![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1612 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Revideringar I detta Statistiska meddelande
redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.
Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex
(PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna
i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex.
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får
betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index).
Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för
beräkningarna i avräkningsprisindex. För att mäta prisutvecklingen i
senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för
jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i
livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade
livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument. För var och ett av dessa index
ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas
in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop
till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index
samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en
del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”. De två sistnämnda prisindexen,
PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på
uppdrag av Jordbruksverket. I detta Statistiska meddelande
redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell
6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad
gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra
medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara. Revideringar
I samband med denna publicering genomförs två revideringar
som berör vegetabilieproduktion. Läs mer nedan. Revideringar
som gjorts i samband med tidigare publiceringar hittar du under ”Fakta om
statistiken” i avsnittet ”Bra att veta”. Revidering av spannmålsposterna i A-index På grund av
ett påkommet fel i våra beräkningsunderlag för spannmålsposterna Vete, Korn,
Havre, Råg och Annan spannmål tvingas vi tyvärr göra en revidering av både
avräkningspriserna och A-index för dessa poster för månaderna augusti 2016 och september
2016. Detta medför att index på aggregerad nivå där dessa poster ingår också
påverkas. Detta innebär att posterna Spannmål, Vegetabilier samt Totalt också
revideras. Denna revidering genomförs enbart i databasen och sker nu i samband
med publiceringen av priserna och prisindexen avseende oktober 2016, det vill
säga publiceringsdatum 16 december 2016. Vad gäller avräkningspriserna är det priserna för Höstvete,
Råg, Korn, Foderkorn, Maltkorn, Foderhavre, och Rågvete som revideras. Felaktigheterna, innan de blev
justerade, gjorde att vi överskattade priserna och indexen för dessa
spannmålsposter i augusti medan de underskattades i september. Felaktigheterna
indikerade också felaktigt stigande priser och indextal mellan augusti och
september för dessa poster när det i själva verket skulle vara sjunkande priser
och indextal. Revidering av ”Oljeväxtfrö och oljehaltiga frukter” i
A-index På grund av ett påkommet fel i våra
beräkningsunderlag för höst- och vårraps tvingas vi tyvärr göra en revidering
av avräkningspriserna för Raps och för posten Oljeväxtfrö och oljehaltiga
frukter A-index för månaderna augusti 2016 och september 2016. Detta medför att
index på aggregerad nivå där denna posten ingår också påverkas. Detta innebär
att posterna Industrigrödor, Vegetabilier samt Totalt också revideras. Denna
revidering genomförs enbart i databasen och sker nu i samband med publiceringen
av priserna och prisindexen avseende oktober 2016, det vill säga
publiceringsdatum 16 december 2016. Felaktigheterna, innan de blev
justerade, var knappt märkbara för Rapspriserna eller indextalen för Oljeväxtfrö
och oljehaltiga frukter i augusti medan de överskattades i september. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets insatsvaror
sjönk totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt ‑1,1 % mellan oktober
2015 och oktober 2016. Lägre priser för Gödnings- och jordförbättringsmedel (‑22,2 %)
bidrog mest till detta. Andra produktgrupper där priserna sjunkit jämfört med oktober
2015 var Djurfoder (‑3,2 %) och Utsäde (‑2,3 %). Bland de
produktgrupper där priserna stigit står Energi och smörjmedel för den största
ökningen med 6,7 %. Sammantaget sjönk priserna på
olika insatsvaror med ‑1,9 %. De genomsnittliga priserna för investeringsvaror
och- tjänster steg däremot med 1,5 % mellan oktober 2015 och oktober 2016. Ser vi till årsindextalen så steg
PM-index totalt sett med ca 0,6 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi
med år 2010 har PM-index gått upp med ca 9,5 %. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på
jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 2,2 % mellan oktober
2015 och oktober 2016. Bland vegetabilier är det priserna
för Spannmål (+8,1 %) följt av Industrigrödor (+5,9 %) som stigit mest i
oktober 2016 jämfört med oktober 2015. Exempel på poster där de genomsnittliga
priserna sjunkit under perioden är Potatis (-16,6 %) och Frukt och grönsaker
(-9,4 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för vegetabilier med
0,5 % under perioden. Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt 3,5 % högre
i oktober 2016 jämfört med i oktober 2015. Anledningen är främst de fortsatt höga
priserna på nötdjursslakt. Nötkreatur – Storboskap (+11,2 %) följt av Andra
animaliska produkter (+9,3 %) var de poster under animalieprodukter som
steg mest. Ser vi till årsindextalen så
sjönk A-index totalt sett med ca ‑1,2 % under 2015 jämfört med 2014.
Jämför vi med år 2010 har A-index gått upp med ca 3,9 %. Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)
Prisutveckling i senare led
De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för
livsmedelsindustrin (PPI-J) steg med 0,6 % mellan oktober 2015 och oktober
2016. Priserna för Vegetabilier sjönk med -1,0 % medan Animalier steg med
1,5 %. Ser vi till årsindextalen så steg
PPI-J totalt sett med ca 0,4 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med
år 2010 har PPI-J gått upp med ca 10,5 %. Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentpriserna för
jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 0,4 % mellan oktober 2015
och oktober 2016. Priserna för Vegetabilier sjönk med ‑1,4 % medan
priserna för Animalier steg med 1,2 %. Konsumentpriserna totalt sett,
mätt med KPI, steg med 1,2 % mellan oktober 2015 och oktober 2016. Ser vi till årsindextalen så steg
KPI-J totalt sett med ca 0,6 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med
år 2010 har KPI-J gått upp med ca 7,5 %. Figur E.
Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i
några EU-länder
I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price
Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras
att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte
är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser
till viss del. Figur F. Utvecklingen av
Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur G jämförs
utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt
i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors
växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur G. Utvecklingen av
Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. |