![]() |
![]() | |
Trädgårdsundersökningen 2013 | JO 28 SM 1401, korrigerad version 2014-08-27 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den
svenska trädgårdsproduktionen år 2013. Produktionsvärdet beräknas utifrån den
totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid
försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar
produktionsvärdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare
med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200
kvadratmeter växthus. De produktionsvärden som redovisas är en blandning av uppmätta
värden och uppskattningar baserade på förändringar i produktion och pris hos
ett urval grödor, och ska därför behandlas med viss försiktighet. De
värdeförändringar som syns över tid är beroende av både förändringar i
produktion och pris. Som jämförelse kan nämnas att inflationen (den generella
prisökningen i samhället) enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 15 %
under perioden 2002–2013. Totalt produktionsvärde
Den svenska trädgårdsodlingens totala uppskattade
produktionsvärde var år 2013 drygt 4,7 miljarder kronor, en minskning med 2 %
sedan året innan men en ökning med 19 % jämfört med genomsnittet för den
närmast föregående femårsperioden (Figur A och Tablå A). Minskningen har sedan
år 2012 skett inom såväl frilands- som växthusodlingen, medan värdet av ätbara
växter ökade och värdet av prydnadsväxter minskade. Figur A. Trädgårdsproduktionens samlade produktionsvärde 2002–2013 Frilandsodling
visas i gröna toner, växthusodling i lila toner. Frilandsodlingen stod för 60 % av 2013 års totala
produktionsvärde, medan växthusodlingen stod för 40 %. Om man istället ser
till produktkategorier, stod ätbara grödor – köksväxter, frukt och bär – för 63 %
av produktionsvärdet, medan prydnadsväxter stod för återstående 37 %. Därmed fortsatte frilandsodlingens andel av det totala
produktionsvärdet att öka, en tendens som pågått sedan åtminstone år 2001. De
ätbara grödornas andel av det totala värdet har också ökat sedan börjat av
seklet, en tendens som fortsatte under perioden 2012–2013. Tablå A. Produktionsvärden 2002–2013
![]() Totalt sett har värdet av frilandsgrödorna mer än
fördubblats mellan 2002 och 2013, från knappt 1,4 miljarder till drygt 2,8
miljarder kronor (Figur A). Under samma period ökade växthusproduktionens värde
betydligt långsammare till knappt 1,9 miljarder kronor. För de ätbara grödorna
ökade värdet under samma period med 78 % till drygt 2,9 miljarder kronor,
medan produktionsvärdet för prydnadsväxter ökade med 23 % till knappt 1,8
miljarder kronor. Frilandsodling
Inom frilandsodlingen utgjorde köksväxter den värdemässigt
största produktkategorin under 2013, följt i fallande ordning av plantskoleväxter,
bär och frukt (Figur B och Tablå A). Sett till enskilda grödor var
produktionsvärdet störst för lövfällande träd, jordgubbar och morot, som
vardera hade ett uppskattat värde om cirka 450 miljoner kronor. Köksväxternas uppskattade värde ökade marginellt mellan 2012
och 2013, men var 37 % högre än genomsnittet för perioden 2008–2012 (Tablå
A). Fruktvärdet ökade med 11 % mellan 2012 och 2013 och med 39 %
jämfört med den närmast föregående femårsperioden. Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2012–2013 Det uppskattade produktionsvärdet för bär och
plantskoleväxter sjönk år 2013 jämfört med året innan (Figur B och Tablå A),
med 6 respektive 7 %. Om man istället ser på något längre sikt var det
uppskattade värdet för bär 35 % högre än genomsnittet för 2008–2012 och
dubbelt så stort som genomsnittet för perioden 2002–2006. På samma sätt var
plantskoleväxternas värde 18 % högre 2013 än genomsnittet för 2008–2012
och mer än dubbelt så högt jämfört med snittet för 2002–2006 (Tablå A). De enskilda produktkategorierna dominerades värdemässigt av
ett fåtal grödor. Medan morot och isbergssallat stod för drygt hälften av det
skattade värdet för köksväxter år 2013, utgjorde jordgubbsvärdet hela 89 %
av det totala bärvärdet. På motsvarande sätt motsvarade värdet av
äppelproduktionen 83 % av den totala fruktproduktionens värde medan
lövfällande träd stod för 56 % av plantskoleväxternas skattade värde. De största
relativa värdeökningarna för enskilda grödor mellan 2012 och 2013 stod plommon
och purjolök för, som båda ökade med drygt 50 % drivna av såväl pris- som
produktionsökningar. Den största relativa minskningen om 26 % syntes
barrväxter stå för, framför allt orsakat av ett lägre pris. Växthusodling
Växthusodlingens totala uppskattade produktionsvärde 2013
minskade jämfört med året innan med 3 % till strax under 1,9 miljarder
kronor (Figur A och Tablå A). Värdemässigt dominerades
växthusodlingen år 2013 av produktkategorin köksväxter och bär, som i fallande
storleksordning följdes av krukväxter, snittblommor, lökblommor i kruka och
utplanteringsväxter (Figur C och Tablå A). Ätbara grödor – som utgörs av kategorin köksväxter och bär –
stod för 49 % av växthusodlingens produktionsvärde, medan den samlade
prydnadsväxtproduktionen stod för 51 % av det totala värdet från
växthusproduktionen. Den värdemässigt största enskilda grödan var kryddväxter,
följt i fallande ordning av tulpaner till snitt, gurka och tomat. Figur C. Produktionsvärde för enskilda växthusgrödor 2012–2013 Det skattade produktionsvärdet för produktkategorin köksväxter
och bär förblev oförändrat under åren 2012 och 2013 och var därmed 14 % högre
än genomsnittet för den närmast föregående femårsperioden (Tablå A). Alla de olika prydnadsväxtkategorierna uppvisade små
minskningar i produktionsvärde år 2013 jämfört med år 2012. Krukväxter och
utplanteringsväxter minskade också i jämförelse med genomsnittet för perioden
2008–2012, medan snittblommornas värde var oförändrat och värdet för lökblommor
i kruka istället ökade något i samma jämförelse (Figur C och Tablå A). Ingen av
de enskilda växthusodlade prydnadsväxtgrödorna visade på någon markant
förändring i värde mellan 2012 och 2013. Enskilda grödors betydelse för totalvärdet varierade mellan
de olika produktkategorierna. I kategorin köksväxter och bär var kryddväxter
den värdemässigt största grödan med 35 % av kategorins totala värde, följt
av gurka och tomat som stod för 27 respektive 18 %. Tulpaner stod för hela
96 % av snittblommornas totala produktionsvärde. Bland krukväxterna var pelargoner den största enskilda
produkten, med 31 % av produktionsvärdet, medan amaryllis och narcisser
utgjorde 37 % vardera av det totala värdet för lökblommor i kruka. Bland
utplanteringsväxterna var penséer den största enskilda grödan 2013, med en
andel om 40 % av kategorins totala produktionsvärde. Produktionsvärdet för växthusodlade sticklingar och
småplantor uppskattades till strax över 280 miljoner kronor 2013, en ökning med
över 50 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren, men en
liten minskning jämfört med 2012. Värdet för sticklingar och småplantor räknas
dock inte med i det totala produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling. |