![]() |
![]() | |
Trädgårdsundersökningen 2015 | JO 28 SM 1601 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den
svenska trädgårdsodlingen 2015. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala
svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid
försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar värdet
av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för
trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. De värdeförändringar som syns över tid är beroende av både
förändringar i produktion och pris. Som jämförelse kan nämnas att inflationen
enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 12 % under perioden 2004–2015. Totalt produktionsvärde
Det totala produktionsvärdet för den svenska
trädgårdsodlingen 2015 var drygt 4,8 miljarder kronor, vilket var i princip
oförändrat jämfört med året före men 7 % högre än genomsnittet för de fem
närmast föregående åren (Figur A och Tablå A). Figur
A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2004–2015 Frilandsodling
visas i bruna toner, växthusodling i blå toner Sett till odlingsform ökade frilandsgrödornas värde medan
växthusgrödornas värde istället minskade något. Frilandsodlingen stod för 61 %
av det totala produktionsvärdet, medan växthusodlingen stod för återstående 39 %.
Sett till femåriga löpande medelvärden har frilandsodlingens andel av det
totala värdet ökat från 47 till 60 % under decenniet som gått mellan
perioderna 2001–2005 och 2011–2015. Om man istället ser till odlingsinriktning ökade värdet för
ätbara grödor mellan 2014 och 2015, medan värdet för prydnadsväxter minskade.
Värdeökningen bland de ätbara grödorna var begränsad till frilandsproduktionen,
medan värdet för växthusodlade ätbara grödor istället minskade (Tablå A). Totalt sett utgjorde de ätbara växternas värde 61 % av
det totala produktionsvärdet, medan plantskole- och prydnadsväxterna stod för 39 %.
Sett till femåriga löpande medelvärden har de ätbara grödornas andel av det
totala värdet ökat från 55 % under perioden 2001–2005 till 61 % under
2011–2015. Tablå
A. Produktionsvärden 2005–2015
![]() Frilandsodling
Köksväxter utgör sedan en lång tid tillbaka den värdemässigt
största produktkategorin inom frilandsodlingen, i fallande ordning följt av
plantskoleväxter, bär och frukt (Figur A och B, samt Tablå A). Med ett värde om drygt 600 miljoner kronor var morötter den
enskilda gröda som hade det största produktionsvärdet, följt av jordgubbar och
lövfällande träd, med värden om drygt 540 respektive 465 miljoner kronor (Figur
B). Morotsvärdet ökade med 16 % mellan 2014 och 2015 som följd av ett
högre pris, medan jordgubbarnas värde ökade med 20 % efter såväl ökad
produktion som ett högre pris. Figur
B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2014–2015 De frilandsodlade köksväxternas samlade värde uppgick till
drygt 1,3 miljarder kronor 2015. Värdet ökade med 9 % sedan 2014 och var
22 % högre jämfört med medelvärdet för den närmast föregående femårsperioden
(Tablå A). Produktionsvärdet för frukt uppgick till drygt 170 miljoner
kronor 2015, vilket var en liten ökning jämfört med året före. Äppelvärdet
utgjorde 87 % av det totala fruktvärdet som i sin tur utgjorde knappt
6 % av den totala frilandsodlingens värde 2015. Bärens värde ökade med 9 % till drygt 608 miljoner
kronor mellan 2014 och 2015, vilket motsvarar 20 % av det totala värdet
för samtliga frilandsodlade grödor. Värdeökningen berodde på såväl högre pris
som ökad produktion av jordgubbar, vars värde stod för 89 % av det samlade
bärvärdet. Plantskoleväxternas värde var drygt 850 miljoner kronor 2015,
en minskning med 6 % jämfört med året före, men 9 % högre än medelvärdet
för de fem föregående åren. Den värdemässigt största produktgruppen var
lövfällande träd, som utgjorde 54 % av plantskoleväxternas totala värde. Växthusodling
Växthusodlingens totala värde minskade med 7 % mellan
2014 och 2015, för att landa på knappt 1,9 miljarder kronor (Figur A och Tablå
A). De ätbara grödorna utgjorde 45 % av det totala värdet i
växthusodlingen, medan prydnadsväxter av olika slag stod för 55 %. Den
värdemässigt största grödan var tulpaner, i fallande ordning följd av kryddväxter,
gurka, tomat och kruksallat (Figur C). Figur
C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2014–2015 Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär minskade med
9 % mellan 2014 och 2015 och var 8 % lägre än genomsnittet för de fem
föregående åren. Värdeminskningen mellan 2014 och 2015 beror i princip helt på lägre
priser för kryddväxter och tomat (Figur C). Det samlade värdet för prydnadsväxter odlade i växthus (det
vill säga lökblommor i kruka, snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter) var
drygt 1 miljard kronor 2015, något lägre än 2014 men i princip detsamma som
genomsnittet för perioden 2010–2014. De växthusodlade prydnadsväxternas andel
av trädgårdsodlingens totala värde har minskat kontinuerligt sedan början av
2000-talet, från en knapp tredjedel till drygt en femtedel. Värdet för snittblommor ökade något mellan 2014 och 2015, men
har i det stora hela förblivit konstant sedan ett decennium tillbaka. Det
innebär att snittblommornas andel av det totala värdet för
trädgårdsproduktionen har minskat från 9 % i genomsnitt under perioden
2001–2005, till 6 % i snitt under den senaste femårsperioden. Värdet för lökblommor i kruka minskade med 5 % mellan
2014 och 2015, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter minskade med 11 %
under samma period. Den värdemässigt största grödan bland prydnadsväxterna var
tulpaner, följt av petunia och praktpetunia, pelargoner samt penséer. Tulpaner
utgör knappt 28 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur
C). |