![]() |
![]() | |
Trädgårdsundersökningen 2018 | JO 28 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den
svenska trädgårdsodlingen 2018. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala
svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid
försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar värdet
av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för
trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. De historiska värden och priser som redovisas är inte
justerade för inflation. Som jämförelse uppgick inflationen enligt
konsumentprisindex (KPI) till 13 % för perioden 2007–2018. Totalt produktionsvärde
Det totala produktionsvärdet för den svenska
trädgårdsodlingen 2018 uppgick till drygt 5,8 miljarder kronor, vilket var 9 %
högre än året innan och 18 % högre än genomsnittet för de fem närmast
föregående åren (Figur A, Tablå A & Tabell 1a–b). Figur A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2007–2018 Anm.
Frilandsodling visas i bruna toner, växthusodling i blå toner. Frilandsgrödornas samlade värde ökade med 11 %, medan
växthusgrödornas värde ökade med 6 % mellan 2017 och 2018.
Frilandsodlingen stod för 60 % av det totala produktionsvärdet, medan
växthusodlingen stod för återstående 40 %. Med utgångspunkt från femåriga
löpande medelvärden har frilandsodlingens andel av det totala värdet ökat från
50 till 60 % under decenniet som gått mellan perioderna 2004–2008 och
2014–2018. Värdet för såväl ätbara grödor som för prydnadsväxter ökade
mellan 2017 och 2018, med 11 respektive 6 % (Tablå A, Tabell 1b). Totalt
sett utgjorde de ätbara växternas värde 62 % av det totala
produktionsvärdet 2018, medan plantskole- och prydnadsväxterna stod för resterande
38 %. Tablå A. Produktionsvärden 2007–2018
![]() Frilandsodling
Värdet för tre av de fyra produktkategorierna inom
frilandsodlingen ökade påtagligt mellan 2017 och 2018. Fruktodlingens värde
ökade med hela 61 % mellan 2017 och 2018 och nådde 350 miljoner kronor. Värdet
för köksväxterna var drygt 1,5 miljarder kronor 2018, en ökning med 11 %
jämfört med 2017. Även plantskoleväxternas värde ökade mellan 2017 och 2018.
Ökningen på 12 % innebar att plantskoleväxternas värde uppgick till drygt
1,0 miljarder kronor 2018 (Tablå A, Tabell 2a). Värdet för bärodlingen minskade
istället något mellan 2017 och 2018 och landade på strax över 600 miljoner
kronor. Med ett värde om drygt 650 miljoner kronor var morötter den
enskilda frilandsodlade gröda som hade det största produktionsvärdet, följd av lövfällande
träd och jordgubbar, med värden om drygt 560 respektive knappt 540 miljoner
kronor (Figur B, Tabell 2a-d). Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2017–2018
De mest framstående värdeökningarna för enskilda
frilandsgrödor syntes för ”annan sallat” (all sallat utom isbergssallat),
äpple, perenner och vitkål som visade upp värdeökningar om 189, 71, 23
respektive 22 %. Värdeökningen för ”annan sallat” berodde på kraftigt ökad
produktion och närapå fördubblat pris, en effekt av en ökad andel småbladig
sallat. Som kontrast minskade värdet för frilandsgurka och broccoli med 20
respektive 13 % (Tabell 2a–2d). De frilandsodlade köksväxternas samlade värde uppgick som
sagt till drygt 1,5 miljarder kronor 2018 och har, uttryckt som femåriga löpande
genomsnittliga värden ökat med 66 % det senaste decenniet. De värdemässigt
största grödorna i kategorin var under 2018 morot, isbergssallat, matlök samt
annan sallat (Figur B, Tabell 2a). Fruktodlingens värde var rekordhögt under 2018 och drivs
nästan helt av äppelodlingen, som stod för 92 % av den totala
fruktodlingens värde under 2018. Fruktodlingens värde ökade med 61 %
jämfört med 2017, vilket berodde på såväl en starkt ökad produktion som ett
påtagligt högre genomsnittspris för äpple under 2018. Bärodlingens värde minskade med 6 % till strax över 600
miljoner kronor mellan 2017 och 2018. Värdeminskningen berodde framför allt på
ett något lägre genomsnittspris för jordgubbar, vars värde stod för 89 %
av det samlade bärvärdet. Plantskoleväxternas värde ökade med 12 % mellan 2017
och 2018 och skattades därmed för första gången överstiga en miljard kronor (Tablå
A, Tabell 2d). Plantskoleväxternas värde är dessvärre något osäkert, eftersom
det till största delen består av skattningar av såväl produktion som
prisförändringar. De värdemässigt största produktgrupperna var lövfällande träd,
perenner samt häck- och landskapsväxter, som utgjorde 55, 12 respektive 10 %
av plantskoleväxternas totala värde. Växthusodling
Växthusodlingens totala värde uppgick till drygt 2,3
miljarder kronor 2018, en ökning med 6 % jämfört med året innan och
16 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A, Tablå
A, Tabell 1b). De ätbara grödorna utgjorde 47 % av det totala värdet i
växthusodlingen 2018, medan prydnadsväxter av olika slag stod för resterande 53 %.
Den värdemässigt största grödan var gurka, följd av tulpaner, kryddväxter,
tomat och pelargoner i fallande ordning (Figur C, Tabell 3a–3d). Figur C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2017–2018 Anm.
Gröna toner visar köksväxter och bär, orange toner visar snittblommor och
lökblommor i kruka, medan lila toner visar kruk- och utplanteringsväxter. Ljusa
staplar visar 2017 års värden, medan mörka staplar visar 2018 års värden. Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär översteg
liksom plantskoleväxterna för första gången en miljard kronor under 2018.
Värdet ökade med 11 % mellan 2017 och 2018 och var 20 % högre än det genomsnittliga
värdet för åren 2013–2017. Värdeökningen mellan 2017 och 2018 berodde till stor
del på högre priser för gurka och tomat, men även på en relativt stor ökning av
tomatproduktionen (Figur C, Tabell 3a). Det samlade värdet för prydnadsväxter odlade i växthus (det
vill säga lökblommor i kruka, snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter) var
drygt 1,2 miljarder kronor 2018, vilket var i stort sett detsamma som för 2017,
men 13 % högre än genomsnittet för perioden 2013–2017. De växthusodlade
prydnadsväxternas andel av trädgårdsodlingens totala värde minskade från en
knapp tredjedel till en dryg femtedel mellan åren 2001 och 2011, men har
därefter förblivit stabil. Värdet för snittblommor ökade med 7 % mellan 2017 och
2018 men har i det stora hela förblivit konstant sedan ett decennium tillbaka. Snittblommornas
andel av det totala värdet för trädgårdsproduktionen har minskat över tid, från
9 % i genomsnitt under perioden 2001–2005, till 6 % i snitt under den
senaste femårsperioden (Tabell 1a–b samt 3b). Värdet för lökblommor i kruka minskade med 9 % mellan
2017 och 2018, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter var i princip
oförändrat (Tabell 3c–3d). Värdeminskningen för lökblommor i kruka berodde på
lägre priser överlag. Den värdemässigt största grödan bland de växthusodlade prydnadsväxterna var tulpan, följd av pelargon, penséer, petunia/praktpetunia samt amaryllis i kruka. Tulpaner utgör 26 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur C). |