Statistiken med kommentarer

Produktionsvärdet
Frilandsodling
Växthusodling

Produktionsvärdet

Produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling uppgick till nästan 4,4 miljarder kronor år 2011. Produktionsvärdet ökade med 15 % (571,3 miljoner kronor) mellan åren 2010 och 2011 (se figur A).

Figur A. Utveckling av produktionsvärdet 2002-2011

Frilandsodling

Produktionsvärdet för frilandsodling var nästan 2,6 miljarder kronor år 2011 och hade då ökat med 35 % mellan åren 2010 och 2011. Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 47 % (se figur B). Produktionsvärdet för frukt minskade med 10 %. Produktionsvärdet för bär ökade med 75 %. Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 19 %.

Figur B. Produktionsvärde frilandsodling 2010 och 2011

Köksväxter

Produktionsvärdet för köksväxter ökade med 47 % (357,7 miljoner kronor) mellan åren 2010 och 2011. Mest ökade värdet för morot, där värdet ökade med 259 miljoner kronor (se figur C). Ökningen beror på ett högre kilopris och en större skörd år 2011 jämfört med år 2010. Produktionsvärdet för isbergssallat ökade med 39,9 miljoner kronor. Ökningen beror både på ett högre kilopris och en större skörd år 2011 jämfört med  år 2010. Produktionsvärdet för matlök minskade år 2011 med 25 miljoner kronor. Minskningen beror på ett lägre kilopris år 2011 jämfört med år 2010.

Figur C. Produktionsvärde köksväxter 2010 och 2011

Anm. Produktionsvärdet för övriga köksväxter, rödbeta, purjolök, majs och kålrot har skattats år 2010. Se avsnittet fakta om statistiken.

Frukt

Produktionsvärdet för frukt minskade med 10 % år 2011. Äpplen står för den största andelen av produktionsvärdet, 84 %. Produktionsvärdet för äpplen minskade med 24,8 miljoner kronor (se figur D). Anledningen är en mindre skörd år 2011 jämfört med år 2010.

Figur D. Produktionsvärde frukt 2010 och 2011

Anm. Produktionsvärdet för päron, plommon och körsbär har skattats år 2010. Se avsnittet fakta om statistiken.

Bär

Produktionsvärdet för bär ökade med 75 % år 2011. Jordgubbar stod för 91 % av det totala produktionsvärdet för bär odlade på friland (se figur E). Produktionsvärdet för jordgubbar ökade med 77 % år 2011 och uppgick till 433,7 miljoner kronor. Anledningen till det större produktionsvärdet år 2011 är både ett högre kilopris på 34,30 kr/kg år 2011 jämfört med 21,30 kr/kg år 2010 och en större skörd år 2011 jämfört med år 2010.

 

Figur E. Produktionsvärde bär 2010 och 2011

Anm. Produktionsvärdet för hallon, svarta vinbär och övriga bär har skattats år 2010. Se avsnittet fakta om statistiken.

Plantskoleväxter

Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 19 % (117,9 miljoner kronor) år 2011. Lövfällande träd stod för den största andelen, 58 % av produktionsvärdet (se figur F). Produktionsvärdet för lövfällande träd ökade med 36 % (114,6 miljoner kronor) år 2011.

Produktionsvärdet för plantskoleväxter avser värdet av de växter som är under odling. Eftersom flertalet växter har en odlingstid på flera år innan de säljs, så representerar inte produktionsvärdet den sålda kvantitetens värde.

Figur F. Produktionsvärde plantskoleväxter 2010 och 2011

Anm. Produktionsvärdet har skattats för samtliga plantskoleväxter år 2010. Se avsnittet fakta om statistiken.

Växthusodling

Produktionsvärdet av växthusodlade produkter uppgick till 1,8 miljarder kronor år 2011. Värdet minskade med 4 % (84,1 miljoner kronor) mellan åren 2010 och 2011.

När det gäller växthusodling stod prydnadsväxterna tillsammans för det största produktionsvärdet, 948 miljoner kronor och 52 % av det totala produktionsvärdet (se figur G). Köksväxter och bär stod för de resterande 48 % av produktionsvärdet för växthusodling och deras värde uppgick till 868 miljoner kronor år 2011.

Figur G. Produktionsvärde växthusodling 2010 och 2011

 

Köksväxter och bär i växthus

Produktionsvärdet för växthusodlade köksväxter och bär minskade med 2 % (14,1 miljoner kronor) år 2011. Mest minskade produktionsvärdet för gurka, som minskade med 23 % eller 66,8 miljoner kronor (se figur H). Anledningen är ett lägre kilopris år 2011 på 8,50 kr/kg jämfört med 10,90 kr/kg år 2010, men också en mindre skörd år 2011 jämfört med år 2010.

Figur H. Produktionsvärde köksväxter och bär i växthus 2010 och 2011

Anm. Produktionsvärdet för övriga köksväxter, melon, huvud och annan sallat och jordgubbar har skattats år 2010. Se avsnittet fakta om statistiken.

 

Snittblommor

Produktionsvärdet för växthusodlade snittblommor uppgick till 7,8 miljoner kronor år 2011. Växthusodlade snittblommor exklusive lökblommor till snitt är den grupp inom växthusodlade prydnadsväxter som står för den minsta andelen av produktionsvärdet. Anledningen är de små kvantiteter som produceras.

Lökblommor till snitt

Produktionsvärdet för växthusodlade lökblommor till snitt uppgick till 294,9 miljoner kronor år 2011. Inom gruppen står tulpaner för nästan hela produktionsvärdet. Tulpaner är den kultur som står för det största produktionsvärdet av alla prydnadsväxter i växthus.

Lökblommor i kruka

Produktionsvärdet för lökblommor i kruka uppskattas till 158,1 miljoner kronor år 2011. Narcisser (påskliljor) står för den största andelen av produktionsvärdet, 37 %.

Krukväxter

Produktionsvärdet för växthusodlade krukväxter exklusive lökblommor uppgick till 372 miljoner kronor år 2011. Pelargon är den största kulturen och står för 31 % av produktionsvärdet för krukväxter. Pelargon är också den näst största växthusodlade prydnadsväxtkulturen efter tulpan sett till produktionsvärdet, 115,4 miljoner kronor.

Utplanteringsväxter

Produktionsvärdet för utplanteringsväxter uppgick till 115,2 miljoner kronor år 2011. Penséer är den största produkten och står för 40 % (45,7 miljoner kronor) av produktionsvärdet.

Sticklingar och småplantor

Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor uppgick till 277,5 miljoner kronor år 2011. Produktionsvärdet för sticklingar och småplantor ingår inte i det totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling.