![]() |
![]() | |
Prisindex och priser på livsmedelsområdet | JO 49 SM 1711 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Revideringar I
detta Statistiska meddelande redovisas prisutvecklingen i form av index för
olika delar av livsmedelskedjan. Det
första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex (PM-index). Detta index
avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna i första ledet
använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för
spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av
byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till exempelvis
spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad producenterna
får betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex
(A-index). Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till
grund för beräkningarna i avräkningsprisindex. För
att mäta prisutvecklingen i senare led, livsmedelsindustrin, används
Produktionsprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista
indexet vi presenterar i livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex
för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen
ut till konsument. För
var och ett av dessa index ligger hundratals av priser till grund för
beräkningarna. Dessa priser samlas in med olika intervaller, oftast månadsvis,
och sammanställs och viktas ihop till index för varje produkt, produktgrupp och
total index. PM-index och A-index samlar Jordbruksverket in priserna för och
sammanställer. Dessa index och en del priser översänds till Eurostat enligt så
kallat ”gentlemen’s agreement”. De
två sistnämnda prisindexen, PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av
Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. I
detta Statistiska meddelande redovisar vi också PM- respektive A-index för
övriga medlemsländer i EU i tabell 6 och 7. Vi har också i figur F och G
försökt visualisera prisutvecklingen vad gäller insatsvarorna respektive
avräkningspriserna för Sverige och några andra medlemsländer som kan anses
någorlunda jämförbara. Revideringar
Här redovisar vi om vi gör
några revideringar utöver de vanliga löpande uppdateringarna som sker. De
vanliga löpande uppdateringarna omfattar exempelvis uppdateringar som sker av
spannmålen flera gånger om året när vi får in slutliga priser. Ett annat exempel
är den årliga justeringen som sker i samband med att vi får in de slutliga
tilläggsbetalningarna för slakten. Revideringar som gjorts i samband med tidigare
publiceringar hittar du under ”Fakta om statistiken” i avsnittet ”Bra att
veta”. Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna
på jordbrukets insatsvaror steg totalt sett enligt PM-index med i genomsnitt 3,1 %
mellan september 2016 och september 2017. Priserna för produktgruppen Gödnings-
och jordförbättringsmedel steg mest (+12,7 %). Övriga produktgrupper där
priserna stigit var bland annat Energi och smörjmedel (+7,1 %), Växtskydds- och
bekämpningsmedel (+4,4 %), Utrustning (+3,5 %) samt Andra varor och tjänster (+2,9
%). Den enda produktgruppen där priserna sjunkit under perioden var Utsäde (‑1,8 %).
Sammantaget
steg de genomsnittliga priserna på olika insatsvaror med 3,1 % mellan
september 2016 och september 2017. Även priserna för investeringsvaror och tjänster
steg med 3,1 % under motsvarande period. Ser
vi till årsindextalen så sjönk PM-index totalt sett med ‑1,3 % under
2016 jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har PM-index gått upp med 8,1 %. Figur B.
Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna
på jordbruksprodukter steg enligt A-index med i genomsnitt 9,6 % mellan september
2016 och september 2017. Bland
vegetabilier var det priserna för Foderväxter (+27,0 %), Frukt och grönsaker (+13,4
%) samt Potatis (+7,8 %) som ökade mest i september 2017 jämfört med september
2016. De produktgrupper där de genomsnittliga priserna sjunkit under perioden
var Spannmål (-8,0 %) och Industrigrödor (-2,2 %). Sammantaget steg de genomsnittliga
priserna för vegetabilier med 7,9 % under perioden. Priserna inom Animalieproduktion
låg i genomsnitt 10,7 % högre i september 2017 jämfört med september 2016.
Anledningen är främst högre avräkningspriser på Mjölk. Mjölk (+34,1 %) följt av
Ägg (+0,2 %) var de enda poster inom Animalieproduktionen som steg mellan
september 2016 och september 2017. Ser
vi till årsindextalen så steg A-index totalt sett med 1,7 % under 2016
jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har A-index gått upp med 5,7 %. Figur C.
Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling i senare led
Producentprisindex för
livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel Ser
vi till årsindextalen så steg PPI-J totalt sett med 2,1 % under 2016
jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har PPI-J gått upp med 12,8 %. Figur D.
Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Konsumentprisindex
för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 2,8 % mellan september 2016
och september 2017. Priserna för Vegetabilier steg med 1,4 % medan priserna för
Animalier steg med 3,5 %. Konsumentprisindex
(KPI) totalt sett, steg med 2,1 % mellan september 2016 och september
2017. Ser
vi till årsindextalen så steg KPI-J totalt sett med 0,4 % under 2016
jämfört med 2015. Jämför vi med år 2010 har KPI-J gått upp med 8,0 %. Figur E. Utvecklingen
av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100) Prisutveckling av produktionsmedel i
några EU-länder
I figur F jämförs
utvecklingen av Agricultural Input Price Index i Danmark, Nederländerna,
Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen är olika
sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara.
Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del. Figur F.
Utvecklingen av Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark,
Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder
I figur
G jämförs utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark,
Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att produktionen
är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut
jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss
del. Figur G.
Utvecklingen av Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark,
Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100) |