bakåt med basår 2010=100 till och med
år 2005 i vår databas. Förändringar i strukturen av
indexen och priserna Posten Fjäderfä i avräkningsprisindex kommer från och med nu
inte redovisas som en egen post. Prisutvecklingen för fjäderfä ligger nu
tillsammans med andra djurslag under posten Övriga animalier. Detta på grund av
sekretess. Vi kommer inte heller att redovisa något avräkningspris för slaktkyckling. Revidering av index och priser för Nötkreatur
På grund av förändringar i våra priskällor har vi beslutat att
revidera både avräkningsprisindexserierna och avräkningsprisserierna för
Nötkreatur för perioden januari 2014 till och med april 2015. Orsaken är att en
del slakterier flyttat över en del av de varierande tilläggsbetalningarna till
att ligga direkt på grundpriset i stället. Mellanskillnaden mellan det gamla och
nya grundpriset har vi fördelat ut över alla månader 2014. Vi följer det nya grundpriset
från och med januari 2015. Vad gäller avräkningsprisindex är det posten Nötkreatur -
Storboskap som revideras. I prisserierna är det Hanungnöt samt Ko som
revideras. I och med detta blir det även revideringar för indexen på aggregerad
nivå där Nötkreatur - Storboskap ingår, det vill säga posten Nötkreatur, Djur,
Animalieproduktion samt indextalen för totala avräkningsprisindex. Sker fler liknande förändringar kan ytterligare revideringar
inte uteslutas. Preliminära årsindex och årspriser för 2015
I och med
att detta Statistiska meddelande avser december 2015 kan vi nu även beräkna
årsindex och årspriser för helåret 2015 för i stort sett alla uppgifter i denna
publikation. De årssiffror som publiceras här för år 2015 ska dock tolkas och
användas med viss försiktighet då de flesta av dessa uppgifter än så länge är
preliminära. Efterlikvider, slutbetalningar och andra korrigeringar kommer att
påverka delar av årspriserna och årsindexen för 2015. Speciellt årssiffrorna
för spannmål, oljeväxter, slakt och mjölk påverkas men även fodermedel bland
insatsvarorna brukar påverkas. Definitiva index och priser för föregående år
brukar som regel bli klara först i april/maj. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets
produktionsmedel sjönk totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt -0,2 %
mellan december 2014 och december 2015. Energi och smörjmedel (-7,7 %), Gödnings-
och jordförbättringsmedel (-2,6 %) samt Utsäde (-1,9 %) var de poster där
de genomsnittliga priserna sjönk, för övriga poster steg priserna under
perioden. Bland de poster där priserna stigit står Växtskydds- och
bekämpningsmedel för den största ökningen med 7,2 %. Sammantaget sjönk priserna på
olika insatsvaror med -0,7 %. De genomsnittliga priserna för investeringsvaror
och- tjänster steg däremot med 1,9 % mellan december 2014 och december 2015. Ser vi till de preliminära
årsindextalen så steg PM-index totalt sett med ca 0,5 % under 2015 jämfört
med 2014. Jämför vi med år 2010 har PM-index gått upp med ca 9,3 %. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på
jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 2,3 % mellan december
2014 och december 2015. Bland vegetabilier steg de
genomsnittliga avräkningspriserna mest för Potatis (+27,3 %) och Frukt och
grönsaker (+16,8 %). Anledningen till den stora ökningen för Potatis beror
snarare på att priset var förhållandevis lågt förra året än att priset nu är
ovanligt högt. De enda posterna under vegetabilier som hade lägre
genomsnittliga priser i december 2015 jämfört med december 2014 var Spannmål (-9,7 %)
och Foderväxter (-0,5 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för
vegetabilieprodukter med 2,0 % under perioden. Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt 2,4 % högre
i december 2015 jämfört med i december 2014. Anledningen är högre priser på slaktdjur
(Djur) i december 2015 jämfört med december 2014. Svin (+9,6 %) samt Nötkreatur
- Storboskap (+9,0 %) steg mest under perioden medan Andra animaliska
produkter sjönk mest (‑22,8 %). Ser vi till de preliminära
årsindextalen så sjönk A-index totalt sett med ca ‑0,9 % under 2015
jämfört med 2014. Jämför vi med år 2010 har A-index gått upp med ca 4,7 %. Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling i senare led
De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för
livsmedelsindustrin (PPI-J) steg med 1,5 % mellan december 2014 och december
2015. Priserna för Vegetabilier steg med 3,9 % och Animalier steg med 0,4 %.
Mejeriprodukter (‑3,3 %) var den enda posten som hade lägre priser i
december 2015 jämfört med december 2014 medan priserna för Vegetabilier och
Kött (+3,9 %) steg mest under perioden. Ser vi till de preliminära
årsindextalen så steg PPI-J totalt sett med ca 0,4 % under 2015 jämfört
med 2014. Jämför vi med år 2010 har PPI-J gått upp med ca 10,5 %. Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentpriserna för
jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg sammantaget med 0,8 % mellan december
2014 och december 2015. Priserna för Vegetabilier steg med 1,8 % och
Animalier steg med 0,4 %. Mejeriprodukter (-0,2 %) var den enda posten
där priserna i genomsnitt sjunkit under perioden. Konsumentpriserna totalt sett,
mätt med KPI, steg med 0,1 % mellan december 2014 och december 2015. Ser vi till de preliminära
årsindextalen så steg KPI-J totalt sett med ca 0,6 % under 2015 jämfört
med 2014. Jämför vi med år 2010 har KPI-J gått upp med ca 7,5 %. Figur E.
Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i
några EU-länder
I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price
Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör
poängteras att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna
inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också
jämförelser till viss del. Figur F. Utvecklingen av
Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur G jämförs
utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt
i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors
växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur G. Utvecklingen av
Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. |