Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Sedan år 1970 har prisutvecklingen i Sverige på jordbruks- och livsmedelsområdet följts genom ett system av indexserier. Under prisregleringsperioderna fram till och med 1990 utgjorde detta indexsystem ett viktigt underlag vid prisöverläggningarna. Förutom A- och PM-index (Avräkningsprisindex och Produktionsmedelsprisindex) ingår i detta system PPI-J (Producentprisindex för jordbruksreglerade produkter) och KPI-J (Konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter). A- och PM-index är anpassade till motsvarande indexserier Input Price Index och Output Price Index vid EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det övergripande syftet med indexserierna inom jordbruks- och livsmedelsområdet är att kunna följa den genomsnittliga prisutvecklingen, dels för jordbruks- och livsmedelsprodukter från jordbrukarledet fram till konsumentledet, dels för jordbrukets produktionsmedel.

Serier över prisindex och priser används för jämförelser av prisutvecklingen och prisnivån inom jordbruksområdet mellan EU-länder och för uppföljning av jordbrukspolitiska frågor samt till kalkyler, prognoser och utredningar.

A-index och PM-index samt vissa avräkningspriser på jordbruksprodukter översänds på kvartals- och årsbasis till EU:s statistikmyndighet Eurostat och publiceras därefter i Eurostats statistikdatabas.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

I tabellavsnittet presenteras följande fyra indexserier som ska visa prisutvecklingen inom jordbrukssektorn för produkter och produktionsmedel men även för jordbruksprodukter i senare produktions- och handelsled.

1. Produktionsmedelsprisindex (PM-index) ska visa prisutvecklingen på de produktionsmedel som används i jordbruket. Denna indexserie är jämförbar med det Input Price Index inom EU som publiceras för alla EU-länder.
2. Avräkningsprisindex (A-index) ska visa utvecklingen av avräkningspriser för jordbruksprodukter. A-index är en prisindexserie. Inkomsthöjande ersättningar till producenterna, såsom direktersättningar i form av arealersättningar eller djurbidrag, ingår inte. Denna indexserie är jämförbar med Output Price Index inom EU som publiceras för alla EU-länder.
3. Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J) ska visa prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på svensk marknad och avser jordbruksprodukter som ingick i den tidigare svenska jordbruksprisregleringen. Detta innebär till exempel att prisutvecklingen för trädgårdsprodukter inte ingår i denna prisserie.
4. Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) ska visa prisutvecklingen på priser till konsument för samma produkter som PPI-J. Liksom för PPI-J ingår inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter här.

 

Årsindex för enskilda produkter i A-index beräknas som vägda aritmetiska medelvärden av månadsindextalen. För övriga indexserier beräknas årsindex för samtliga poster som ovägda medeltal av månadsindextalen. Årsindextal för A-index totalt beräknas från årsindex för de enskilda produkterna.

Avräkningspriserna för vegetabilieprodukter och för djur i tabellerna 8­­–10 avser vara av viss kvalitet för respektive produktslag.

Så görs statistiken

Urval och uppgiftsinsamling

Prisuppgifter samlas in månadsvis via e-postenkät från ett stort antal uppgiftslämnare. Uppgiftslämnarna är vanligen olika för olika produkter och väljs ut på ett sådant sätt att få uppgiftslämnare skall täcka en stor del av marknaden.

De utvalda prisnoteringarna samlas in primärt för att belysa prisutvecklingen i form av index så bra som möjligt och följer därför vanligen ett så strikt definierat pris som möjligt. Syftet är att följa produktens ”rena” prisutveckling. Prisförändringar beroende på andra faktorer, som t.ex. kvalitet, försäljningskanal eller förpackning ska helst inte påverka indexserierna.

Statistikens tillförlitlighet

På grund av de metoder som används vid urval av företag och representantvaror är det inte möjligt att ange statistiska osäkerhetsmarginaler för de beräknade indextalen. De viktigaste felkällorna är urvalsfel, täckningsfel, mätfel och bortfallsfel. Det subjektiva urvalet av uppgiftslämnare och representantvaror torde tillsammans med själva prismätningen ge det största bidraget till osäkerheten.

