Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2012

JO 28 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

Produktionsvärdet är en sammanräkning av den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar produktionsvärdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

De produktionsvärden som redovisas är inte inflationsjusterade, och är alltså inte direkt jämförbara över tid. Som jämförelse kan nämnas att inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 18 % under perioden 2001–2012.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet av den svenska trädgårdsodlingen uppskattas år 2012 ha varit 4,8 miljarder kronor, en ökning med 31 % jämfört med medelvärdet för den närmast föregående femårsperioden, och med 62 % sedan 2001 (Figur A och Tablå A). Sett till produktionsform stod frilands- och växthusodlingen för 59 respektive 41 % av det totala produktionsvärdet. Ur produktsynvinkel stod ätbara grödor – köksväxter, bär och frukt – för 61 % av produk­tionsvärdet, medan icke ätbara grödor stod för återstående 39 %.

Det totala uppskattade produktionsvärdet av frilandsodlade grödor fördubblades mellan 2001 och 2012, från knappt 1,4 miljarder kronor till drygt 2,8 miljarder år 2012. Under samma period steg växthusodlingens produktionsvärde från 1,6 miljarder kronor till knappt 2,0 miljarder. Därigenom har frilandsodlingens andel av det totala produktionsvärdet ökat från 46 % år 2001, till 59 % år 2012.

 

Figur A. Svensk trädgårdsproduktions totala produktionsvärde 2001–2012, uppdelat på grödkategorier och odlingsform (frilands- eller växthusodling). Frilandsodling visas i gröna toner, medan växthusodling visas i lila toner

På motsvarande sätt har det uppskattade produktionsvärdet för de ätbara grödorna stigit från 1,6 miljarder kronor år 2001, till 2,9 miljarder år 2012 (Tablå A). Under samma period har motsvarande värde för de icke ätbara grödorna ökat i betydligt beskedligare takt, från 1,3 till 1,9 miljarder kronor. I och med detta har de ätbara grödornas andel av det totala produktionsvärdet ökat med sju procentenheter mellan år 2001 och 2012.

Frilandsodlingens ökade andel av det uppskattade produktionsvärdet förklaras till viss del av kategorins relativt höga andel ätbara grödor (som ju ökat betydligt i produktionsvärde).

 

Tablå A. Produktionsvärden 2001–2012

 

Uppskattat produktionsvärde (miljoner kronor)

 

 

Löpande 5-årigt medelvärde

 

 

2001

2001-2005

2002-2006

2003-2007

2004-2008

2005-2009

2006-2010

2007-2011

2012

Frilandsodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter

633,5

729,1

800,4

830,8

810,9

791,7

781,2

806,1

1 158,9

Frukt

124,9

133,8

142,5

149,0

159,4

165,8

187,1

195,9

275,5

Bär

187,1

235,0

253,0

298,2

310,0

311,0

302,4

342,0

540,7

Plantskoleväxter

400,7

402,4

382,4

366,1

386,2

436,3

482,1

571,6

853,6

Summa friland

1356,2

1 502,3

1 578,4

1 644,2

1 666,6

1 704,9

1 752,8

1 915,5

2 828,7

Växthusodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

650,6

651,3

670,3

672,4

680,6

716,2

755,2

779,7

931,7

Snittblommor

58,8

33,6

23,8

18,3

15,2

12,4

12,2

11,8

9,1

Lökblommor till snitt

218,1

247,3

261,9

272,1

274,0

277,1

278,3

279,0

302,1

Lökblommor i kruka

100,4

123,1

131,6

135,7

132,0

130,0

124,3

127,5

166,2

Krukväxter

416,1

435,7

435,2

419,1

407,4

414,4

423,1

414,7

427,4

Utplanteringsväxter

150,3

171,5

183,0

189,7

178,9

172,9

161,2

142,8

125,6

Summa växthus

1594,3

1 662,5

1 705,7

1 707,3

1 688,1

1 723,0

1 754,3

1 755,5

1 962,1

Summa totalt

2950,5

3 164,7

3 284,0

3 351,5

3 354,6

3 427,9

3 507,2

3 671,0

4 790,8

Stickl. & småplantor

284,3

184,6

162,6

152,4

147,5

140,2

139,8

160,5

302,7


Frilandsodling

Inom frilandsodlingen stod köksväxterna för det största uppskattade produk­tionsvärdet, följt av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur B). Bland enskilda grödor var produktionsvärdet för jordgubbar och lövfällande träd störst, följt av morot och äpple. Värdet av köksväxter var i princip oförändrat jämfört med 2011, men ökade med 44 % jämfört med medelvärdet för de fem föregående åren. För plantskoleväxter, bär och frukt ökade värdet med 14, 30 respektive 14 % jämfört med 2011, samt med 49, 58 respektive 41 % jämfört med medelvärdet för åren 2007–2011 (Tablå A).

