![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1605 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Preliminära årsindex och årspriser för 2015 I detta Statistiska meddelande
redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.
Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex
(PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna
i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex.
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får
betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index).
Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för
beräkningarna i avräkningsprisindex. För att mäta prisutvecklingen i
senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för
jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i
livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade
livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument. För var och ett av dessa index
ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas
in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop
till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index
samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en
del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”. De två sistnämnda prisindexen,
PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på
uppdrag av Jordbruksverket. I detta Statistiska meddelande
redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell
6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad
gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra
medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara. Preliminära årsindex och årspriser för 2015
De
årssiffror som publiceras här för år 2015 ska tolkas och användas med viss
försiktighet då de flesta av dessa uppgifter än så länge är preliminära.
Efterlikvider, slutbetalningar och andra korrigeringar kommer att påverka delar
av årspriserna och årsindexen för 2015. Speciellt årssiffrorna för spannmål,
oljeväxter, slakt och mjölk påverkas men även fodermedel bland insatsvarorna
brukar påverkas. Definitiva index och priser för föregående år brukar som regel
bli klara först i samband med publiceringen av siffrorna avseende april eller maj. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets insatsvaror
sjönk totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt -1,7 % mellan mars 2015
och mars 2016. Lägre priser för Djurfoder (‑4,4 %) bidrog mest till detta.
Exempel på andra produktgrupper där priserna sjunkit sen mars 2015 var Gödnings-
och jordförbättringsmedel (-7,5 %) och Energi och smörjmedel (-7,0 %).
Bland de produktgrupper där priserna stigit står Växtskydds- och
bekämpningsmedel för den största ökningen med 2,5 %. Sammantaget sjönk priserna på
olika insatsvaror med -2,7 %. De genomsnittliga priserna för investeringsvaror
och- tjänster steg däremot med 1,5 % mellan mars 2015 och mars 2016. Ser vi till de preliminära
årsindextalen så steg PM-index totalt sett med ca 0,5 % under 2015 jämfört
med 2014. Jämför vi med år 2010 har PM-index gått upp med ca 9,3 %. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på
jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 1,0 % mellan mars 2015
och mars 2016. Bland vegetabilier steg de
genomsnittliga avräkningspriserna mest för Potatis (+38,1 %) och Frukt och
grönsaker (+7,5 %). Produktgrupper under vegetabilier som hade lägre
genomsnittliga priser i mars 2016 jämfört med mars 2015 var Spannmål (-17,2 %),
Industrigrödor (‑0,6 %) och Foderväxter (-0,5 %). Sammantaget sjönk
därför de genomsnittliga priserna för vegetabilieprodukter med -0,7 %
under perioden. Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt 2,3 % högre
i mars 2016 jämfört med i mars 2015. Anledningen är främst högre priser på slaktdjur
(Djur) i mars 2016 jämfört med mars 2015. Mest steg priserna för Svin (+10,8 %)
under perioden. Andra animaliska produkter (‑36,6 %), Andra djur (-2,4 %)
samt Ägg (‑0,6 %) var de poster under animalieprodukter som hade lägre
priser i mars 2016 jämfört med mars 2015. Ser vi till de preliminära
årsindextalen så sjönk A-index totalt sett med ca ‑0,9 % under 2015
jämfört med 2014. Jämför vi med år 2010 har A-index gått upp med ca 4,7 %. Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling i senare led
De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för
livsmedelsindustrin (PPI-J) steg med 3,9 % mellan mars 2015 och mars 2016.
Priserna för Vegetabilier steg med 5,0 % och Animalier steg med 3,2 %.
Mest steg priserna för produktgruppen Kött (+5,7 %) under perioden. Ser vi till årsindextalen så steg
PPI-J totalt sett med ca 0,4 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med
år 2010 har PPI-J gått upp med ca 10,5 %. Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentpriserna för
jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg sammantaget med 0,9 % mellan mars
2015 och mars 2016. Priserna för Vegetabilier steg med 1,9 % och Animalier
steg med 0,5 %. Konsumentpriserna totalt sett,
mätt med KPI, steg med 0,8 % mellan mars 2015 och mars 2016. Ser vi till årsindextalen så steg
KPI-J totalt sett med ca 0,6 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med
år 2010 har KPI-J gått upp med ca 7,5 %. Figur E.
Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i
några EU-länder
I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price
Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör
poängteras att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna
inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också
jämförelser till viss del. Figur F. Utvecklingen av
Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur G jämförs
utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt
i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors
växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur G. Utvecklingen av
Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. |