Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Totalt produktionsvärde
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2018. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Statistiken omfattar värdet av trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus.

De historiska värden och priser som redovisas är inte justerade för inflation. Som jämförelse uppgick inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) till 13 % för perioden 2007–2018.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2018 uppgick till drygt 5,8 miljarder kronor, vilket var 9 % högre än året innan och 18 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A, Tablå A & Tabell 1a–b).

Figur A. Trädgårdsodlingens samlade produktionsvärde 2007–2018

Anm. Frilandsodling visas i bruna toner, växthusodling i blå toner.

Frilandsgrödornas samlade värde ökade med 11 %, medan växthusgrödornas värde ökade med 6 % mellan 2017 och 2018. Frilandsodlingen stod för 60 % av det totala produktionsvärdet, medan växthusodlingen stod för återstående 40 %. Med utgångspunkt från femåriga löpande medelvärden har frilandsodlingens andel av det totala värdet ökat från 50 till 60 % under decenniet som gått mellan perioderna 2004–2008 och 2014–2018.

Värdet för såväl ätbara grödor som för prydnadsväxter ökade mellan 2017 och 2018, med 11 respektive 6 % (Tablå A, Tabell 1b). Totalt sett utgjorde de ätbara växternas värde 62 % av det totala produktionsvärdet 2018, medan plantskole- och prydnadsväxterna stod för resterande 38 %.

 

Tablå A. Produktionsvärden 2007–2018

	Produktionsvärde (miljoner kronor)
	5-årigt löpande medelvärde
	2007 -2011	2008 -2012	2009 -2013	2010 -2014	2011 -2015	2012 -2016	2013 -2017	2017	2018
Frilandsodling
Köksväxter	806,1	874,0	984,5	1 091,3	1 207,0	1 235,4	1 280,1	1 382,3	1 534,8
Frukt	195,9	220,8	241,3	238,4	225,3	220,9	209,4	217,8	350,2
Bär	342,0	373,9	411,5	469,8	537,4	555,6	575,0	637,8	600,6
Plantskoleväxter	571,6	673,8	722,8	787,3	832,4	856,6	866,9	904,8	1 016,3
Summa friland	1 915,5	2 142,6	2 360,1	2 586,9	2 802,2	2 868,6	2 931,4	3 142,7	3 501,8
Växthusodling
Köksväxter och bär	774,8	816,4	868,9	900,0	889,6	902,4	913,6	987,4	1 098,6
Snittblommor	290,8	295,3	301,3	298,5	299,1	299,0	299,3	312,4	334,4
Lökblommor i kruka	127,5	133,5	142,8	148,5	154,6	153,5	153,7	167,0	152,3
Kruk- & utplanteringsväxter	557,5	552,7	548,8	566,1	562,7	589,1	624,4	729,6	732,3
Summa växthus	1 750,6	1 797,8	1 861,7	1 913,2	1 906,0	1 944,1	1 990,9	2 196,4	2 317,6
Summa all odling	3 666,1	3 940,4	4 221,9	4 500,1	4 708,1	4 812,6	4 922,3	5 339,1	5 819,4

Frilandsodling

Värdet för tre av de fyra produktkategorierna inom frilandsodlingen ökade påtagligt mellan 2017 och 2018. Fruktodlingens värde ökade med hela 61 % mellan 2017 och 2018 och nådde 350 miljoner kronor. Värdet för köksväxterna var drygt 1,5 miljarder kronor 2018, en ökning med 11 % jämfört med 2017. Även plantskoleväxternas värde ökade mellan 2017 och 2018. Ökningen på 12 % innebar att plantskoleväxternas värde uppgick till drygt 1,0 miljarder kronor 2018 (Tablå A, Tabell 2a). Värdet för bärodlingen minskade istället något mellan 2017 och 2018 och landade på strax över 600 miljoner kronor.

Med ett värde om drygt 650 miljoner kronor var morötter den enskilda frilandsodlade gröda som hade det största produktionsvärdet, följd av lövfällande träd och jordgubbar, med värden om drygt 560 respektive knappt 540 miljoner kronor (Figur B, Tabell 2a-d).

Figur B. Produktionsvärde för frilandsgrödor 2017–2018

Anm. Gröna toner visar köksväxter, röda toner visar frukt och bär, medan lila toner visar plantskoleväxter. Ljusa staplar visar 2017 års värden, medan mörka staplar visar 2018 års värden.

De mest framstående värdeökningarna för enskilda frilandsgrödor syntes för ”annan sallat” (all sallat utom isbergssallat), äpple, perenner och vitkål som visade upp värdeökningar om 189, 71, 23 respektive 22 %. Värdeökningen för ”annan sallat” berodde på kraftigt ökad produktion och närapå fördubblat pris, en effekt av en ökad andel småbladig sallat. Som kontrast minskade värdet för frilandsgurka och broccoli med 20 respektive 13 % (Tabell 2a–2d).

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde uppgick som sagt till drygt 1,5 miljarder kronor 2018 och har, uttryckt som femåriga löpande genomsnittliga värden ökat med 66 % det senaste decenniet. De värdemässigt största grödorna i kategorin var under 2018 morot, isbergssallat, matlök samt annan sallat (Figur B, Tabell 2a).

Fruktodlingens värde var rekordhögt under 2018 och drivs nästan helt av äppelodlingen, som stod för 92 % av den totala fruktodlingens värde under 2018. Fruktodlingens värde ökade med 61 % jämfört med 2017, vilket berodde på såväl en starkt ökad produktion som ett påtagligt högre genomsnittspris för äpple under 2018.

Bärodlingens värde minskade med 6 % till strax över 600 miljoner kronor mellan 2017 och 2018. Värdeminskningen berodde framför allt på ett något lägre genomsnittspris för jordgubbar, vars värde stod för 89 % av det samlade bärvärdet.

Plantskoleväxternas värde ökade med 12 % mellan 2017 och 2018 och skattades därmed för första gången överstiga en miljard kronor (Tablå A, Tabell 2d). Plantskoleväxternas värde är dessvärre något osäkert, eftersom det till största delen består av skattningar av såväl produktion som prisförändringar. De värdemässigt största produktgrupperna var lövfällande träd, perenner samt häck- och landskapsväxter, som utgjorde 55, 12 respektive 10 % av plantskoleväxternas totala värde.

Växthusodling

Växthusodlingens totala värde uppgick till drygt 2,3 miljarder kronor 2018, en ökning med 6 % jämfört med året innan och 16 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A, Tablå A, Tabell 1b). De ätbara grödorna utgjorde 47 % av det totala värdet i växthusodlingen 2018, medan prydnadsväxter av olika slag stod för resterande 53 %. Den värdemässigt största grödan var gurka, följd av tulpaner, kryddväxter, tomat och pelargoner i fallande ordning (Figur C, Tabell 3a–3d).

Figur C. Produktionsvärde för växthusgrödor 2017–2018

Anm. Gröna toner visar köksväxter och bär, orange toner visar snittblommor och lökblommor i kruka, medan lila toner visar kruk- och utplanteringsväxter. Ljusa staplar visar 2017 års värden, medan mörka staplar visar 2018 års värden.

Produktionsvärdet för kategorin köksväxter och bär översteg liksom plantskoleväxterna för första gången en miljard kronor under 2018. Värdet ökade med 11 % mellan 2017 och 2018 och var 20 % högre än det genomsnittliga värdet för åren 2013–2017. Värdeökningen mellan 2017 och 2018 berodde till stor del på högre priser för gurka och tomat, men även på en relativt stor ökning av tomatproduktionen (Figur C, Tabell 3a).

Det samlade värdet för prydnadsväxter odlade i växthus (det vill säga lökblommor i kruka, snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter) var drygt 1,2 miljarder kronor 2018, vilket var i stort sett detsamma som för 2017, men 13 % högre än genomsnittet för perioden 2013–2017. De växthusodlade prydnadsväxternas andel av trädgårdsodlingens totala värde minskade från en knapp tredjedel till en dryg femtedel mellan åren 2001 och 2011, men har därefter förblivit stabil.

Värdet för snittblommor ökade med 7 % mellan 2017 och 2018 men har i det stora hela förblivit konstant sedan ett decennium tillbaka. Snittblommornas andel av det totala värdet för trädgårdsproduktionen har minskat över tid, från 9 % i genomsnitt under perioden 2001–2005, till 6 % i snitt under den senaste femårsperioden (Tabell 1a–b samt 3b).

Värdet för lökblommor i kruka minskade med 9 % mellan 2017 och 2018, medan värdet för kruk- och utplanteringsväxter var i princip oförändrat (Tabell 3c–3d). Värdeminskningen för lökblommor i kruka berodde på lägre priser överlag.

Den värdemässigt största grödan bland de växthusodlade prydnadsväxterna var tulpan, följd av pelargon, penséer, petunia/praktpetunia samt amaryllis i kruka. Tulpaner utgör 26 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur C).