Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Trädgårdsundersökningen 2009

JO 28 SM 1002

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Produktionsvärdet
Frilandsodling
Växthusodling

Produktionsvärdet

Produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling uppgick till nästan 3,5 miljarder kronor år 2009. Produktionsvärdet ökade med 5 % (178 miljoner kronor) mellan åren 2008 och 2009 (se figur A).

Figur A. Utveckling av produktionsvärdet 2000-2009

Frilandsodling

Produktionsvärdet på friland var 1,7 miljarder kronor år 2009. Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 6 % (se figur B). Produktionsvärdet för frukt och bär minskade med 14 % respektive 16 %. Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 7 %.

Figur B. Produktionsvärde frilandsodling 2008 och 2009

Köksväxter

Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 6 % (42 miljoner kronor) mellan åren 2008 och 2009. Störst ökning stod morötter för, 27 miljoner kronor (se figur C). Ökningen beror på en större skörd år 2009 jämfört med år 2008. Produktionsvärdet för isbergssallat minskade år 2009 med 45 miljoner kronor. Minskningen beror på ett lägre kilopris år 2009 på 3,70 kr/kg jämfört med 5,30 kr/kg år 2008.

Figur C. Produktionsvärde köksväxter 2008 och 2009

Anm. Produktionsvärdet år 2009 för övriga köksväxter, rödbeta, purjolök, majs och kålrot har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Frukt

Produktionsvärdet för frukt minskade med 14 % år 2009. Mest minskade produktionsvärdet för äpple som minskade med 15 miljoner kronor (se figur D). Anledningen är både ett lägre kilopris på 7,40 kr/kg år 2009 jämfört med 7,70 kr/kg år 2008 och en lägre skörd 2009 jämfört med 2008.

Figur D. Produktionsvärde frukt 2008 och 2009

Anm. Produktionsvärdet år 2009 för päron, plommon och körsbär har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Bär

Jordgubbar står för 91 % av det totala produktionsvärdet för bär odlade på friland (se figur E). Produktionsvärdet för jordgubbar minskade med 16 % år 2009 jämfört med 2008 och uppgick till 241 miljoner kronor. Anledningen till det lägre produktionsvärdet år 2009 är ett lägre kilopris på 20,60 kr/kg jämfört med 24,30 kr/kg 2008.

Figur E. Produktionsvärde bär 2008 och 2009

Anm. Produktionsvärdet år 2009 för hallon, svarta vinbär, och övriga bär har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Plantskoleväxter

Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 7 % (41 miljoner kronor) år 2009. Lövfällande träd står för den största andelen, 49 % av produktionsvärdet (se figur F). Produktionsvärdet för lövfällande träd ökade med 4 % (10 miljoner kronor) år 2009.

Produktionsvärdet för plantskoleväxter avser värdet på det antal växter som befinner sig i odlingen. Då flertalet växter befinner sig i odlingen i flera år innan de säljs så beskriver inte produktionsvärdet den sålda kvantiteten.

Figur F. Produktionsvärde plantskoleväxter 2008 och 2009

Anm. Produktionsvärdet år 2009 har skattats för samtliga plantskoleväxter. Se avsnittet fakta om statistiken.

Växthusodling

Produktionsvärdet i växthus uppgick till nästan 1,8 miljarder kronor år 2009. Värdet ökade med 11 % (177 miljoner kronor) mellan år 2008 och år 2009.

I växthus står prydnadsväxterna tillsammans för det största produktionsvärdet, 1 miljard kronor och 57 % av det totala produktionsvärdet i växthus (se figur G). Köksväxter och bär står för de resterande 43 % av produktionsvärdet i växthus och deras värde uppgick till 754 miljoner kronor år 2009.

Figur G. Produktionsvärde växthusodling 2008 och 2009

Köksväxter och bär i växthus

Produktionsvärdet för köksväxter och bär i växthus ökade med 12 % (83 miljoner kronor) år 2009. Mest ökade produktionsvärdet för gurka, 74 % (se figur H). Anledningen är ett betydligt högre kilopris år 2009 på 11,00 kr/kg jämfört med 7,00 kr/kg år 2008 och även en högre skörd år 2009 jämfört med år 2008. Produktionsvärdet för tomat minskade med 16 % (29 miljoner kronor). Anledningen är en lägre skördad kvantitet år 2009 jämfört med år 2008.

Figur H. Produktionsvärde köksväxter och bär i växthus 2008 och 2009

Anm. Produktionsvärdet år 2009 för övriga köksväxter, melon, huvud och annan sallat och jordgubbar har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Snittblommor

Produktionsvärdet för snittblommor i växthus ökade med 9 % (1 miljon kronor) år 2009. Snittblommor i växthus exklusive lökblommor till snitt är den grupp inom prydnadsväxter i växthus som står för den minsta andelen av produktionsvärdet, anledningen är de små kvantiteter som produceras.

Lökblommor till snitt

Produktionsvärdet för lökblommor till snitt i växthus ökade med 14 % (35 miljoner kronor) år 2009. Inom gruppen står tulpaner för 98 % av produktionsvärdet. Värdet för tulpanproduktionen ökade med 14 % (34 miljoner kronor) år 2009. Tulpaner är den kultur som står för det största produktionsvärdet av prydnadsväxter i växthus, 281 miljoner kronor.

Lökblommor i kruka

Produktionsvärdet för lökblommor i kruka ökade med 15 % (16 miljoner kronor) år 2009. Amaryllis står för den största andelen av produktionsvärdet, 45 %. Amaryllis har ett högt produktionsvärde på grund av ett högt styckpris jämfört med till exempel hyacinter som det produceras mer än dubbelt så mycket av.

Krukväxter

Produktionsvärdet för krukväxter i växthus exklusive lökblommor ökade med 6 % (26 miljoner kronor) år 2009. Pelargon är den största kulturen och står för 29 % av produktionsvärdet för krukväxter. Pelargon är också den näst största prydnadsväxtkulturen i växthus efter tulpan sett till produktionsvärdet, 128 miljoner kronor.

Utplanteringsväxter

Produktionsvärdet för utplanteringsväxter ökade med 12 % (15 miljoner kronor) år 2009. Penséer är den största produkten och står för 35 % (47 miljoner kronor) av produktionsvärdet.

Sticklingar och småplantor

Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor uppgick till 122 miljoner kronor år 2009. Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor ingår inte i det totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling.