Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsundersökningen 2017

JO 28 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2017. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar värdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

De historiska värden och priser som redovisas är inte justerade för inflation. Som jämförelse kan nämnas att inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) uppgick till 13 % för perioden 2006–2017.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2017 uppgick till drygt 5,3 miljarder kronor, vilket var 10 % högre än året innan och 11 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A, Tablå A & Tabell 1a–b).

Figur A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2006–2017

Figur A

Anm. Frilandsodling visas i bruna toner, växthusodling i blå toner.

Frilandsgrödornas värde ökade med 9 %, medan växthusgrödornas värde ökade med 11 % mellan 2016 och 2017. Frilandsodlingen stod för 59 % av det totala produktionsvärdet, medan växthusodlingen stod för återstående 41 %. Med utgångspunkt från femåriga löpande medelvärden har frilandsodlingens andel av det totala värdet ökat från 49 till 60 % under decenniet som gått mellan perioderna 2003–2007 och 2013–2017.

Värdet för såväl ätbara grödor som för prydnadsväxter ökade mellan 2016 och 2017, med 10 respektive 9 %  (Tablå A). Totalt sett utgjorde de ätbara växternas värde 60 % av det totala produktionsvärdet 2017, medan plantskole- och prydnadsväxterna stod för resterande 40 %. Sett till femåriga löpande medelvärden har de ätbara grödornas andel av det totala värdet ökat från 58 % under perioden 2003–2007 till 61 % under 2013–2017.

Tablå A. Produktionsvärden 2006–2017

 

Produktionsvärde (miljoner kronor)

 

5-årigt löpande medelvärde

 

 

 

2006
-2010

2007
-2011

2008
-2012

2009
-2013

2010
-2014

2011
-2015

2012
-2016

2016

2017

Frilandsodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter

781,2

806,1

874,0

984,5

1 091,3

1 207,0

1 235,4

1 256,6

1 382,3

Frukt

187,1

195,9

220,8

241,3

238,4

225,3

220,9

190,2

217,8

Bär

302,4

342,0

373,9

411,5

469,8

537,4

555,6

565,9

637,8

Plantskoleväxter

482,1

571,6

673,8

722,8

787,3

832,4

856,6

869,3

904,8

Summa friland

1 752,8

1 915,5

2 142,6

2 360,1

2 586,9

2 802,2

2 868,6

2 882,0

3 142,7

Växthusodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

755,2

774,8

816,4

868,9

900,0

889,6

902,4

907,9

987,4

Snittblommor

290,5

290,8

295,3

301,3

298,5

299,1

299,0

302,3

312,4

Lökblommor i kruka

124,3

127,5

133,5

142,8

148,5

154,6

153,5

152,8

167,0

Kruk- & utplanteringsväxter

584,3

557,5

552,7

548,8

566,1

562,7

589,1

619,2

729,6

Summa växthus

1 754,3

1 750,6

1 797,8

1 861,7

1 913,2

1 906,0

1 944,1

1 982,3

2 196,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa all odling

3 507,2

3 666,1

3 940,4

4 221,9

4 500,1

4 708,1

4 812,6

4 864,3

5 339,1


Frilandsodling

Värdet för samtliga produktkategorier inom frilandsodlingen ökade påtagligt mellan 2016 och 2017, vilket fick resultatet att kategorierna köksväxter respektive bär också visade upp rekordhöga värden 2017 (Tablå A, Tabell 1a–b). Köksväxter utgör sedan en lång tid tillbaka den värdemässigt största produkt­kategorin inom frilandsodlingen, i fallande ordning följd av plantskoleväxter, bär och frukt (Figur A och B, samt Tablå A).

Med ett värde om drygt 600 miljoner kronor var morötter den enskilda frilandsodlade gröda som hade det största produktionsvärdet, följd av jordgubbar och lövfällande träd, med värden om knappt 570 respektive drygt 510 miljoner kronor (Figur B). Bland de lite större enskilda frilandsodlade produkterna syntes stora relativa värdeförändringar för bland annat matlök, häck- och landskapsväxter samt perenner, där de två förstnämndas värde ökade med 86 respektive 40 % som en följd av högre priser. Värdet för perennerna gick istället ned med 43 %, som en följd av en påtagligt minskad produktion. (Figur B och Tabell 2a–2c).

Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2016–2017

Figur B

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde uppgick till knappt 1,4 miljarder kronor 2017, en ökning med 10 % jämfört med 2016 (Figur B). Med undantag för år 2016 har de frilandsodlade köksväxternas värde ökat kontinuerligt sedan 2008 då produktionsvärdet var mindre än hälften så stort som 2017 (Tabell 1a–b). De värdemässigt största grödorna i kategorin var morot, matlök och isbergssallat (Figur B, Tabell 2a).

Produktionsvärdet för frukt uppgick till knappt 220 miljoner kronor 2017, en ökning med 15 % jämfört med året innan. Äppelvärdet utgjorde 87 % av det totala fruktvärdet som i sin tur utgjorde knappt 7 % av den totala frilands­odlingens värde 2017 (Tabell 2b).

Bärodlingens värde ökade med 13 % till knappt 640 miljoner kronor mellan 2016 och 2017, vilket motsvarade 20 % av det totala värdet för samtliga frilandsodlade grödor. Värdeökningen berodde framför allt på ett högre pris för jordgubbar, vars värde stod för 89 % av det samlade bärvärdet.

Plantskoleväxternas värde var knappt 905 miljoner kronor 2017, en ökning med 4 % jämfört med året innan och 6 % högre än genomsnittet för de närmast föregående fem åren (Tablå A, Tabell 2d). De värdemässigt största produktgrupperna var lövfällande träd, perenner samt häck- och landskapsväxter, som utgjorde 57, 11 respektive 10 % av plantskoleväxternas totala värde. Flera produktgrupper bland plantskoleväxterna uppvisade kraftiga förändringar i värde mellan 2016 och 2017; perennernas produktionsvärde sjönk med 43 %, medan värdet för häck- och landskapsväxter respektive lövfällande träd istället ökade med 40 respektive 19 %. För häck- och landskapsväxterna berodde ökningen på högre priser, medan såväl perennernas som de lövfällande trädens värdeförändringar främst berodde på lägre respektive högre produktion än tidigare.

Växthusodling

Växthusodlingens totala värde ökade med 11 % mellan 2016 och 2017 till knappt 2,2 miljarder kronor (Figur A, Tablå A, Tabell 1b). De ätbara grödorna utgjorde 45 % av det totala värdet i växthusodlingen, medan prydnadsväxter av olika slag stod för återstående 55 %. Den värdemässigt största grödan var gurka, följd av tulpaner, kryddväxter, tomat och pelargoner i fallande ordning (Figur C, Tabell 3a–3d).

Figur C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2016–2017

Figur C

Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär ökade med 9 % mellan 2016 och 2017 och var även 9 % högre än det genomsnittliga värdet för de fem närmast föregående åren. Värdeökningen mellan 2016 och 2017 berodde framför allt på högre priser för gurka och kryddväxter (Figur C, Tabell 3a).

Det samlade värdet för prydnadsväxter odlade i växthus (det vill säga lökblommor i kruka, snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter) var drygt 1,2 miljarder kronor 2017, vilket var 13 % högre än 2016 och 16 % högre än genomsnittet för perioden 2012–2016. De växthusodlade prydnadsväxternas andel av trädgårdsodlingens totala värde minskade från en knapp tredjedel till en dryg femtedel mellan åren 2001 och 2011, men har därefter förblivit stabilt.

Värdet för snittblommor förblev i princip oförändrat mellan 2016 och 2017 och har i det stora hela förblivit konstant sedan mer än ett decennium tillbaka. Det innebär att snittblommornas andel av det totala värdet för trädgårdsproduktionen har minskat från 9 % i genomsnitt under perioden 2001–2005, till 6 % i snitt under den senaste femårsperioden (Tabell 1a–b samt 3b).

Värdet för lökblommor i kruka ökade med 9 % mellan 2016 och 2017, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter ökade med 18 % under samma period (Tabell 3c–3d). Den stora ökningen i kruk- och utplanteringsväxternas värde berodde främst på en ökad produktion inom samlingskategorin ”övriga kruk- och utplanteringsväxter”, som bland annat inkluderar dahlia, impatiens och isbegonia.

Den värdemässigt största grödan bland de växthusodlade prydnadsväxterna var tulpaner, följd av pelargoner, petunia och praktpetunia, amaryllis i kruka samt penséer. Tulpaner utgör knappt 25 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur C).