Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2013

JO 28 SM 1401, korrigerad version 2014-08-27

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsproduktionen år 2013. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar produktionsvärdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

De produktionsvärden som redovisas är en blandning av uppmätta värden och uppskattningar baserade på förändringar i produktion och pris hos ett urval grödor, och ska därför behandlas med viss försiktighet. De värdeförändringar som syns över tid är beroende av både förändringar i produktion och pris. Som jämförelse kan nämnas att inflationen (den generella prisökningen i samhället) enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 15 % under perioden 2002–2013.

Totalt produktionsvärde

Den svenska trädgårdsodlingens totala uppskattade produktionsvärde var år 2013 drygt 4,7 miljarder kronor, en minskning med 2 % sedan året innan men en ökning med 19 % jämfört med genomsnittet för den närmast föregående femårsperioden (Figur A och Tablå A). Minskningen har sedan år 2012 skett inom såväl frilands- som växthusodlingen, medan värdet av ätbara växter ökade och värdet av prydnadsväxter minskade.

Figur A. Trädgårdsproduktionens samlade produktionsvärde 2002–2013 Frilandsodling visas i gröna toner, växthusodling i lila toner.

Frilandsodlingen stod för 60 % av 2013 års totala produktionsvärde, medan växthusodlingen stod för 40 %. Om man istället ser till produkt­kategorier, stod ätbara grödor – köksväxter, frukt och bär – för 63 % av produktionsvärdet, medan prydnadsväxter stod för återstående 37 %.

Därmed fortsatte frilandsodlingens andel av det totala produktionsvärdet att öka, en tendens som pågått sedan åtminstone år 2001. De ätbara grödornas andel av det totala värdet har också ökat sedan börjat av seklet, en tendens som fortsatte under perioden 2012–2013.

 

Tablå A. Produktionsvärden 2002–2013

 

Uppskattat produktionsvärde (miljoner kronor)

 

Löpande 5-årigt medelvärde

 

 

 

2002-2006

2003-2007

2004-2008

2005-2009

2006-2010

2007-2011

2008-2012

2012

2013

Frilandsodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter

800,4

830,8

810,9

791,7

781,2

806,1

874,0

1 158,9

1 201,1

Frukt

142,5

149,0

159,4

165,8

187,1

195,9

220,8

275,5

307,0

Bär

253,0

298,2

310,0

311,0

302,4

342,0

373,9

540,7

505,6

Plantskoleväxter

382,4

366,1

386,2

436,3

482,1

571,6

673,8

853,6

793,2

Summa friland

1 578,4

1 644,2

1 666,6

1 704,9

1 752,8

1 915,5

2 142,6

2 828,7

2 806,9

Växthusodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

670,3

672,4

680,6

716,2

755,2

774,8

816,4

931,7

933,1

Snittblommor

285,7

290,4

289,3

289,5

290,5

290,8

295,3

311,2

294,3

Lökblommor i kruka

131,6

135,7

132,0

130,0

124,3

127,5

133,5

166,2

153,2

Krukväxter

435,2

419,1

407,4

414,4

423,1

414,7

424,6

427,4

398,7

Utplanteringsväxter

183,0

189,7

178,9

172,9

161,2

142,8

128,1

125,6

119,5

Summa växthus

1 705,7

1 707,3

1 688,1

1 723,0

1 754,3

1 750,6

1 797,8

1 962,1

1 898,8

Summa totalt

3 284,1

3 351,5

3 354,6

3 427,9

3 507,2

3 666,1

3 940,4

4 790,8

4 705,7

Stickl. & småpl.

162,6

152,4

147,5

140,2

139,8

160,5

187,8

302,7

283,2


 

Totalt sett har värdet av frilandsgrödorna mer än fördubblats mellan 2002 och 2013, från knappt 1,4 miljarder till drygt 2,8 miljarder kronor (Figur A). Under samma period ökade växthusproduktionens värde betydligt långsammare till knappt 1,9 miljarder kronor. För de ätbara grödorna ökade värdet under samma period med 78 % till drygt 2,9 miljarder kronor, medan produktionsvärdet för prydnadsväxter ökade med 23 % till knappt 1,8 miljarder kronor.

Frilandsodling

Inom frilandsodlingen utgjorde köksväxter den värdemässigt största produkt­kategorin under 2013, följt i fallande ordning av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur B och Tablå A). Sett till enskilda grödor var produktionsvärdet störst för lövfällande träd, jordgubbar och morot, som vardera hade ett uppskattat värde om cirka 450 miljoner kronor.