Ett fåtal grödor dominerade värdemässigt inom de enskilda grödkategorierna. År 2012 utgjorde morot och isbergssallat tillsammans 56 % av det totala produktionsvärdet för köksväxter, medan äpple stod för 83 % av fruktvärdet och jordgubbar stod för 89 % av bärvärdet. Inom plantskoleväxter stod lövfällande träd för 56 % av produktionsvärdet år 2012.

För enskilda produkter syntes de mest påtagliga förändringarna för äpple och morot, där produktionsvärdet ökade med 27 respektive 19 % mellan 2011 och 2012, samt för lök och purjolök, där värdet istället minskade med 19 respektive 48 %. För äpple drevs det ökade värdet av såväl ökande produktion som pris, medan morotsvärdet drevs uppåt av en starkt ökad produktion. Det minskade produktionsvärdet för purjolök orsakades av en knapp halvering av produktionen, medan lökvärdet drevs ner av en 35-procentig prissänkning, som mer än väl uppvägde en 21-procentig produktionsökning.

 

 

Figur B. Produktionsvärde för enskilda frilandsgrödor 2011–2012. Grå staplar (till vänster) visar data för 2011, färgade staplar (till höger) visar data för 2012

Växthusodling

Inom växthusodlingen utgjorde kategorin köksväxter och bär det största produktionsvärdet år 2012, följt av krukväxter, lökblommor till snitt, lökblommor i kruka, utplanteringsväxter och snittblommor (Figur C). Totalt sett stod köksväxter och bär för 47 % av växthusodlingens produktionsvärde, medan prydnadsväxterna sammanräknat stod för resterande 53 %. Sett till enskilda produkter representerade tulpaner till snitt det största produktionsvärdet, följt av kryddväxter, gurka och tomat.

Köksväxternas produktionsvärde uppskattas ha ökat med 10 % mellan 2011 och 2012, främst till följd av ökad produktion av såväl kryddväxter som gurka, men för den sistnämnda också av ett höjt pris. Ökningen i produktionsvärde dämpades dock av en märkbart minskad kruksallatsproduktion. I jämförelse med medelvärdet för de närmast föregående fem åren ökade köksväxternas produktionsvärde år 2012 med 19 % (Tablå A).

 

Figur C. Produktionsvärde för enskilda växthusgrödor 2011–2012. Grå staplar (till vänster) visar data för 2011, färgade staplar (till höger) visar data för 2012

Krukväxternas uppskattade produktionsvärde år 2012 uppvisade en ökning med 15 % jämfört med 2011, men var oförändrat jämfört med genomsnittet för 2007–2011. Medan produktionsvärdet för snittblommor (såväl lökblommor som övriga) inte uppvisade några påtagliga förändringar år 2012, uppvisade lökblommor i kruka en ökning med 30 % jämfört med de närmast föregående fem åren, men var oförändrat sedan 2011. För utplanteringsväxter uppskattas produktionsvärdet ha ökat marginellt mellan 2011 och 2012, men ha minskat med 12 % jämfört med genomsnittet för åren 2007–2011 (Figur C och Tablå A).

Bland de enskilda icke ätliga växthusgrödorna märktes inga markanta förändringar i produktionsvärde mellan 2011 och 2012. Produktionsvärdena inom växthusodlingens odlingskategorier är inte i lika hög mån avhängiga enskilda produkter som inom frilandsodlingen. Snittblommorna dominerades dock starkt av tulpaner, vars värde utgjorde 97 % av det samlade värdet av alla snittblommor (såväl lökblommor som övriga) år 2012.

Bland krukväxterna var pelargoner den största enskilda produkten, med  32 % av produktionsvärdet, medan amaryllis och narcisser utgör 37 % vardera av det uppskattade produktionsvärdet för lökblommor i kruka. Bland utplanteringsväxterna var penséer den enskilt största produkten 2012 och omfattade 39 % av kategorins produktionsvärde.

Produktionsvärdet för växthusodlade sticklingar och småplantor uppskattades år 2012 vara strax över 300 miljoner kronor, en ökning med 10 % sedan 2011, och med hela 89 % jämfört med genomsnittet för åren 2007–2011. Värdet för sticklingar och småplantor räknas dock inte in i det totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling.