![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1703 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Revideringar I detta Statistiska meddelande
redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.
Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex
(PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna
i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex.
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får
betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index).
Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för
beräkningarna i avräkningsprisindex. För att mäta prisutvecklingen i
senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för
jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i livsmedelskedjan
är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). Detta
indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument. För var och ett av dessa index
ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas in
med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop till
index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index samlar
Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en del
priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”. De två sistnämnda prisindexen,
PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på
uppdrag av Jordbruksverket. I detta Statistiska meddelande
redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell
6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad
gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra
medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara. Revideringar
Här redovisar vi om vi gör några revideringar utöver de
vanliga löpande uppdateringarna som sker. De vanliga löpande uppdateringarna omfattar
exempelvis uppdateringar som sker av spannmålen flera gånger om året när vi får
in slutliga priser. Ett annat exempel är den årligen justeringen som sker i
samband med att vi får in de slutliga tilläggsbetalningarna för slakten. Revideringar
som gjorts i samband med tidigare publiceringar hittar du under ”Fakta om
statistiken” i avsnittet ”Bra att veta”. Inga
revideringar är gjorda i samband med denna publicering. Preliminära årsindex och årspriser för 2016
I och med
publikationen avseende december 2016 publicerades årsindex och årspriser för
helåret 2016 för i stort sett alla uppgifter i denna publikation. De årssiffror
som publiceras här för år 2016 ska dock tolkas och användas med viss
försiktighet då de flesta av dessa uppgifter än så länge är preliminära.
Efterlikvider, slutbetalningar och andra korrigeringar kommer att påverka delar
av årspriserna och årsindexen för 2016. Speciellt årssiffrorna för spannmål,
oljeväxter, slakt och mjölk påverkas men även fodermedel bland insatsvarorna.
Definitiva index och priser för föregående år brukar som regel bli klara först
i april/maj. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets insatsvaror
steg totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt 1,2 % mellan januari 2016
och januari 2017. Högre priser för Energi och smörjmedel (+13,2 %) bidrog
mest till detta. Bland övriga produktergrupper där priserna stigit fanns bland
annat Andra varor och tjänster (+2,8 %) och Utrustning (+2,2 %). De produktgrupperna
där priserna sjunkit under perioden var Gödnings- och jordförbättringsmedel (‑9,0 %),
Utsäde (‑2,8 %) och Djurfoder (‑1,2 %). Sammantaget steg de
genomsnittliga priserna på olika insatsvaror med 0,9 % medan priserna för investeringsvaror
och- tjänster steg med 2,1 % mellan januari 2016 och januari 2017. Ser vi till de preliminära årsindextalen
så sjönk PM-index totalt sett med ca ‑1,3 % under 2016 jämfört med 2015.
Jämför vi med år 2010 har PM-index gått upp med ca 8,1 %. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på
jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 5,4 % mellan januari
2016 och januari 2017. Bland vegetabilier är det priserna
för Industrigrödor (+12,4 %) följt av Spannmål (+6,7 %) som stigit mest i
januari 2017 jämfört med januari 2016. De poster där de genomsnittliga priserna
sjunkit under perioden är Potatis (‑12,4 %) och Frukt och grönsaker
(-4,6 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för vegetabilier med
2,3 % under perioden. Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt 7,6 % högre
i januari 2017 jämfört med januari 2016. Anledningen är främst högre priser på
mjölk jämfört med januari 2016 men även högre priser på nötdjursslakt bidrar
till ökningen. Mjölk (+15,7 %) följt av Nötkreatur – Storboskap
(+6,7 %) var de poster under animalieprodukter som steg mest. Ser vi till de preliminära
årsindextalen så steg A-index totalt sett med ca 1,6 % under 2016 jämfört
med 2015. Jämför vi med år 2010 har A-index gått upp med ca 5,6 %. Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)
Prisutveckling i senare led
De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för
livsmedelsindustrin (PPI-J) steg med 1,8 % mellan januari 2016 och januari
2017. Priserna för Vegetabilier steg med 4,1 % medan Animalier steg med 0,6 %.
Ser vi till årsindextalen så steg
PPI-J totalt sett med ca 2,1 % under 2016 jämfört med 2015. Jämför vi med
år 2010 har PPI-J gått upp med ca 12,8 %. Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentpriserna för
jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) sjönk med ‑0,2 % mellan januari
2016 och januari 2017. Priserna för Vegetabilier sjönk med ‑0,8 % medan
priserna för Animalier låg i nivå med januari 2016. Konsumentpriserna totalt sett,
mätt med KPI, steg med 1,4 % mellan januari 2016 och januari 2017. Ser vi till årsindextalen så steg
KPI-J totalt sett med ca 0,4 % under 2016 jämfört med 2015. Jämför vi med
år 2010 har KPI-J gått upp med ca 8,0 %. Figur E.
Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i
några EU-länder
I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price
Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras
att produktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte
är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser
till viss del. Figur F. Utvecklingen av
Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur G jämförs
utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika sammansatt
i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors
växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur G. Utvecklingen av
Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland,
Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Källa: Eurostats databas.
Source: Eurostat’s database. |