![]() |
![]() | |
Trädgårdsundersökningen 2014 | JO 28 SM 1501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den
svenska trädgårdsodlingen 2014. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala
svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid
försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar
produktionsvärdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga
odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200
kvadratmeter växthus. De värdeförändringar som syns över tid är beroende av både
förändringar i produktion och pris. Som jämförelse kan nämnas att inflationen
enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 13 % under perioden
2003–2014. Totalt produktionsvärde
Det totala produktionsvärdet för den svenska
trädgårdsodlingen 2014 var drygt 4,8 miljarder kronor, vilket var 2 %
högre än 2013 och 14 % högre jämfört än genomsnittet för de fem närmast
föregående åren (Figur A och Tablå A). Figur A. Trädgårdsodlingens samlade
produktionsvärde 2003–2014 Frilandsodling
visas i grön färg, växthusodling i lila Sett till odlingsform ökade värdet inom såväl
frilandsodlingen som växthusodlingen. Frilandsodlingen stod för 59 % av
det totala produktionsvärdet, Tablå A. Produktionsvärden 2003–2014
![]() Om man istället ser till odlingsinriktning minskade värdet
för ätbara grödor, medan värdet för prydnadsväxter ökade. Värdeminskningen
bland de ätbara grödorna drevs framför allt av ett ovanligt lågt fruktvärde,
antagligen en följd av en hög andel skadad frukt 2014. Totalt sett utgjorde de
ätbara växternas värde 59 % av det totala produktionsvärdet, medan
prydnadsväxterna stod för 41 %. Frilandsodling
Köksväxter utgör sedan en lång tid tillbaka den värdemässigt
största produktkategorin inom frilandsodlingen, i fallande ordning följt av
plantskoleväxter, bär och frukt (Figur A och B, samt Tablå A). Med ett värde om drygt 520 miljoner kronor var morötter den
enskilda gröda som hade det största produktionsvärdet, följt av lövfällande
träd och jordgubbar, som vardera stod för ett värde om drygt 450 miljoner
kronor (Figur B). Morotsvärdet ökade med 17 % mellan 2013 och 2014, en
följd av såväl högre produktion som högre pris. De frilandsodlade köksväxternas samlade värde var påtagligt
högre 2014 jämfört med medelvärdet för den närmast föregående femårsperioden,
även om värdeökningen mellan 2013 och 2014 var relativt blygsam (Tablå A). Figur B. Produktionsvärde för
frilandsgrödor 2013–2014 Produktionsvärdet för frukt var 2014 det lägsta på åtta år, framför
allt en följd av att äppelskörden blev hagelskadad och därför betingade ett
påtagligt lägre pris än tidigare år. Trots en relativt god äppelskörd var fruktvärdet
hela 48 % lägre än 2013 och 33 % lägre än medelvärdet för åren
2009–2013. Produktionsvärdet för bär var drygt 550 miljoner kronor 2014
och utgjorde 20 % av det totala värdet för samtliga frilandsodlade grödor.
Värdet av jordgubbsproduktionen stod för drygt 80 % av bärens samlade
värde, en andel som minskade något till följd av ökade värden för såväl hallon
som övriga bär. Plantskoleväxternas värde var över 900 miljoner kronor 2014,
vilket var påtagligt högt jämfört med tidigare år. Värdeökningen drevs framför
allt av en hög produktion av perenner, vilket ledde till att värdet för
perenner mer än fördubblades mellan 2013 och 2014 (tabell 2d). Växthusodling
Växthusodlingens totala värde ökade med 3 % mellan 2013
och 2014, för att landa på knappt 2 miljarder kronor (Figur A och Tablå A). De
ätbara grödorna utgjorde 47 % av det totala värdet i växthusodlingen,
medan prydnadsväxter av olika slag stod för 53 %. Den värdemässigt största
enskilda grödan var kryddväxter, i fallande ordning följt av tulpaner till
snitt, gurka, tomat och pelargoner (Figur C). Figur C. Produktionsvärde för
växthusgrödor 2013–2014 Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär minskade
något mellan 2013 och 2014, men var ändå 5 % högre än genomsnittet för de fem
föregående åren. Såväl kryddväxter som gurka och kruksallat minskade i värde
mellan 2013 och 2014, medan värdet på tomat istället ökade (Figur C). Värdet för såväl snittblommor som lökblommor i kruka var
något lägre 2014 jämfört med 2013, medan värdet för kruk- och
utplanteringsväxter istället ökade med 17 % under samma period. Totalt
sett ökade värdet för prydnadsväxter med 8 % till drygt 1 miljard kronor.
Ökningen berodde till största delen på en ökning i värdet för kategorin ”övriga
kruk- och utplanteringsväxter” som steg i värde med 69 miljoner kronor, till
följd av såväl ökad produktion som något högre priser. Den värdemässigt största grödan bland prydnadsväxterna var
tulpaner till snitt, följt av pelargoner, amaryllis i kruka och penséer.
Tulpanerna utgör knappt 96 % av det totala värdet för snittblommor, medan
värdet är jämnare utspritt mellan olika grödor inom övriga grödkategorier i
växthusodlingen (Figur C). |