Både urvalet av uppgiftslämnare och av representantvaror görs subjektivt efter kriteriet att en stor del av respektive marknad ska täckas med relativt få prisuppgifter. Uppgiftslämnare blir därför vanligen de större företagen på marknaden eller branschorganisationer och de så kallade representantvarorna utgörs av de vanligast förekommande varorna och tjänsterna.

Priserna ska avse de priser som jordbruksföretagen faktiskt erhåller för en produkt eller betalar för en insatsvara, men i vissa fall anger uppgiftslämnarna listpriser. Eventuella rabatter ska då vara fråndragna men är det inte alltid. Vidare ska priset i princip avse samma vara över tiden och inte inkludera kvalitetsförändringar. Om kvaliteten på en representantvara ändras, används olika metoder för att korrigera det erhållna priset i samband med indexberäkningen beroende på vilken information som föreligger.

Priserna vi samlar in används primärt som grund för att belysa prisutvecklingen i form av index och är, som tidigare nämnts, i en del fall baserade på listpriser. För exempelvis animalier är det oftast grundnoteringar från avräkningsprislistor från ett antal utvalda slakterier som används. Priserna inom en produkt ges olika vikter som i grunden baseras på de marknadsförhållanden, som enligt vår vetskap, råder mellan företagen omkring basåret. Dessa vikter ligger sedan fast hela basårstiden enligt den metodologi som används. Dessa faktorer kan bidra till att prisnivån på vissa genomsnittliga priser vi redovisar skiljer sig ifrån det faktiska genomsnittliga pris som utbetalats till producenten. Ju längre ifrån basåret vi befinner oss desto större är risken att priset eventuellt är missvisande, till exempel om marknadsförhållandena mellan dessa företag förändras under basårstiden samtidigt som produkten har olika prisutveckling hos de olika företagen.

I A-index har de flesta produkter olika vikter varje månad, så kallad säsongsvariation. Detta innebär att priser endast ingår i indexberäkningen de månader då respektive produkt finns på marknaden. Indexjämförelser bör därför inte göras mellan närliggande perioder. Denna beräkningsmetod har föreslagits av EU:s statistikmyndighet Eurostat att användas i samtliga medlemsländer.

Bortfallet är litet. Vid bortfall någon månad används vanligen prisutvecklingen hos andra företag och/eller liknande produkter, vilka revideras då prisuppgiften senare erhålls. Denna felkälla torde ge ett obetydligt bidrag till osäkerheten.

Försvinner ett företag som prisuppgiftslämnare behandlas den saknade prisuppgiften som ett bortfall till dess att vi hittat en ny prisuppgiftslämnare. Finns det inga bra ersättare inom denna produkt används befintliga uppgiftslämnares prisuppgifter som underlag om de anses tillräckliga.

Bra att veta

I Jordbruksverkets statistikdatabas finns alltid uppdaterade priser och prisindex. De Statistiska meddelandena däremot revideras ej bakåt i tiden utan avser hur det såg ut vid publiceringsdatumet. Det vill säga att om vi efter publiceringsdatumet får in slutliga priser eller får in ett pris vi saknat för den månad publika-tionen avser sker ingen ompublicering av det månadsmeddelandet. Däremot kommer de nytillkomna prisuppgifterna, som avser tidigare månader, generera uppdaterade priser och prisindex för dessa månader i databasen vid nästa publiceringstillfälle.

Vid jämförelser mellan prisutvecklingen på jordbruks- och livsmedelsprodukter enligt de olika indexserierna bör hänsyn tas till bland annat följande:

• I A-index ingår endast inhemskt producerade råvaror medan i PPI-J och KPI-J även ingår importerade råvaror eller livsmedel.
• I A-index ingår trädgårdsprodukter, vilka inte ingår i PPI-J och KPI-J.
• I KPI-J ingår inte försäljning till storhushåll. Detta ska även gälla PPI-J men eftersom urvalet till vilka produkter som ska ingå i prismätningarna för PPI-J baseras på tullnummer går det dock inte att utesluta detta helt om det är så att ett tullnummer omfattar både små och stora förpackningar.
• Urvalet av varor i PPI-J och KPI-J är ej samordnade och kampanjbidrag som ger lägre konsumentpriser påverkar KPI-J men inte PPI-J.
• Förändringar av momsen påverkar KPI-J men inte de båda övriga indexserierna.
• I A-index och PM-index ändras vikterna vart femte år medan de i KPI-J och PPI-J ändras varje år.

