![]() |
![]() | |
Trädgårdsundersökningen 2012 | JO 28 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
Produktionsvärdet är en sammanräkning av den totala svenska
produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av
respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar produktionsvärdet av
trädgårdsgrödor från alla kända svenska odlare med en yta för trädgårdsgrödor
om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. De produktionsvärden som redovisas är inte
inflationsjusterade, och är alltså inte direkt jämförbara över tid. Som
jämförelse kan nämnas att inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick
till 18 % under perioden 2001–2012. Totalt produktionsvärde
Det totala produktionsvärdet av den svenska
trädgårdsodlingen uppskattas år 2012 ha varit 4,8 miljarder kronor, en ökning
med 31 % jämfört med medelvärdet för den närmast föregående femårsperioden,
och med 62 % sedan 2001 (Figur A och Tablå A). Sett till produktionsform
stod frilands- och växthusodlingen för 59 respektive 41 % av det totala
produktionsvärdet. Ur produktsynvinkel stod ätbara grödor – köksväxter, bär och
frukt – för 61 % av produktionsvärdet, medan icke ätbara grödor stod för
återstående 39 %. Det totala uppskattade produktionsvärdet av frilandsodlade
grödor fördubblades mellan 2001 och 2012, från knappt 1,4 miljarder kronor till
drygt 2,8 miljarder år 2012. Under samma period steg växthusodlingens
produktionsvärde från 1,6 miljarder kronor till knappt 2,0 miljarder. Därigenom
har frilandsodlingens andel av det totala produktionsvärdet ökat från 46 %
år 2001, till 59 % år 2012. Figur A. Svensk trädgårdsproduktions
totala produktionsvärde 2001–2012, uppdelat på grödkategorier och odlingsform
(frilands- eller växthusodling). Frilandsodling visas i gröna toner, medan växthusodling
visas i lila toner På motsvarande sätt har det uppskattade produktionsvärdet
för de ätbara grödorna stigit från 1,6 miljarder kronor år 2001, till 2,9
miljarder år 2012 (Tablå A). Under samma period har motsvarande värde för de
icke ätbara grödorna ökat i betydligt beskedligare takt, från 1,3 till 1,9
miljarder kronor. I och med detta har de ätbara grödornas andel av det totala
produktionsvärdet ökat med sju procentenheter mellan år 2001 och 2012. Frilandsodlingens ökade andel av det uppskattade
produktionsvärdet förklaras till viss del av kategorins relativt höga andel
ätbara grödor (som ju ökat betydligt i produktionsvärde). Tablå A. Produktionsvärden
2001–2012
![]() Frilandsodling
Inom frilandsodlingen stod köksväxterna för det största
uppskattade produktionsvärdet, följt av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur
B). Bland enskilda grödor var produktionsvärdet för jordgubbar och lövfällande
träd störst, följt av morot och äpple. Värdet av köksväxter var i princip
oförändrat jämfört med 2011, men ökade med 44 % jämfört med medelvärdet
för de fem föregående åren. För plantskoleväxter, bär och frukt ökade värdet
med 14, 30 respektive 14 % jämfört med 2011, samt med 49, 58 respektive
41 % jämfört med medelvärdet för åren 2007–2011 (Tablå A). Ett fåtal grödor dominerade värdemässigt inom de enskilda
grödkategorierna. År 2012 utgjorde morot och isbergssallat tillsammans
56 % av det totala produktionsvärdet för köksväxter, medan äpple stod för
83 % av fruktvärdet och jordgubbar stod för 89 % av bärvärdet. Inom
plantskoleväxter stod lövfällande träd för 56 % av produktionsvärdet år
2012. För enskilda produkter syntes de mest påtagliga
förändringarna för äpple och morot, där produktionsvärdet ökade med 27
respektive 19 % mellan 2011 och 2012, samt för lök och purjolök, där värdet
istället minskade med 19 respektive 48 %. För äpple drevs det ökade värdet
av såväl ökande produktion som pris, medan morotsvärdet drevs uppåt av en
starkt ökad produktion. Det minskade produktionsvärdet för purjolök orsakades
av en knapp halvering av produktionen, medan lökvärdet drevs ner av en
35-procentig prissänkning, som mer än väl uppvägde en 21-procentig
produktionsökning. Figur B. Produktionsvärde
för enskilda frilandsgrödor 2011–2012. Grå staplar (till vänster) visar data
för 2011, färgade staplar (till höger) visar data för 2012 Växthusodling
Inom växthusodlingen utgjorde kategorin köksväxter och bär
det största produktionsvärdet år 2012, följt av krukväxter, lökblommor till
snitt, lökblommor i kruka, utplanteringsväxter och snittblommor (Figur C).
Totalt sett stod köksväxter och bär för 47 % av växthusodlingens produktionsvärde,
medan prydnadsväxterna sammanräknat stod för resterande 53 %. Sett till
enskilda produkter representerade tulpaner till snitt det största
produktionsvärdet, följt av kryddväxter, gurka och tomat. Köksväxternas produktionsvärde uppskattas ha ökat med
10 % mellan 2011 och 2012, främst till följd av ökad produktion av såväl
kryddväxter som gurka, men för den sistnämnda också av ett höjt pris. Ökningen
i produktionsvärde dämpades dock av en märkbart minskad kruksallatsproduktion.
I jämförelse med medelvärdet för de närmast föregående fem åren ökade köksväxternas
produktionsvärde år 2012 med 19 % (Tablå A). Figur C. Produktionsvärde
för enskilda växthusgrödor 2011–2012. Grå staplar (till vänster) visar data för
2011, färgade staplar (till höger) visar data för 2012 Krukväxternas uppskattade produktionsvärde år 2012 uppvisade
en ökning med 15 % jämfört med 2011, men var oförändrat jämfört med
genomsnittet för 2007–2011. Medan produktionsvärdet för snittblommor (såväl
lökblommor som övriga) inte uppvisade några påtagliga förändringar år 2012,
uppvisade lökblommor i kruka en ökning med 30 % jämfört med de närmast
föregående fem åren, men var oförändrat sedan 2011. För utplanteringsväxter
uppskattas produktionsvärdet ha ökat marginellt mellan 2011 och 2012, men ha
minskat med 12 % jämfört med genomsnittet för åren 2007–2011 (Figur C och Tablå
A). Bland de enskilda icke ätliga växthusgrödorna märktes inga
markanta förändringar i produktionsvärde mellan 2011 och 2012.
Produktionsvärdena inom växthusodlingens odlingskategorier är inte i lika hög
mån avhängiga enskilda produkter som inom frilandsodlingen. Snittblommorna
dominerades dock starkt av tulpaner, vars värde utgjorde 97 % av det
samlade värdet av alla snittblommor (såväl lökblommor som övriga) år 2012. Bland krukväxterna var pelargoner den största enskilda
produkten, med 32 % av
produktionsvärdet, medan amaryllis och narcisser utgör 37 % vardera av det
uppskattade produktionsvärdet för lökblommor i kruka. Bland utplanteringsväxterna
var penséer den enskilt största produkten 2012 och omfattade 39 % av
kategorins produktionsvärde. Produktionsvärdet för växthusodlade sticklingar och
småplantor uppskattades år 2012 vara strax över 300 miljoner kronor, en ökning
med 10 % sedan 2011, och med hela 89 % jämfört med genomsnittet för
åren 2007–2011. Värdet för sticklingar och småplantor räknas dock inte in i det
totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling. |