Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2016

JO 28 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2016. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar värdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

Uppgifterna som redovisas är inte justerade för inflation. Som jämförelse kan nämnas att inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 13 % under perioden 2005–2016.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2016 var knappt 5,0 miljarder kronor, vilket var knappt 3 % högre än året innan och drygt 5 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A och Tablå A).

Figur A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2005–2016

Frilandsodling visas i bruna toner, växthusodling i blå toner

Figur A

Sett till odlingsform förblev frilandsgrödornas värde oförändrat medan växthus­grödornas värde istället ökade med 6 % jämfört med 2015. Frilandsodlingen stod för 60 % av det totala produktionsvärdet, medan växthusodlingen stod för återstående 40 %. Sett till femåriga löpande medelvärden har frilandsodlingens andel av det totala värdet ökat från 48 till 60 % under decenniet som gått mellan perioderna 2002–2006 och 2012–2016.

Sett till odlingsinriktning ökade värdet för såväl ätbara grödor som för prydnadsväxter mellan 2015 och 2016. Värdeökningen bland såväl ätbara grödor som prydnadsväxter var mest påtaglig för växthusgrödorna, medan värdet för frilandsgrödorna ökade i mindre omfattning för båda inriktningarna (Tablå A).

Totalt sett utgjorde de ätbara växternas värde 61 % av det totala produktionsvärdet, medan plantskole- och prydnadsväxterna stod för 39 %. Sett till femåriga löpande medelvärden har de ätbara grödornas andel av det totala värdet ökat från 57 % under perioden 2002–2006 till 61 % under 2012–2016.

Tablå A. Produktionsvärden 2006–2016

 

Produktionsvärde (miljoner kronor)

 

5-årigt löpande medelvärde

 

 

 

2006-2010

2007-2011

2008-2012

2009-2013

2010-2014

2011-2015

2015

2016

Frilandsodling

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter

781,2

806,1

874,0

984,5

1 091,3

1 207,0

1 335,7

1 356,3

Frukt

187,1

195,9

220,8

241,3

238,4

225,3

170,9

190,2

Bär

302,4

342,0

373,9

411,5

469,8

537,4

608,7

565,9

Plantskoleväxter

482,1

571,6

673,8

722,8

787,3

832,4

855,6

869,3

Summa friland

1 752,8

1 915,5

2 142,6

2 360,1

2 586,9

2 802,2

2 970,9

2 981,6

Växthusodling

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

755,2

774,8

816,4

868,9

900,0

889,6

830,0

907,9

Snittblommor

290,5

290,8

295,3

301,3

298,5

299,1

300,3

302,3

Lökblommor i kruka

124,3

127,5

133,5

142,8

148,5

154,6

144,2

152,8

Kruk- & utplanteringsväxter

584,3

557,5

552,7

548,8

566,1

562,7

589,5

619,2

Summa växthus

1 754,3

1 750,6

1 797,8

1 861,7

1 913,2

1 906,0

1 864,0

1 982,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa all odling

3 507,2

3 666,1

3 940,4

4 221,9

4 500,1

4 708,1

4 834,9

4 963,9


 

Frilandsodling

Köksväxter utgör sedan en lång tid tillbaka den värdemässigt största produkt­kategorin inom frilandsodlingen, i fallande ordning följd av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur A och B, samt Tablå A).

Med ett värde om drygt 600 miljoner kronor var morötter den enskilda frilandsodlade gröda som hade det största produktionsvärdet, följd av jordgubbar och lövfällande träd, med värden om drygt 495 respektive 432 miljoner kronor (Figur B). De relativt sett största värdeökningarna bland de enskilda frilandsodlade grödorna med värden över 10 miljoner kronor stod plantskoleodlade perenner, äpplen och gurka för, med värdeökningar om 30, 17 respektive 15 % mellan 2015 och 2016. Den största relativa värdeminskningen stod broccoli för, orsakad av en påtagligt minskad produktion (Figur B, Tabell 2a).

Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2015–2016

Figur B

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde uppgick till knappt 1,4 miljarder kronor 2016 (Figur B). Värdet har ökat kontinuerligt sedan 2008 då det var mindre än hälften så stort som 2016 (Tabell 1a & 1b). De värdemässigt största grödorna i kategorin var morot, isbergssallat och matlök (Figur B, Tabell 2a).

Produktionsvärdet för frukt uppgick till drygt 190 miljoner kronor 2016, en ökning med 11 % jämfört med året innan. Äppelvärdet utgjorde 92 % av det totala fruktvärdet som i sin tur utgjorde knappt 6 % av den totala frilands­odlingens värde 2016 (Tabell 2b).

Bärens värde minskade med 7 % till knappt 570 miljoner kronor mellan 2015 och 2016, vilket motsvarade 19 % av det totala värdet för samtliga frilandsodlade grödor. Värdeminskningen berodde på en minskad produktion av jordgubbar, vars värde stod för 88 % av det samlade bärvärdet.

Plantskoleväxternas värde var knappt 870 miljoner kronor 2016, i stort sett oförändrat jämfört med året innan, men 4 % högre än medelvärdet för de fem föregående åren. De värdemässigt största produktgrupperna var lövfällande träd och perenner, som utgjorde 50 respektive 20 % av plantskoleväxternas totala värde.

Växthusodling

Växthusodlingens totala värde ökade med 6 % mellan 2015 och 2016, för att landa på knappt 2,0 miljarder kronor (Figur A, Tablå A). De ätbara grödorna utgjorde 46 % av det totala värdet i växthusodlingen, medan prydnadsväxter av olika slag stod för 54 %. Den värdemässigt största grödan var gurka, i fallande ordning följd av tulpaner, kryddväxter, tomat och pelargoner (Figur C, Tabell 3a–3d).

Figur C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2014–2015

Figur C

Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär ökade med 9 % mellan 2015 och 2016 och var i linje med det genomsnittliga värdet för de fem föregående åren. Värdeökningen mellan 2015 och 2016 berodde på både ökad produktion och ökade priser för gurka och på ett högre genomsnittligt tomatpris (Figur C, Tabell 3a).

Det samlade värdet för prydnadsväxter odlade i växthus (det vill säga lökblommor i kruka, snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter) var knappt 1,1 miljard kronor 2016, något högre än såväl 2015 som genomsnittet för perioden 2011–2015. De växthusodlade prydnadsväxternas andel av trädgårdsodlingens totala värde minskade från en knapp tredjedel till en dryg femtedel mellan åren 2001 och 2011, men har därefter förblivit stabilt.

Värdet för snittblommor förblev i princip oförändrat mellan 2015 och 2016 och har i det stora hela förblivit konstant sedan mer än ett decennium tillbaka. Det innebär att snittblommornas andel av det totala värdet för trädgårdsproduktionen har minskat från 9 % i genomsnitt under perioden 2001–2005, till 6 % i snitt under den senaste femårsperioden (Tabell 3b).

Värdet för lökblommor i kruka ökade med 6 % mellan 2015 och 2016, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter ökade med 5 % under samma period (Tabell 3c–3d).

Den värdemässigt största grödan bland de växthusodlade prydnadsväxterna var tulpaner, följd av pelargoner, petunia och praktpetunia, amaryllis i kruka samt penséer. Tulpaner utgör knappt 27 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur C).