Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2014

JO 28 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2014. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar produktionsvärdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

De värdeförändringar som syns över tid är beroende av både förändringar i produktion och pris. Som jämförelse kan nämnas att inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 13 % under perioden 2003–2014.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2014 var drygt 4,8 miljarder kronor, vilket var 2 % högre än 2013 och 14 % högre jämfört än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A och Tablå A).

Figur A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2003–2014

Frilandsodling visas i grön färg, växthusodling i lila

Sett till odlingsform ökade värdet inom såväl frilandsodlingen som växthus­odlingen. Frilandsodlingen stod för 59 % av det totala produktionsvärdet,
medan växthusodlingen stod för återstående 41 %.

Tablå A. Produktionsvärden 2003–2014

 

Produktionsvärde (miljoner kronor)

 

5-årigt löpande medelvärde

 

 

 

2003-2007

2004-2008

2005-2009

2006-2010

2007-2011

2008-2012

2013

2014

Frilandsodling

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter

830,8

810,9

791,7

781,2

806,1

874,0

1 201,1

1 224,7

Frukt

149,0

159,4

165,8

187,1

195,9

220,8

307,0

161,0

Bär

298,2

310,0

311,0

302,4

342,0

373,9

505,6

557,2

Plantskoleväxter

366,1

386,2

436,3

482,1

571,6

673,8

793,2

911,4

Summa friland

1 644,2

1 666,6

1 704,9

1 752,8

1 915,5

2 142,6

2 806,9

2 854,3

Växthusodling

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

672,4

680,6

716,2

755,2

774,8

816,4

933,1

909,4

Snittblommor

290,4

289,3

289,5

290,5

290,8

295,3

294,3

287,0

Lökblommor i kruka

135,7

132,0

130,0

124,3

127,5

133,5

153,2

151,2

Kruk- & utplanteringsväxter

608,8

586,2

587,3

584,3

557,5

552,7

518,2

605,7

Summa växthus

1 707,3

1 688,1

1 723,0

1 754,3

1 750,6

1 797,8

1 898,8

1 953,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa all odling

3 351,5

3 354,6

3 427,9

3 507,2

3 666,1

3 940,4

4 705,7

4 807,6


 

Om man istället ser till odlingsinriktning minskade värdet för ätbara grödor, medan värdet för prydnadsväxter ökade. Värdeminskningen bland de ätbara grödorna drevs framför allt av ett ovanligt lågt fruktvärde, antagligen en följd av en hög andel skadad frukt 2014. Totalt sett utgjorde de ätbara växternas värde 59 % av det totala produktionsvärdet, medan prydnadsväxterna stod för 41 %.

Frilandsodling

Köksväxter utgör sedan en lång tid tillbaka den värdemässigt största produkt­kategorin inom frilandsodlingen, i fallande ordning följt av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur A och B, samt Tablå A).

Med ett värde om drygt 520 miljoner kronor var morötter den enskilda gröda som hade det största produktionsvärdet, följt av lövfällande träd och jordgubbar, som vardera stod för ett värde om drygt 450 miljoner kronor (Figur B). Morotsvärdet ökade med 17 % mellan 2013 och 2014, en följd av såväl högre produk­tion som högre pris.

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde var på­tagligt högre 2014 jämfört med medelvärdet för den närmast föregående femårs­perioden, även om värdeökningen mellan 2013 och 2014 var relativt blygsam (Tablå A).

Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2013–2014

Produktionsvärdet för frukt var 2014 det lägsta på åtta år, framför allt en följd av att äppelskörden blev hagelskadad och därför betingade ett påtagligt lägre pris än tidigare år. Trots en relativt god äppelskörd var fruktvärdet hela 48 % lägre än 2013 och 33 % lägre än medelvärdet för åren 2009–2013.

Produktionsvärdet för bär var drygt 550 miljoner kronor 2014 och utgjorde 20 % av det totala värdet för samtliga frilandsodlade grödor. Värdet av jordgubbsproduktionen stod för drygt 80 % av bärens samlade värde, en andel som minskade något till följd av ökade värden för såväl hallon som övriga bär.

Plantskoleväxternas värde var över 900 miljoner kronor 2014, vilket var påtagligt högt jämfört med tidigare år. Värdeökningen drevs framför allt av en hög produktion av perenner, vilket ledde till att värdet för perenner mer än fördubblades mellan 2013 och 2014 (tabell 2d).

Växthusodling

Växthusodlingens totala värde ökade med 3 % mellan 2013 och 2014, för att landa på knappt 2 miljarder kronor (Figur A och Tablå A). De ätbara grödorna utgjorde 47 % av det totala värdet i växthusodlingen, medan prydnadsväxter av olika slag stod för 53 %. Den värdemässigt största enskilda grödan var kryddväxter, i fallande ordning följt av tulpaner till snitt, gurka, tomat och pelargoner (Figur C).

Figur C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2013–2014

Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär minskade något mellan 2013 och 2014, men var ändå 5 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Såväl kryddväxter som gurka och kruksallat minskade i värde mellan 2013 och 2014, medan värdet på tomat istället ökade (Figur C).

Värdet för såväl snittblommor som lökblommor i kruka var något lägre 2014 jämfört med 2013, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter istället ökade med 17 % under samma period. Totalt sett ökade värdet för prydnadsväxter med 8 % till drygt 1 miljard kronor. Ökningen berodde till största delen på en ökning i värdet för kategorin ”övriga kruk- och utplanteringsväxter” som steg i värde med 69 miljoner kronor, till följd av såväl ökad produktion som något högre priser.

Den värdemässigt största grödan bland prydnadsväxterna var tulpaner till snitt, följt av pelargoner, amaryllis i kruka och penséer. Tulpanerna utgör knappt 96 % av det totala värdet för snittblommor, medan värdet är jämnare utspritt mellan olika grödor inom övriga grödkategorier i växthusodlingen (Figur C).