![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1608 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan år
1970 har prisutvecklingen i Sverige på jordbruks- och livsmedelsområdet följts
genom redovisning av ett system av indexserier. Under prisregleringsperioderna
fram t.o.m. 1990 utgjorde detta indexsystem ett viktigt underlag vid
prisöverläggningarna. Förutom A- och PM-index (Avräkningsprisindex och
Produktionsmedelsprisindex) ingår i detta system PPI-J (Producentprisindex för jordbruksreglerade produkter) och KPI-J (Konsumentprisindex för
jordbruksreglerade produkter). Tidigare har även PR-index (Primärförädlingsprisindex, tidigare benämnt
Prisregleringsprisindex) ingått. A- och PM-index är numera anpassade till
motsvarande indexserier Input Price Index och Output Price Index vid EU:s
statistikmyndighet Eurostat. Det övergripande syftet med indexserierna inom jordbruks-
och livsmedelsområdet är att kunna följa den genomsnittliga prisutvecklingen,
dels för jordbruks- och livsmedelsprodukter från jordbrukarledet fram till
konsumentledet, dels för jordbrukets produktionsmedel. Serier över prisindex och priser används för jämförelser av
prisutvecklingen och prisnivån inom jordbruksområdet mellan EU-länder och för
uppföljning av jordbrukspolitiska frågor samt till kalkyler, prognoser och
utredningar. A- och PM-index samt vissa avräkningspriser på jordbruksprodukter
översänds kvartals- eller årsvis till EU:s statistikmyndighet Eurostat och
publiceras därefter i Eurostats publikation ”Agricultural Statistics, Quarterly
bulletin” (ISSN 1607-2307) samt i Eurostats statistikdatabas New Cronos. Detta omfattar statistiken
Definitioner
och förklaringar I tabellavsnittet presenteras följande fyra indexserier,
vilka avses visa prisutvecklingen inom jordbrukssektorn för produkter och
produktionsmedel och för jordbruksprodukter i senare produktions- och
handelsled.
Årsindex för enskilda produkter i A-index beräknas som
ovägda eller vägda aritmetiska medelvärden av månadsindextalen. För övriga
indexserier beräknas årsindex för samtliga poster som ovägda medeltal av
månadsindextalen. Årsindextal för A-index totalt beräknas från årsindex för de
enskilda produkterna. Avräkningspriserna
för vegetabilieprodukter och för djur i tabellerna 8-10 avser vara av viss
kvalitet för respektive produktslag medan avräkningspriserna i tabell 11 avser
faktiska genomsnittspriser för alla kvaliteter inom respektive djurslag. Så görs statistiken
Urval och uppgiftsinsamling Prisuppgifter samlas in månadsvis via e-postenkät från ett
stort antal uppgiftslämnare. Uppgiftslämnarna är vanligen olika för olika
produkter och väljs ut på ett sådant sätt att få uppgiftslämnare skall täcka en
stor del av marknaden. De utvalda prisnoteringarna samlas in primärt för att belysa
prisutvecklingen i form av index så bra som möjligt och följer därför vanligen
ett så strikt definierat pris som möjligt. Syftet är att följa produktens
”rena” prisutveckling. Prisförändringar beroende på andra faktorer, som t.ex.
kvalitet, försäljningskanal eller förpackning ska helst inte påverka
indexserierna. Statistikens tillförlitlighet
På grund av de metoder som används vid urval av företag och
representantvaror är det inte möjligt att ange statistiska osäkerhetsmarginaler
för de beräknade indextalen. De viktigaste felkällorna är urvalsfel,
täckningsfel, mätfel och bortfallsfel. Det subjektiva urvalet av
uppgiftslämnare och representantvaror torde tillsammans med själva prismätningen
ge det största bidraget till osäkerheten. Både urvalet av uppgiftslämnare och av representantvaror
görs subjektivt efter kriteriet att en stor del av respektive marknad ska
täckas med relativt få prisuppgifter. Uppgiftslämnare blir därför vanligen de
större företagen på marknaden eller branschorganisationer och de så kallade
representantvarorna utgörs av de vanligast förekommande varorna och tjänsterna. Priset ska avse av jordbruksföretagen faktiskt erhållna
eller utbetalda priser, men i vissa fall anger uppgiftslämnarna listpriser.
Eventuella rabatter ska då vara fråndragna men är det inte alltid. Vidare ska
priset i princip avse samma vara över tiden och inte inkludera
kvalitetsförändringar. Om kvaliteten på en representantvara ändras, används
olika metoder för att korrigera det erhållna priset i samband med
indexberäkningen beroende på vilken information som föreligger. Priserna vi samlar in används primärt som grund för att
belysa prisutvecklingen i form av index och är som tidigare nämnts i en del
fall baserade på listpriser. För exempelvis animalier är det oftast
grundnoteringar från avräkningsprislistor från ett antal utvalda slakterier som
används. Priserna inom en produkt ges olika vikter som på olika sätt i grunden
baseras på de marknadsförhållanden, som enligt vår vetskap, råder mellan
företagen omkring basåret. Dessa vikter ligger sedan fast hela basårstiden
enligt den metodologi som används. Dessa faktorer kan bidra till att prisnivån
på vissa genomsnittliga priser vi redovisar skiljer sig ifrån det faktiska
genomsnittliga pris som utbetalats till producenten. Ju längre ifrån basåret vi
befinner oss desto större är risken att priset eventuellt är missvisande, t.ex.