 

Basår 2015=100

Prisindexen som redovisas i basår 2015=100 har bytt vilket år som avser ”startår”, där indexet är lika med 100. För PM-index och A-index innebär också basårsbytet en större revidering av metoder, källor för prisinsamling och vikter som används vid beräkningarna av priserna och indexen. Vikterna bestämmer bland annat hur uppgiftslämnarnas priser ska viktas ihop gentemot varandra och hur produkterna ska viktas ihop till aggregerade nivåer. Dessa vikter baseras på de värdevolymer som beräknas i de ekonomiska kalkylerna för jordbrukssektorn (EAA).

Eftersom vikterna ändrats både inom och emellan de olika produktkategorierna har både priserna och indexen reviderats. Därför kan både priserna och prisutvecklingen skilja sig jämfört med när basåret var 2010. Indexen och priserna finns tillgängliga bakåt med basår 2015=100 till och med år 2010 i vår databas.

 

Tidigare revideringar

Revidering av Andra djur

På grund av att en formel i våra beräkningsark varit felaktig, har vi underskattat index för Andra djur för perioden januari till augusti 2018. Revideringen medför att index för Andra djur ökar med som mest 2,0 indexenheter medan det mer aggregerade indexet Djur ökar med 0,1 indexenheter.

Denna revidering genomfördes i samband med publiceringen av prisindex och priser avseende september 2018.

Revidering av Handelsgödsel

På grund av att en uppgiftslämnare meddelat oss felaktigt pris för juli månad 2018, reviderar vi index för Handelsgödsel. Revideringen medför att index för Handelsgödsel avseende juli månad minskar med 1,8 indexenheter. PM-index totalt minskar med 0,1 indexenheter.

Denna revidering genomfördes i samband med publiceringen av prisindex och priser avseende augusti 2018.

Revidering av priser för Hanungnöt och Ko

På grund av förändrade tillägg från ett av de slakterier vars priser vi använder, justerar vi priserna för Hanungnöt och Ko avseende perioden januari till maj 2018. Justeringen innebär att priserna för Hanungnöt justeras ned med 4 % och priserna för Ko justeras ned med 7 %. Ingen förändring av indextalen för motsvarande produkter, då dessa inhämtas på annat sätt.

Denna revidering genomfördes i samband med publiceringen av prisindex och priser avseende juni 2018.

Revidering av PM-index för Ekonomibyggnader

På grund av en felaktig formel för posten Ekonomibyggnader tvingas vi revidera PM-index. På månadsbasis uppgår skillnaden till som mest 0,4 indexenheter. På årsbasis uppgår skillnaden till som mest 0,2 indexenheter.

För den mer aggregerade posten Investeringsvaror uppgår skillnaden till som mest 0,1 indexenheter på månadsbasis. Ingen förändring på årsbasis.

Denna revidering genomfördes i samband med publiceringen av prisindex och priser avseende maj 2018.

Rättelse

I samband med publiceringen av siffror för december 2018 insmög sig ett sifferfel i tabell 8a på sidan 16 i JO 49 SM 1902 avseende avräkningspriset på Raps för helåret 2017. Det korrekta priset ska vara 322 SEK per 100 kg och inte 332 SEK per 100 kg som felaktigt angavs. Sifferfelet avser endast JO 49 SM 1902 med publiceringsdatum den 15 februari 2019.

Annan statistik

Fullständiga indexserier med nuvarande liksom tidigare basår publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas som du hittar på www.jordbruksverket.se under ämnesområdet Statistik. Även längre prisserier återfinns i statistikdatabasen.

För internationella jämförelser rekommenderas i första hand EU:s statistikorgan Eurostats webbsida, http://ec.europa.eu/eurostat/data/database.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.