Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2015

JO 28 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2015. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar värdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

De värdeförändringar som syns över tid är beroende av både förändringar i produktion och pris. Som jämförelse kan nämnas att inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 12 % under perioden 2004–2015.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2015 var drygt 4,8 miljarder kronor, vilket var i princip oförändrat jämfört med året före men 7 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A och Tablå A).

Figur A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2004–2015

Frilandsodling visas i bruna toner, växthusodling i blå toner

 

Sett till odlingsform ökade frilandsgrödornas värde medan växthus­grödornas värde istället minskade något. Frilandsodlingen stod för 61 % av det totala produktionsvärdet, medan växthusodlingen stod för återstående 39 %. Sett till femåriga löpande medelvärden har frilandsodlingens andel av det totala värdet ökat från 47 till 60 % under decenniet som gått mellan perioderna 2001–2005 och 2011–2015.

Om man istället ser till odlingsinriktning ökade värdet för ätbara grödor mellan 2014 och 2015, medan värdet för prydnadsväxter minskade. Värdeökningen bland de ätbara grödorna var begränsad till frilandsproduktionen, medan värdet för växthusodlade ätbara grödor istället minskade (Tablå A).

Totalt sett utgjorde de ätbara växternas värde 61 % av det totala produktionsvärdet, medan plantskole- och prydnadsväxterna stod för 39 %. Sett till femåriga löpande medelvärden har de ätbara grödornas andel av det totala värdet ökat från 55 % under perioden 2001–2005 till 61 % under 2011–2015.

Tablå A. Produktionsvärden 2005–2015

 

Produktionsvärde (miljoner kronor)

 

5-årigt löpande medelvärde

 

 

 

2005-2009

2006-2010

2007-2011

2008-2012

2009-2013

2010-2014

2014

2015

Frilandsodling

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter

791,7

781,2

806,1

874,0

984,5

1 091,3

1 224,7

1 335,7

Frukt

165,8

187,1

195,9

220,8

241,3

238,4

161,0

170,9

Bär

311,0

302,4

342,0

373,9

411,5

469,8

557,2

608,7

Plantskoleväxter

436,3

482,1

571,6

673,8

722,8

787,3

911,4

855,6

Summa friland

1 704,9

1 752,8

1 915,5

2 142,6

2 360,1

2 586,9

2 854,3

2 970,9

Växthusodling

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

716,2

755,2

774,8

816,4

868,9

900,0

909,4

830,0

Snittblommor

289,5

290,5

290,8

295,3

301,3

298,5

287,0

300,3

Lökblommor i kruka

130,0

124,3

127,5

133,5

142,8

148,5

151,2

144,2

Kruk- & utplanteringsväxter

587,3

584,3

557,5

552,7

548,8

566,1

665,7

589,5

Summa växthus

1 723,0

1 754,3

1 750,6

1 797,8

1 861,7

1 913,2

2 013,2

1 864,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa all odling

3 427,9

3 507,2

3 666,1

3 940,4

4 221,9

4 500,1

4 867,5

4 834,9


 

Frilandsodling

Köksväxter utgör sedan en lång tid tillbaka den värdemässigt största produkt­kategorin inom frilandsodlingen, i fallande ordning följt av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur A och B, samt Tablå A).

Med ett värde om drygt 600 miljoner kronor var morötter den enskilda gröda som hade det största produktionsvärdet, följt av jordgubbar och lövfällande träd, med värden om drygt 540 respektive 465 miljoner kronor (Figur B). Morots­värdet ökade med 16 % mellan 2014 och 2015 som följd av ett högre pris, medan jordgubbarnas värde ökade med 20 % efter såväl ökad produktion som ett högre pris.

Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2014–2015

 

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde uppgick till drygt 1,3 miljarder kronor 2015. Värdet ökade med 9 % sedan 2014 och var 22 % högre jämfört med medelvärdet för den närmast föregående femårs­perioden (Tablå A).

Produktionsvärdet för frukt uppgick till drygt 170 miljoner kronor 2015, vilket var en liten ökning jämfört med året före. Äppelvärdet utgjorde 87 % av det totala fruktvärdet som i sin tur utgjorde knappt 6 % av den totala frilands­odlingens värde 2015.

Bärens värde ökade med 9 % till drygt 608 miljoner kronor mellan 2014 och 2015, vilket motsvarar 20 % av det totala värdet för samtliga frilandsodlade grödor. Värdeökningen berodde på såväl högre pris som ökad produktion av jordgubbar, vars värde stod för 89 % av det samlade bärvärdet.

 

Plantskoleväxternas värde var drygt 850 miljoner kronor 2015, en minskning med 6 % jämfört med året före, men 9 % högre än medelvärdet för de fem föregående åren. Den värdemässigt största produktgruppen var lövfällande träd, som utgjorde 54 % av plantskoleväxternas totala värde.

Växthusodling

Växthusodlingens totala värde minskade med 7 % mellan 2014 och 2015, för att landa på knappt 1,9 miljarder kronor (Figur A och Tablå A). De ätbara grödorna utgjorde 45 % av det totala värdet i växthusodlingen, medan prydnadsväxter av olika slag stod för 55 %. Den värdemässigt största grödan var tulpaner, i fallande ordning följd av kryddväxter, gurka, tomat och kruksallat (Figur C).

Figur C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2014–2015

 

Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär minskade med 9 % mellan 2014 och 2015 och var 8 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. Värdeminskningen mellan 2014 och 2015 beror i princip helt på lägre priser för kryddväxter och tomat (Figur C).

Det samlade värdet för prydnadsväxter odlade i växthus (det vill säga lökblommor i kruka, snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter) var drygt 1 miljard kronor 2015, något lägre än 2014 men i princip detsamma som genomsnittet för perioden 2010–2014. De växthusodlade prydnadsväxternas andel av trädgårdsodlingens totala värde har minskat kontinuerligt sedan början av 2000-talet, från en knapp tredjedel till drygt en femtedel.

Värdet för snittblommor ökade något mellan 2014 och 2015, men har i det stora hela förblivit konstant sedan ett decennium tillbaka. Det innebär att snittblommornas andel av det totala värdet för trädgårdsproduktionen har minskat från 9 % i genomsnitt under perioden 2001–2005, till 6 % i snitt under den senaste femårsperioden.

Värdet för lökblommor i kruka minskade med 5 % mellan 2014 och 2015, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter minskade med 11 % under samma period.

Den värdemässigt största grödan bland prydnadsväxterna var tulpaner, följt av petunia och praktpetunia, pelargoner samt penséer. Tulpaner utgör knappt 28 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur C).