Köksväxternas uppskattade värde ökade marginellt mellan 2012 och 2013, men var 37 % högre än genomsnittet för perioden 2008–2012 (Tablå A). Fruktvärdet ökade med 11 % mellan 2012 och 2013 och med 39 % jämfört med den närmast föregående femårsperioden.

Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2012–2013

Det uppskattade produktionsvärdet för bär och plantskoleväxter sjönk år 2013 jämfört med året innan (Figur B och Tablå A), med 6 respektive 7 %. Om man istället ser på något längre sikt var det uppskattade värdet för bär 35 % högre än genomsnittet för 2008–2012 och dubbelt så stort som genomsnittet för perioden 2002–2006. På samma sätt var plantskoleväxternas värde 18 % högre 2013 än genomsnittet för 2008–2012 och mer än dubbelt så högt jämfört med snittet för 2002–2006 (Tablå A).

De enskilda produktkategorierna dominerades värdemässigt av ett fåtal grödor. Medan morot och isbergssallat stod för drygt hälften av det skattade värdet för köksväxter år 2013, utgjorde jordgubbsvärdet hela 89 % av det totala bärvärdet. På motsvarande sätt motsvarade värdet av äppelproduktionen 83 % av den totala fruktproduktionens värde medan lövfällande träd stod för 56 % av plantskoleväxternas skattade värde.

De största relativa värdeökningarna för enskilda grödor mellan 2012 och 2013 stod plommon och purjolök för, som båda ökade med drygt 50 % drivna av såväl pris- som produktionsökningar. Den största relativa minskningen om 26 % syntes barrväxter stå för, framför allt orsakat av ett lägre pris.

Växthusodling

Växthusodlingens totala uppskattade produktionsvärde 2013 minskade jämfört med året innan med 3 % till strax under 1,9 miljarder kronor (Figur A och Tablå A). Värdemässigt dominerades växthusodlingen år 2013 av produktkategorin köksväxter och bär, som i fallande storleksordning följdes av krukväxter, snitt­blommor, lökblommor i kruka och utplanteringsväxter (Figur C och Tablå A).

Ätbara grödor – som utgörs av kategorin köksväxter och bär – stod för 49 % av växthusodlingens produktionsvärde, medan den samlade prydnadsväxtproduktionen stod för 51 % av det totala värdet från växthusproduktionen. Den värdemässigt största enskilda grödan var kryddväxter, följt i fallande ordning av tulpaner till snitt, gurka och tomat.

Figur C. Produktionsvärde för enskilda växthusgrödor 2012–2013
Förkortningen ”k” står för ”lökblommor i kruka”, medan ”s” står för ”snitt­blommor”

Det skattade produktionsvärdet för produktkategorin köksväxter och bär förblev oförändrat under åren 2012 och 2013 och var därmed 14 % högre än genomsnittet för den närmast föregående femårsperioden (Tablå A).

Alla de olika prydnadsväxtkategorierna uppvisade små minskningar i produk­tionsvärde år 2013 jämfört med år 2012. Krukväxter och utplanteringsväxter minskade också i jämförelse med genomsnittet för perioden 2008–2012, medan snittblommornas värde var oförändrat och värdet för lökblommor i kruka istället ökade något i samma jämförelse (Figur C och Tablå A). Ingen av de enskilda växthusodlade prydnadsväxtgrödorna visade på någon markant förändring i värde mellan 2012 och 2013.

Enskilda grödors betydelse för totalvärdet varierade mellan de olika produkt­kategorierna. I kategorin köksväxter och bär var kryddväxter den värdemässigt största grödan med 35 % av kategorins totala värde, följt av gurka och tomat som stod för 27 respektive 18 %. Tulpaner stod för hela 96 % av snittblommornas totala produktionsvärde.

Bland krukväxterna var pelargoner den största enskilda produkten, med 31 % av produktionsvärdet, medan amaryllis och narcisser utgjorde 37 % vardera av det totala värdet för lökblommor i kruka. Bland utplanteringsväxterna var penséer den största enskilda grödan 2013, med en andel om 40 % av kategorins totala produktionsvärde.

Produktionsvärdet för växthusodlade sticklingar och småplantor uppskattades till strax över 280 miljoner kronor 2013, en ökning med över 50 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren, men en liten minskning jämfört med 2012. Värdet för sticklingar och småplantor räknas dock inte med i det totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling.