Statistiken med kommentarer
Antal företag, växthusytor och
frilandarealer
Odling på friland
Odling i växthus
Växthusslag och växthusstorlek
Ekologisk odling
Svampodling
Energiförbrukning i växthusproduktionen
Statistiken för år 2002 baseras på en enkätundersökning
till trädgårdsodlare med minst 200 kvm växthusyta eller minst 2 500
kvm frilandsodling av trädgårdsväxter.
Den totala frilandsarealen har sedan 1984 varit i stort
sett oförändrad men varierat mellan åren, vilket framgår av tablå A.
Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat kontinuerligt sedan
1981 (se diagram 1). Mellan 1999 och 2002 minskade antalet företag med 13
procent medan frilandsarealen höll sig konstant. Även arealen av odling i
växthus har varit i stort sett oförändrad under de senaste 20 åren medan
antalet företag med växthusodling minskat. Mellan åren 1999 och 2002
minskade antalet företag med 10 procent medan växthusarealen ökade med 3
procent.
Den genomsnittliga frilandsarealen per företag har nära
nog fördubblats sedan 1990 och ligger nu på 5,9 hektar. Genomsnittlig
växthusareal har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 och är nu ca
3 000 kvm per företag.
Diagram 1. Antal trädgårdsföretag 1981 - 2002.
Tablå
A. Antal företag och arealer med frilands- och växthusodling. 1981 - 2002.
Hela riket
|
|
1981
|
1984
|
1987
|
1990
|
1993
|
1996
|
1999
|
2002
|
|
Friland
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
yta, ha
|
11 898
|
13 463
|
13 456
|
12 144
|
12 921
|
13 412
|
12 233
|
12 081
|
|
antal företag
|
3 961
|
4 388
|
4 106
|
3 452
|
3 300
|
2 869
|
2 346
|
2 044
|
|
medelareal, ha
|
3,0
|
3,1
|
3,3
|
3,5
|
3,9
|
4,7
|
5,2
|
5,9
|
|
Växthus
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
yta, 1000 m2
|
3 545
|
3 370
|
3 345
|
3 282
|
3 357
|
3 394
|
3 273
|
3 373
|
|
antal företag
|
1 854
|
1 696
|
1 609
|
1 460
|
1 524
|
1 414
|
1 264
|
1 143
|
|
medelareal, kvm
|
1 900
|
2 000
|
2 100
|
2 200
|
2 200
|
2 400
|
2 600
|
3 000
|
|
Totalt antal företag
|
4 907
|
5 296
|
5 028
|
4 326
|
4 214
|
3 729
|
3 199
|
3 004
|
Efter en nedgång mellan 1996 och 1999 ökade arealen köksväxter
med 10 procent mellan 1999 och 2002 och står nu för nästan 60 procent av
frilandsarealen, vilket framgår av diagram 2 och tablå B. Odlingen av
köksväxter på friland har tidigare inte varit så stor som den var 2002.
Arealerna med frukt, bär och plantskoleväxter har
däremot minskat under senare år. Sedan 1999 har de minskat med 7, 13
respektive 30 procent. För samtliga grupper har antalet företag med odling
kontinuerligt minskat under den senaste tjugoårsperioden.
Diagram 2. Frilandsarealens användning 2002, procent
Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1981-2002. Hela
riket
|
|
1981
|
1984
|
1987
|
1990
|
1993
|
1996
|
1999
|
2002
|
|
Köksväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal, hektar
|
5 398
|
6 412
|
6 235
|
5 791
|
6 257
|
6 572
|
6 150
|
6 767
|
|
antal företag
|
2 022
|
2 448
|
2 321
|
1 825
|
1 693
|
1 424
|
1 158
|
1 045
|
|
Frukt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal, hektar
|
3 039
|
3 108
|
3 115
|
2 391
|
2 334
|
2 232
|
2 011
|
1 862
|
|
antal företag
|
620
|
623
|
558
|
503
|
460
|
425
|
365
|
350
|
|
Bär
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal, hektar
|
2 562
|
2 990
|
3 239
|
3 140
|
3 439
|
3 733
|
3 358
|
2 909
|
|
antal företag
|
1 285
|
1 458
|
1 429
|
1 236
|
1 249
|
1 140
|
949
|
811
|
|
Snittblommor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal, hektar
|
92
|
87
|
73
|
65
|
89
|
67
|
47
|
-1
|
|
antal företag
|
267
|
231
|
200
|
156
|
200
|
168
|
97
|
-1
|
|
Plantskoleväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal, hektar
|
751
|
793
|
737
|
706
|
740
|
761
|
616
|
435
|
|
antal företag
|
327
|
310
|
303
|
246
|
230
|
194
|
181
|
160
|
1 Uppgifter för 2002 finns ej tillgängliga.
Köksväxtodlingen på friland domineras av isbergssallat,
matlök och morot som sammanlagt svarade för ca 55 procent av den odlade
arealen på friland 2002. Isbergssallaten odlades 2002 på nästan dubbelt så
stor totalareal som 1996. Produktionen av köksväxter på friland redovisas i
tabell 1 och 7.
Diagram 3. Areal
köksväxter på friland fördelade på olika växtslag 2002, hektar.
Arealmässigt domineras frukt- och bärodlingen på friland
av äpplen och jordgubbar vilket framgår av diagram 4. De svarade
tillsammans för ca 75 procent av odlingen av frukt respektive bär.
Produktionen av frukt och bär på friland redovisas i tabell 2, 8 och 9.
Diagram 4. Frilandsareal frukt och bär 2002, hektar.
Arealen köksväxter har varierat kraftig över tiden.
Mellan 1999 och 2002 ökade arealerna köksväxter i växthus med nära 30
procent, vilket framgår av tablå C. Odlade arealer med snittblommor har
under hela perioden från 1981 trendmässigt minskat.
Produktion av krukväxter har varit stabil sedan 1987 på
knappt 50 miljoner stycken per år. Odlingen av snittblommor har mer än
halverats sedan 1993 till 114 000 kvm, medan odlingen av lökblommor är
på samma nivå som 1984, runt 130 miljoner stycken.
Odlingen av utplanteringsväxter har under den senaste
tioårsperioden legat på nära nog samma nivå, ca 65 miljoner stycken.
Produktionen av sticklingar och småplantor har varierat kraftigt mellan
åren och var 2002 omkring 170 miljoner stycken.
För samtliga grupper har antalet företag med odling
trendmässigt minskat under den senaste tjugoårsperioden.
Tablå
C. Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning, 1981 - 2002.
|
|
1981
|
1984
|
1987
|
1990
|
1993
|
1996
|
1999
|
2002
|
|
Köksväxter och bär
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yta, 1000 m2
|
1 704
|
1 580
|
1 635
|
1 774
|
2 048
|
1 349
|
1 453
|
1 551
|
|
antal företag
|
829
|
739
|
641
|
566
|
607
|
517
|
462
|
429
|
|
Krukväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet, milj st
|
35,4
|
37,4
|
46,7
|
46,3
|
49,8
|
47,5
|
48,5
|
48,4
|
|
antal företag
|
933
|
834
|
812
|
697
|
765
|
630
|
608
|
619
|
|
Snittblommor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yta, 1000 m2
|
675
|
534
|
399
|
309
|
266
|
185
|
160
|
114
|
|
antal företag
|
541
|
424
|
341
|
228
|
211
|
134
|
90
|
64
|
|
Lökblommor1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet, milj st
|
161,0
|
130,1
|
133,9
|
122,5
|
126,9
|
116,8
|
116,7
|
128,7
|
|
antal företag
|
789
|
641
|
587
|
467
|
487
|
383
|
-4
|
388
|
|
Utplanteringsväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet, milj st
|
57,9
|
51,7
|
60,2
|
70,4
|
68,5
|
64,8
|
63,1
|
65,0
|
|
antal företag
|
-2
|
-2
|
970
|
846
|
916
|
779
|
705
|
690
|
|
Sticklingar och småplantor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet, milj st
|
60,3
|
61,7
|
111,1
|
117,6
|
180,7
|
145,0
|
176,6
|
169,7
|
|
antal företag
|
-3
|
-3
|
586
|
326
|
709
|
216
|
203
|
227
|
1 Uppgifter för lökblommor avser både snitt och i
kruka
2 Uppgiften ej tillgänglig för utplanteringsväxter
totalt
3 Uppgiften ej tillgänglig för sticklingar och
småplantor totalt
4 Uppgiften ej tillgänglig
Av diagram 5 framgår att köksväxtodlingen i växthus domineras
av tomat och gurka, som arealmässigt tillsammans står för 57 procent av
denna odling. Produktionen av köksväxter i växthus redovisas i tabell 5.
