Statistiken med kommentarer
Av de stadigvarande sysselsatta inom jordbruket är en tredjedel kvinnor
Antalet sysselsatta inom det svenska jordbruket år 2003
uppgick till 167 950 personer. Detta är en minskning med drygt 9 000
personer, eller ca 5 %, sedan 1999 då man senast genomförde en motsvarande
undersökning. Minskningen av antalet sysselsatta inom jordbruket är en
pågående trend sedan ett stort antal år tillbaka i tiden. Minskningen är
betydligt svagare i början av 2000-talet än vad den var i slutet av
1990-talet, då antalet sysselsatta minskade med drygt 19 000 mellan 1995
och 1999.
Bland de stadigvarande sysselsatta var år 2003 en
tredjedel kvinnor, motsvarande 48 500 personer. Denna andel är i stort sett
oförändrad sedan 1999. Av totala antalet sysselsatta i jordbruket var 14 %
tillfälligt sysselsatta, vilket är en ökning sedan 1999.
Diagram 1. Antal sysselsatta personer 1999 och 2003.
Av de stadigvarande sysselsatta, som hade en årlig
arbetstid inom jordbruket på minst 1 800 timmar, var 18 % kvinnor
och 82 % män. En årsarbetstid på 1 800 timmar kan sägas motsvara ett
heltidsarbete. Ju färre timmar man arbetar inom jordbruket, desto större
andelar är kvinnor. Bland dem som hade en årlig arbetstid på mindre än 500
timmar, var 44 % kvinnor och 56% män.
Diagram 2. Antal stadigvarande sysselsatta år 2003 efter kön och årlig
arbetstid.
Det totala antalet årsverken (AWU) inom jordbruket
minskade från 74 200 till 70 700, eller ca 5 %, mellan 1999
och 2003. Med ett årsverke avses en årlig arbetstid på minst 1 800
timmar. Bland de stadigvarande sysselsatta var kvinnornas andel av det
totala antalet årsverken 2003 en fjärdedel. Antalet årsverken bland de
tillfälligt sysselsatta var 4 % av det totala antalet årsverken.
Diagram 3. Antal årsverken (AWU) inom jordbruket 1999 och 2003.
Sysselsättningen domineras av familjemedlemmar
Av det totala antalet sysselsatta i jordbruket år 2003
fanns 143 300 personer, eller 85 %, på företag som drivs som
enskild firma. På dessa företag fanns 63 000 företagare och
56 500 familjemedlemmar till företagarna. Övriga, d.v.s.
icke-familjemedlemmar, utgjorde 23 800 eller 17 % av antalet
sysselsatta på dessa företag.
Diagram 4. Antal sysselsatta år 2003 vid företag som drivs som
enskild firma.
På företag som drivs som juridisk person fanns
24 600 sysselsatta personer eller 15 % av det totala antalet
sysselsatta inom jordbruket. Detta är en ökning med 2 000 personer
sedan 1999. Det är främst antalet tillfälligt sysselsatta som ökat.
Diagram 5. Antal sysselsatta efter sysselsättningskategori vid
företag som drivs som juridisk person.
Vid företag som drivs som enskild firma var antalet
företagare i åldern 65 år eller äldre 18 % av det totala antalet
företagare medan de som var yngre än 45 år utgjorde 25 %. De kvinnliga
företagarna var i genomsnitt betydligt äldre än de manliga.
Diagram 6. Antal sysselsatta företagare år 2003 efter kön och ålder
vid företag som drivs som enskild firma.
Av företagarna vid företag som drivs som enskild firma
hade 28 % en årlig arbetstid som var minst 1 800 timmar. För
20 % av företagarna var den årliga arbetstiden mellan 900 och
1 799 timmar.
Diagram 7. Antal sysselsatta företagare år 2003 efter kön och
arbetstid vid företag som drivs som enskild firma.
Av de företagare och familjemedlemmar som var
sysselsatta vid företag som drivs som enskild firma, uppgav sig
61 000, eller 52 %, ha sysselsättning utanför jordbruket som var
huvudsysselsättning och 15 000, eller 13 %, ha sysselsättning
utanför jordbruket som var bisysselsättning.
Diagram 8. Antal personer med sysselsättning utanför jordbruket för
sysselsatta vid företag som drivs som enskild firma 2003.
Sysselsättning utanför jordbruk:
|
|
|
