Statistiken med kommentarer

Revideringar
Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Utveckling av avräkningspriser
Prisutveckling i senare led
Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder
Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder

I detta Statistiska meddelande redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.

Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex (PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex. spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index). Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för beräkningarna i avräkningsprisindex.

För att mäta prisutvecklingen i senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument.

För var och ett av dessa index ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”.

De två sistnämnda prisindexen, PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket.

I detta Statistiska meddelande redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell 6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara.

 

Revideringar

I samband med denna publicering genomförs två revideringar som berör vegetabilieproduktion. Läs mer nedan.

Revideringar som gjorts i samband med tidigare publiceringar hittar du under ”Fakta om statistiken” i avsnittet ”Bra att veta”.

 

Revidering av spannmålsposterna i A-index

På grund av ett påkommet fel i våra beräkningsunderlag för spannmålsposterna Vete, Korn, Havre, Råg och Annan spannmål tvingas vi tyvärr göra en revidering av både avräkningspriserna och A-index för dessa poster för månaderna augusti 2016 och september 2016. Detta medför att index på aggregerad nivå där dessa poster ingår också påverkas. Detta innebär att posterna Spannmål, Vegetabilier samt Totalt också revideras. Denna revidering genomförs enbart i databasen och sker nu i samband med publiceringen av priserna och prisindexen avseende oktober 2016, det vill säga publiceringsdatum 16 december 2016.

Vad gäller avräkningspriserna är det priserna för Höstvete, Råg, Korn, Foderkorn, Maltkorn, Foderhavre, och Rågvete som revideras.

Felaktigheterna, innan de blev justerade, gjorde att vi överskattade priserna och indexen för dessa spannmålsposter i augusti medan de underskattades i september. Felaktigheterna indikerade också felaktigt stigande priser och indextal mellan augusti och september för dessa poster när det i själva verket skulle vara sjunkande priser och indextal.

 

Revidering av ”Oljeväxtfrö och oljehaltiga frukter” i A-index

På grund av ett påkommet fel i våra beräkningsunderlag för höst- och vårraps tvingas vi tyvärr göra en revidering av avräkningspriserna för Raps och för posten Oljeväxtfrö och oljehaltiga frukter A-index för månaderna augusti 2016 och september 2016. Detta medför att index på aggregerad nivå där denna posten ingår också påverkas. Detta innebär att posterna Industrigrödor, Vegetabilier samt Totalt också revideras. Denna revidering genomförs enbart i databasen och sker nu i samband med publiceringen av priserna och prisindexen avseende oktober 2016, det vill säga publiceringsdatum 16 december 2016.

Felaktigheterna, innan de blev justerade, var knappt märkbara för Rapspriserna eller indextalen för Oljeväxtfrö och oljehaltiga frukter i augusti medan de överskattades i september.

 

 

Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel

Priserna på jordbrukets insatsvaror sjönk totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt ­­‑1,1 % mellan oktober 2015 och oktober 2016. Lägre priser för Gödnings- och jordförbättringsmedel (‑22,2 %) bidrog mest till detta. Andra produktgrupper där priserna sjunkit jämfört med oktober 2015 var Djurfoder (‑3,2 %) och Utsäde (‑2,3 %). Bland de produktgrupper där priserna stigit står Energi och smörjmedel för den största ökningen med 6,7 %.

Sammantaget sjönk priserna på olika insatsvaror med ‑1,9 %. De genomsnittliga priserna för investerings­varor och- tjänster steg däremot med 1,5 % mellan oktober 2015 och oktober 2016.

Ser vi till årsindextalen så steg PM-index totalt sett med ca 0,6 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med år 2010 har PM-index gått upp med ca 9,5 %.

 

Figur B. Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Utveckling av avräkningspriser

Avräkningspriserna på jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 2,2 % mellan oktober 2015 och oktober 2016.

Bland vegetabilier är det priserna för Spannmål (­­+8,1 %) följt av Industrigrödor (+5,9 %) som stigit mest i oktober 2016 jämfört med oktober 2015. Exempel på poster där de genomsnittliga priserna sjunkit under perioden är Potatis (-16,6 %) och Frukt och grönsaker (-9,4 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för vegetabilier med 0,5 % under perioden.

Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt 3,5 % högre i oktober 2016 jämfört med i oktober 2015. Anledningen är främst de fortsatt höga priserna på nötdjursslakt.

Nötkreatur – Storboskap (+11,2 %) följt av Andra animaliska produkter (+9,3 %) var de poster under animalieprodukter som steg mest.  

Ser vi till årsindextalen så sjönk A-index totalt sett med ca ‑1,2 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med år 2010 har A-index gått upp med ca 3,9 %.

 

Figur C. Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Prisutveckling i senare led

De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för livsmedelsindustrin (PPI-J) steg med 0,6 % mellan oktober 2015 och oktober 2016. Priserna för Vege­tabilier sjönk med -1,0 % medan Animalier steg med 1,5 %.

Ser vi till årsindextalen så steg PPI-J totalt sett med ca 0,4 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med år 2010 har PPI-J gått upp med ca 10,5 %.

Figur D. Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

Konsumentpriserna för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 0,4 % mellan oktober 2015 och oktober 2016. Priserna för Vegetabilier sjönk med ‑1,4 % medan priserna för Animalier steg med 1,2 %.

Konsumentpriserna totalt sett, mätt med KPI, steg med 1,2 % mellan oktober 2015 och oktober 2016.

Ser vi till årsindextalen så steg KPI-J totalt sett med ca 0,6 % under 2015 jämfört med 2014. Jämför vi med år 2010 har KPI-J gått upp med ca 7,5 %.

Figur E. Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder

I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att pro­duktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del.

Figur F. Utvecklingen av Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100)

Källa: Eurostats databas. Source: Eurostat’s database.

 

Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder

I figur G jämförs utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att pro­duktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del.

Figur G. Utvecklingen av Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100)

Källa: Eurostats databas. Source: Eurostat’s database.