Jordgubbar odlas nu på ca 50 000 kvm i växthus motsvarande ca 3
procent av odling i växthus.
Diagram 5. Växthusyta för olika köksväxter 2002, 1000 kvm.
De vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och
enkelglas i tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av
diagram 6. Ouppvärmda växthus står för ca 8 procent av all växthusyta.
Antalet företag med växthusyta på mer än 2 000 kvm är ca 1/3 av totala
antalet företag med uppvärmda växthus medan den sammanlagda växthusytan i
dessa företag är mer än 2/3 av den totalt uppvärmda växthusytan (se tablå
D). Tablå D innehåller även uppgifter om företag med en total växthusyta
mindre än 200 kvm om frilandsarealen är minst 2 500 kvm. Dessa företag
ingår inte när produktionen i växthus redovisas.
Diagram 6. Växthus fördelat efter byggnadsmaterial, 1000 kvm.
 Växthus med byggnadsmaterial 1-5 avser uppvärmda växthus.
Tablå D. Växthusyta och antal företag efter
storleksklass.
|
kvm
|
Uppvärmda växthus
|
Ouppvärmda växthus
|
|
|
1 000 kvm
|
Antal företag
|
1 000 kvm
|
Antal företag
|
|
- 200
|
4
|
43
|
5
|
49
|
|
201-1 000
|
196
|
380
|
59
|
189
|
|
1 001-2 500
|
501
|
332
|
70
|
110
|
|
2 501-5 000
|
602
|
174
|
49
|
46
|
|
5 001-10 000
|
730
|
103
|
46
|
19
|
|
> 10 000
|
1 089
|
59
|
46
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt
|
3 122
|
1 091
|
276
|
421
|
Ett företag kan ha både uppvärmda som ouppvärmda
växthus.
Arealer för ekologisk odling på friland och i växthus
redovisas i tabell 24. Den ekologiskt odlade arealen var 964 hektar
motsvarande 7,3 procent av trädgårdsodlingen på friland och den ekologiskt
odlade växthusytan var 62 000 kvm motsvarande 2 procent av den odlade
växthusytan.
Uppgifter om svampodlingen i landet har samlats in för
2002. Både arealer och skördade kvantiteter för svampsorterna champinjon,
ostronskivling och shiitake har samlats in. Resultatet framgår av tablå D.
Champinjoner stod för ca 80 procent av den odlade arealen svamp.
Tablå
D. Svampodling under 2002. Antal företag, utnyttjade arealer, skördade
kvantiteter och andel ekologiskt odlade arealer. Hela riket.
|
Svamp
|
Antal
företag
|
Areal,
kvm
|
Kvantitet,
ton
|
Ekologiskt odlade
arealer, procent
|
|
Champinjoner
|
22
|
35 503
|
711
|
16
|
|
Ostronskivling
|
4
|
2 257
|
113
|
9
|
|
Shiitake
|
2
|
6 434
|
4
|
1
|
|
Summa
|
28
|
44 194
|
828
|
|
Diagram 7. Svampodling 1999 och 2002, 1000 kvm.
I
tabell 27 redovisas energiförbrukningen i växthus för 2002. För
trädgårdsföretag som inte redovisat energiförbrukningen i växthus har
uppgifter uppskattas enligt särskilda regler (se avsnittet Fakta om
statistiken). Eldningsolja står för 57 procent av energiförbrukningen, men
användningen av eldningsolja har minskat med nästan 25 % mellan 1999 och
2002. Samtidigt har användningen av biobränsle men även fjärrvärme och
elenergi ökat.
Energislagen
har omräknats till MWh enligt nedanstående tablå.
Diagram 8. Energiförbrukning
i växthus i 1000-tal MWh efter typ av värmekälla, 1999 och 2002.
Omräkningstabell mellan energislag
|
Eldningsolja nr 1
|
1 m3
|
=
|
9,89
|
MWh
|
|
Eldnings olja, övriga
|
1 m3
|
=
|
10,82
|
MWh
|
|
Biobränsle
|
1 m3
|
=
|
0,77
|
MWh
|
|
Pellets, briketter
|
Ton
|
=
|
4,60
|
MWh
|
|
Kol och koks
|
Ton
|
=
|
7,67
|
MWh
|
|
Gasol
|
Ton
|
=
|
12,79
|
MWh
|
|
Övriga bränslen
|
1 m3
|
=
|
0,756
|
MWh
|
|
