Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2010

JO 28 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Produktionsvärdet
Frilandsodling
Växthusodling

Produktionsvärdet

Produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling uppgick till nästan 3,8 miljarder kronor år 2010. Produktionsvärdet ökade med 9 % (318 miljoner kronor) mellan åren 2009 och 2010 (se figur A).

Figur A. Utveckling av produktionsvärdet 2001-2010

Frilandsodling

Produktionsvärdet för frilandsodling var 1,9 miljarder kronor år 2010 och hade då ökat med 10 % mellan åren 2009 och 2010. Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 10 % (se figur B). Produktionsvärdet för frukt och bär ökade med 35 % respektive 2 %. Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 7 %.

Figur B. Produktionsvärde frilandsodling 2009 och 2010

Köksväxter

Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 10 % (66 miljoner kronor) mellan åren 2009 och 2010. Mest ökade värdet för matlök, där värdet ökade med 49 miljoner kronor (se figur C). Ökningen beror på ett högre kilopris år 2010 jämfört med år 2009. Produktionsvärdet för isbergssallat ökade med 40 miljoner kronor. Ökningen beror på ett högre kilopris på 6,00 kr/kg år 2010 jämfört med 3,70 kr/kg år 2009. Produktionsvärdet för morötter minskade år 2010 med 45 miljoner kronor. Minskningen beror på en mindre skörd år 2010 jämfört med år 2009.

Figur C. Produktionsvärde köksväxter 2009 och 2010

Anm. Produktionsvärdet för övriga köksväxter, rödbeta, purjolök, majs och kålrot har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Frukt

Produktionsvärdet för frukt ökade med 35 % år 2010. Mest ökade produktionsvärdet för äpple som ökade med 50 miljoner kronor (se figur D). Anledningen är både ett högre kilopris på 8,70 kr/kg år 2010 jämfört med 7,40 kr/kg år 2009 och en större skörd år 2010 jämfört med år 2009.

Figur D. Produktionsvärde frukt 2009 och 2010

Anm. Produktionsvärdet för päron, plommon och körsbär har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Bär

Produktionsvärdet för bär ökade med 2 % år 2010. Jordgubbar stod för 91 % av det totala produktionsvärdet för bär odlade på friland (se figur E). Produktionsvärdet för jordgubbar ökade med 2 % år 2010 och uppgick till 245 miljoner kronor. Anledningen till det större produktionsvärdet år 2010 är ett högre kilopris på 21,30 kr/kg år 2010 jämfört med 20,60 kr/kg år 2009.

 

Figur E. Produktionsvärde bär 2009 och 2010

Anm. Produktionsvärdet för hallon, svarta vinbär och övriga bär har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Plantskoleväxter

Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 7 % (42 miljoner kronor) år 2010. Lövfällande träd stod för den största andelen, 51 % av produktionsvärdet (se figur F). Produktionsvärdet för lövfällande träd ökade med 10 % (28 miljoner kronor) år 2010.

Produktionsvärdet för plantskoleväxter avser värdet av de växter som är under odling. Eftersom flertalet växter har en odlingstid på flera år innan de säljs, så representerar inte produktionsvärdet den sålda kvantitetens värde.

Figur F. Produktionsvärde plantskoleväxter 2009 och 2010

Anm. Produktionsvärdet har skattats för samtliga plantskoleväxter. Se avsnittet fakta om statistiken.

Växthusodling

Produktionsvärdet av växthusodlade produkter uppgick till 1,9 miljarder kronor år 2010. Värdet ökade med 8 % (144 miljoner kronor) mellan åren 2009 och 2010.

När det gäller växthusodling stod prydnadsväxterna tillsammans för det största produktionsvärdet, en miljard kronor och 54 % av det totala produktionsvärdet (se figur G). Köksväxter och bär stod för de resterande 46 % av produktionsvärdet för växthusodling och deras värde uppgick till nästan 900 miljoner kronor år 2010.

Figur G. Produktionsvärde växthusodling 2009 och 2010

 

Köksväxter och bär i växthus

Produktionsvärdet för växthusodlade köksväxter och bär ökade med 17 % (129 miljoner kronor) år 2010. Mest ökade produktionsvärdet för tomat, som ökade med 32 % eller 48 miljoner kronor (se figur H). Anledningen är ett betydligt högre kilopris år 2010 på 14,40 kr/kg jämfört med 11,10 kr/kg år 2009. Produktionsvärdet för gurka ökade med 18 % (45 miljoner kronor). Anledningen är en betydligt högre skörd år 2010 jämfört med år 2009.

Figur H. Produktionsvärde köksväxter och bär i växthus 2009 och 2010

Anm. Produktionsvärdet för övriga köksväxter, melon, huvud och annan sallat och jordgubbar har skattats. Se avsnittet fakta om statistiken.

Snittblommor

Produktionsvärdet för växthusodlade snittblommor minskade med 19 % (tre miljoner kronor) år 2010. Växthusodlade snittblommor exklusive lökblommor till snitt är den grupp inom växthusodlade prydnadsväxter som står för den minsta andelen av produktionsvärdet. Anledningen är de små kvantiteter som produceras.

Lökblommor till snitt

Produktionsvärdet för växthusodlade lökblommor till snitt är detsamma år 2010 som år 2009, ca 285 miljoner kronor. Inom gruppen står tulpaner för 98 % av produktionsvärdet. Tulpaner är den kultur som står för det största produktionsvärdet av alla prydnadsväxter i växthus, 281 miljoner kronor.

Lökblommor i kruka

Produktionsvärdet för lökblommor i kruka minskade med 7 % (9 miljoner kronor) år 2010. Amaryllis står för den största andelen av produktionsvärdet, 48 %. Amaryllis har ett högt produktionsvärde på grund av ett högt styckpris jämfört med till exempel hyacinter, som det produceras mer än dubbelt så mycket av.

Krukväxter

Produktionsvärdet för växthusodlade krukväxter exklusive lökblommor ökade med 5 % (20 miljoner kronor) år 2010. Pelargon är den största kulturen och står för 30 % av produktionsvärdet för krukväxter. Pelargon är också den näst största växthusodlade prydnadsväxtkulturen efter tulpan sett till produktionsvärdet, 137 miljoner kronor.

Utplanteringsväxter

Produktionsvärdet för utplanteringsväxter ökade med 5 % (7 miljoner kronor) år 2010. Penséer är den största produkten och står för 36 % (51 miljoner kronor) av produktionsvärdet.

Sticklingar och småplantor

Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor uppgick till 127 miljoner kronor år 2010. Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor ingår inte i det totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling.