![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1705 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Revideringar I
detta Statistiska meddelande redovisas prisutvecklingen i form av index för
olika delar av livsmedelskedjan. Det
första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex (PM-index). Detta index
avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna i första ledet
använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex.
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får
betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex
(A-index). Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till
grund för beräkningarna i avräkningsprisindex. För
att mäta prisutvecklingen i senare led, livsmedelsindustrin, används
Produktionsprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista
indexet vi presenterar i livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex
för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen
ut till konsument. För
var och ett av dessa index ligger hundratals av priser till grund för
beräkningarna. Dessa priser samlas in med olika intervaller, oftast månadsvis,
och sammanställs och viktas ihop till index för varje produkt, produktgrupp och
total index. PM-index och A-index samlar Jordbruksverket in priserna för och
sammanställer. Dessa index och en del priser översänds till Eurostat enligt så
kallat ”gentlemen’s agreement”. De
två sistnämnda prisindexen, PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av
Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. I
detta Statistiska meddelande redovisar vi också PM- respektive A-index för
övriga medlemsländer i EU i tabell 6 och 7. Vi har också i figur F och G
försökt visualisera prisutvecklingen vad gäller insatsvarorna respektive
avräkningspriserna för Sverige och några andra medlemsländer som kan anses någorlunda
jämförbara. Revideringar
Här redovisar vi om vi gör
några revideringar utöver de vanliga löpande uppdateringarna som sker. De
vanliga löpande uppdateringarna omfattar exempelvis uppdateringar som sker av
spannmålen flera gånger om året när vi får in slutliga priser. Ett annat
exempel är den årligen justeringen som sker i samband med att vi får in de
slutliga tilläggsbetalningarna för slakten. Revideringar som gjorts i samband med tidigare
publiceringar hittar du under ”Fakta om statistiken” i avsnittet ”Bra att
veta”. Inga revideringar är gjorda i samband med denna
publicering. Preliminära årsindex och årspriser för 2016
I och med publikationen avseende december 2016
publicerades årsindex och årspriser för helåret 2016 för i stort sett alla
uppgifter i denna publikation. De årssiffror som publiceras här för år 2016 ska
dock tolkas och användas med viss försiktighet då de flesta av dessa uppgifter
än så länge är preliminära. Efterlikvider, slutbetalningar och andra
korrigeringar kommer att påverka delar av årspriserna och årsindexen för 2016.
Speciellt årssiffrorna för spannmål, oljeväxter, slakt och mjölk påverkas men
även fodermedel bland insatsvarorna. Definitiva index och priser för föregående
år brukar som regel bli klara först i april/maj. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna
på jordbrukets insatsvaror steg totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt 1,8 %
mellan mars 2016 och mars 2017. Högre priser för Energi och smörjmedel (+10,4 %)
bidrog mest till detta. Bland övriga produktergrupper där priserna stigit fanns
bland annat Utrustning (+2,6 %) och Andra varor och tjänster (+2,5 %). De enda
produktgrupper där priserna sjunkit under perioden var Gödnings- och
jordförbättringsmedel (‑7,8 %) och Utsäde (‑2,8 %). Sammantaget
steg de genomsnittliga priserna på olika insatsvaror med 1,6 % medan
priserna för investeringsvaror och- tjänster steg med 2,5 % mellan mars 2016
och mars 2017. Ser
vi till de preliminära årsindextalen så sjönk PM-index totalt sett med ca ‑1,3 %
under 2016 jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har PM-index gått upp med ca
8,1 %. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna
på jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 7,3 % mellan mars
2016 och mars 2017. Bland
vegetabilier är det priserna för Industrigrödor (+13,9 %) följt av
Spannmål (+12,1 %) som stigit mest i mars 2017 jämfört med mars 2016. De enda
poster där de genomsnittliga priserna sjunkit under perioden var Potatis (‑18,1 %)
och Frukt och grönsaker (-1,2 %). Sammantaget steg de genomsnittliga
priserna för vegetabilier med 3,1 % under perioden. Priserna på animalieprodukter
låg i genomsnitt 10,3 % högre i mars 2017 jämfört med mars 2016.
Anledningen är främst högre avräkningspriser på mjölk. Mjölk (+23,7 %) följt av
Andra animaliska produkter (+16,4 %) var de poster under animalieprodukter
som steg mest. Ser
vi till de preliminära årsindextalen så steg A-index totalt sett med ca
1,7 % under 2016 jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har A-index gått
upp med ca 5,7 %. Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling i senare led
De genomsnittliga priserna
inom producentprisindex för livsmedelsindustrin (PPI-J) steg med 3,0 %
mellan mars 2016 och mars 2017. Priserna för Vegetabilier steg med 5,1 %
medan Animalier steg med 2,1 %. Ser
vi till årsindextalen så steg PPI-J totalt sett med ca 2,1 % under 2016
jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har PPI-J gått upp med ca 12,8 %. Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentpriserna
för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 1,4 % mellan mars 2016 och
mars 2017. Priserna för Vegetabilier sjönk med ‑0,9 % medan priserna
för Animalier steg med 2,4 %. Konsumentpriserna
totalt sett, mätt med KPI, steg med 1,3 % mellan mars 2016 och mars 2017. Ser
vi till årsindextalen så steg KPI-J totalt sett med ca 0,4 % under 2016
jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har KPI-J gått upp med ca 8,0 %. Figur E.
Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i
några EU-länder
I figur F jämförs
utvecklingen av Agricultural Input Price Index i Danmark, Nederländerna,
Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika
sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara.
Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur F.
Utvecklingen av Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark,
Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur
G jämförs utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark,
Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen
är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara.
Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur G.
Utvecklingen av Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark,
Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) |