![]() |
![]() | |
Trädgårdsundersökningen 2011 | JO 28 SM 1201 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Produktionsvärdet Produktionsvärdet
Produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling uppgick till
nästan 4,4 miljarder kronor år 2011. Produktionsvärdet ökade med 15 %
(571,3 miljoner kronor) mellan åren 2010 och 2011 (se figur A). Figur A. Utveckling
av produktionsvärdet 2002-2011 Frilandsodling
Produktionsvärdet för frilandsodling var nästan 2,6
miljarder kronor år 2011 och hade då ökat med 35 % mellan åren 2010 och
2011. Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 47 % (se figur B).
Produktionsvärdet för frukt minskade med 10 %. Produktionsvärdet för bär
ökade med 75 %. Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 19 %.
Figur B. Produktionsvärde
frilandsodling 2010 och 2011 Köksväxter
Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 47 % (357,7
miljoner kronor) mellan åren 2010 och 2011. Mest ökade värdet för morot, där
värdet ökade med 259 miljoner kronor (se figur C). Ökningen beror på ett högre
kilopris och en större skörd år 2011 jämfört med år 2010. Produktionsvärdet för
isbergssallat ökade med 39,9 miljoner kronor. Ökningen beror både på ett högre
kilopris och en större skörd år 2011 jämfört med år 2010. Produktionsvärdet för matlök minskade
år 2011 med 25 miljoner kronor. Minskningen beror på ett lägre kilopris år 2011
jämfört med år 2010. Figur C. Produktionsvärde
köksväxter 2010 och 2011 Anm. Produktionsvärdet för
övriga köksväxter, rödbeta, purjolök, majs och kålrot har skattats år 2010. Se
avsnittet fakta om statistiken. Frukt
Produktionsvärdet för frukt minskade med 10 % år 2011. Äpplen
står för den största andelen av produktionsvärdet, 84 %. Produktionsvärdet
för äpplen minskade med 24,8 miljoner kronor (se figur D). Anledningen är en
mindre skörd år 2011 jämfört med år 2010. Figur D.
Produktionsvärde frukt 2010 och 2011 Anm. Produktionsvärdet för
päron, plommon och körsbär har skattats år 2010. Se avsnittet fakta om statistiken.
Bär
Produktionsvärdet för bär ökade med 75 % år 2011.
Jordgubbar stod för 91 % av det totala produktionsvärdet för bär odlade på
friland (se figur E). Produktionsvärdet för jordgubbar ökade med 77 % år
2011 och uppgick till 433,7 miljoner kronor. Anledningen till det större
produktionsvärdet år 2011 är både ett högre kilopris på 34,30 kr/kg år 2011 jämfört
med 21,30 kr/kg år 2010 och en större skörd år 2011 jämfört med år 2010. Figur E.
Produktionsvärde bär 2010 och 2011 Anm. Produktionsvärdet för
hallon, svarta vinbär och övriga bär har skattats år 2010. Se avsnittet fakta
om statistiken. Plantskoleväxter
Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 19 %
(117,9 miljoner kronor) år 2011. Lövfällande träd stod för den största andelen,
58 % av produktionsvärdet (se figur F). Produktionsvärdet för lövfällande
träd ökade med 36 % (114,6 miljoner kronor) år 2011. Produktionsvärdet för plantskoleväxter avser värdet av de
växter som är under odling. Eftersom flertalet växter har en odlingstid på
flera år innan de säljs, så representerar inte produktionsvärdet den sålda
kvantitetens värde. Figur F. Produktionsvärde
plantskoleväxter 2010 och 2011 Anm. Produktionsvärdet har
skattats för samtliga plantskoleväxter år 2010. Se avsnittet fakta om
statistiken. Växthusodling
Produktionsvärdet av växthusodlade produkter uppgick till
1,8 miljarder kronor år 2011. Värdet minskade med 4 % (84,1 miljoner
kronor) mellan åren 2010 och 2011. När det gäller växthusodling stod prydnadsväxterna
tillsammans för det största produktionsvärdet, 948 miljoner kronor och 52 %
av det totala produktionsvärdet (se figur G). Köksväxter och bär stod för de
resterande 48 % av produktionsvärdet för växthusodling och deras värde
uppgick till 868 miljoner kronor år 2011. Figur G. Produktionsvärde
växthusodling 2010 och 2011 Köksväxter och bär i växthus
Produktionsvärdet för växthusodlade köksväxter och bär
minskade med 2 % (14,1 miljoner kronor) år 2011. Mest minskade
produktionsvärdet för gurka, som minskade med 23 % eller 66,8 miljoner
kronor (se figur H). Anledningen är ett lägre kilopris år 2011 på
8,50 kr/kg jämfört med 10,90 kr/kg år 2010, men också en mindre skörd
år 2011 jämfört med år 2010. Figur H.
Produktionsvärde köksväxter och bär i växthus 2010 och 2011 Anm. Produktionsvärdet för
övriga köksväxter, melon, huvud och annan sallat och jordgubbar har skattats år
2010. Se avsnittet fakta om statistiken. Snittblommor
Produktionsvärdet för växthusodlade snittblommor uppgick
till 7,8 miljoner kronor år 2011. Växthusodlade snittblommor exklusive
lökblommor till snitt är den grupp inom växthusodlade prydnadsväxter som står
för den minsta andelen av produktionsvärdet. Anledningen är de små kvantiteter
som produceras. Lökblommor till snitt
Produktionsvärdet för växthusodlade lökblommor till snitt uppgick
till 294,9 miljoner kronor år 2011. Inom gruppen står tulpaner för nästan hela
produktionsvärdet. Tulpaner är den kultur som står för det största
produktionsvärdet av alla prydnadsväxter i växthus. Lökblommor i kruka
Produktionsvärdet för lökblommor i kruka uppskattas till
158,1 miljoner kronor år 2011. Narcisser (påskliljor) står för den största andelen
av produktionsvärdet, 37 %. Krukväxter
Produktionsvärdet för växthusodlade krukväxter exklusive
lökblommor uppgick till 372 miljoner kronor år 2011. Pelargon är den största
kulturen och står för 31 % av produktionsvärdet för krukväxter. Pelargon
är också den näst största växthusodlade prydnadsväxtkulturen efter tulpan sett
till produktionsvärdet, 115,4 miljoner kronor. Utplanteringsväxter
Produktionsvärdet för utplanteringsväxter uppgick till 115,2
miljoner kronor år 2011. Penséer är den största produkten och står för 40 %
(45,7 miljoner kronor) av produktionsvärdet. Sticklingar och småplantor
Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor uppgick
till 277,5 miljoner kronor år 2011. Produktionsvärdet för sticklingar och
småplantor ingår inte i det totala produktionsvärdet för svensk
trädgårdsodling. |