om marknadsförhållandena mellan dessa företag förändras under basårstiden
samtidigt som produkten har olika prisutveckling hos de olika företagen. Eftersom priserna kan variera ganska kraftigt med säsongen
för trädgårdsprodukter, används för denna delserie i A-index den så kallade
korgmetoden. Denna innebär att priser endast ingår i indexberäkningen de
månader då respektive produkt finns på marknaden. För denna produktgrupp
baseras därför vanligen index på priser från olika produkter under på varandra
följande månader. Indexjämförelser bör därför inte göras mellan närliggande
perioder. Denna beräkningsmetod har föreslagits av EU:s statistikmyndighet
Eurostat att användas i samtliga medlemsländer. Bortfallet är litet. Vid bortfall någon månad används
vanligen prisutvecklingen hos andra företag och/eller liknande produkter, vilka
revideras då prisuppgiften senare erhålls. Denna felkälla torde ge ett
obetydligt bidrag till osäkerheten. Försvinner ett företag som prisuppgiftslämnare behandlas den
saknade prisuppgiften som ett bortfall till dess att vi hittat en ny
prisuppgiftslämnare. Finns det inga bra ersättare inom denna produkt används
befintliga uppgiftslämnares prisuppgifter som underlag om de anses
tillräckliga. Bra att veta
I Jordbruksverkets statistikdatabas finns alltid uppdaterade
priser och prisindex. De Statistiska meddelandena däremot revideras ej bakåt i
tiden utan avser hur det såg ut vid publiceringsdatumet. Det vill säga att om
vi efter publiceringsdatumet får in slutliga priser eller får in ett pris vi
saknat för den månad publika-tionen avser sker ingen ompublicering av det
månadsmeddelandet. Däremot kommer de nytillkomna prisuppgifterna, som avser
tidigare månader, generera uppdaterade priser och prisindex för dessa månader i
databasen vid nästa publiceringstillfälle. Vid jämförelser mellan prisutvecklingen på jordbruks- och
livsmedelsprodukter enligt de olika indexserierna bör hänsyn tas till bl.a.
följande:
Nytt basår 2010=100 Från och med det Statistiska meddelande avseende januari
2015 är basåret 2010 istället för 2005 för alla index. Prisindexen som
redovisas i basår 2010=100 har därmed
bytt vilket år som avser ”startår”, där indexet är lika med 100. För PM-index
och A-index innebär också basårsbytet en större revidering av metoder, källor
för prisinsamling och vikter som används vid beräkningarna av priserna och
indexen. Vikterna bestämmer bland annat hur uppgiftslämnarnas priser ska viktas
ihop gentemot varandra och hur produkterna ska viktas ihop till aggregerade
nivåer. Dessa vikter baseras på de värdevolymer som beräknas i de ekonomiska
kalkylerna för jordbrukssektorn (EAA). Eftersom vikterna ändrats både inom och emellan de olika
produktkategorierna kommer både priserna och indexen att revideras. Därav kan
både priserna och prisutvecklingen skilja sig jämfört med när basåret var 2005.
Indexen och priserna finns tillgängliga bakåt med basår 2010=100 till och med
år 2005 i vår databas. Förändringar i strukturen av
indexen och priserna Posten Fjäderfä i avräkningsprisindex kommer från och med nu
inte redovisas som en egen post. Prisutvecklingen för fjäderfä ligger nu
tillsammans med andra djurslag under posten Övriga animalier. Detta på grund av
sekretess. Vi kommer inte heller att redovisa något avräkningspris för
slaktkyckling. Revidering av index och priser för Nötkreatur På grund av förändringar i våra priskällor har vi beslutat
att revidera både avräkningsprisindexserierna och avräkningsprisserierna för
Nötkreatur för perioden januari 2014 till och med april 2015. Orsaken är att en
del slakterier flyttat över en del av de varierande tilläggsbetalningarna till
att ligga direkt på grundpriset i stället. Mellanskillnaden mellan det gamla
och nya grundpriset har vi fördelat ut över alla månader 2014. Vi följer det
nya grundpriset från och med januari 2015. Vad gäller avräkningsprisindex är det posten Nötkreatur -
Storboskap som revideras. I prisserierna är det Hanungnöt samt Ko som
revideras. I och med detta blir det även revideringar för indexen på aggregerad
nivå där Nötkreatur - Storboskap ingår, det vill säga posten Nötkreatur, Djur,
Animalieproduktion samt indextalen för totala avräkningsprisindex. Sker fler liknande förändringar kan ytterligare revideringar
inte uteslutas. Annan statistik Fullständiga indexserier med nuvarande liksom tidigare basår
publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas som du hittar på www.jordbruksverket.se under
ämnesområdet Statistik. Även längre prisserier återfinns i statistikdatabasen. I publikationen JO 46 SM publiceras med jämna mellanrum
längre prisindexserier. Den senaste, Prisindex på jordbruks- och
livsmedelsområdet 1966/67 – 2003, publicerades år 2004. För internationella jämförelser rekommenderas i första hand
EU:s statistikorgan Eurostats webbsida. Elektronisk publicering Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |