Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 33 SM 0301, korrigerad version 2003-10-15

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Antal företag, växthusytor och frilandarealer
Odling på friland
Odling i växthus
Växthusslag och växthusstorlek
Ekologisk odling
Svampodling
Energiförbrukning i växthusproduktionen

Antal företag, växthusytor och frilandarealer

Statistiken för år 2002 baseras på en enkätundersökning till trädgårdsodlare med minst 200 kvm växthusyta eller minst 2 500 kvm frilandsodling av trädgårdsväxter.

Den totala frilandsarealen har sedan 1984 varit i stort sett oförändrad men varierat mellan åren, vilket framgår av tablå A. Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat kontinuerligt sedan 1981 (se diagram 1). Mellan 1999 och 2002 minskade antalet företag med 13 procent medan frilandsarealen höll sig konstant. Även arealen av odling i växthus har varit i stort sett oförändrad under de senaste 20 åren medan antalet företag med växthusodling minskat. Mellan åren 1999 och 2002 minskade antalet företag med 10 procent medan växthusarealen ökade med 3 procent.

Den genomsnittliga frilandsarealen per företag har nära nog fördubblats sedan 1990 och ligger nu på 5,9 hektar. Genomsnittlig växthusareal har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 och är nu ca 3 000 kvm per företag.

 

Diagram 1. Antal trädgårdsföretag 1981 - 2002.

 

Tablå A. Antal företag och arealer med frilands- och växthusodling. 1981 - 2002. Hela riket

 

1981

1984

1987

1990

1993

1996

1999

2002

Friland

 

 

 

 

 

 

 

 

yta, ha

11 898

13 463

13 456

12 144

12 921

13 412

12 233

12 081

antal företag

3 961

4 388

4 106

3 452

3 300

2 869

2 346

2 044

medelareal, ha

3,0

3,1

3,3

3,5

3,9

4,7

5,2

5,9

Växthus

 

 

 

 

 

 

 

 

yta, 1000 m2

3 545

3 370

3 345

3 282

3 357

3 394

3 273

3 373

antal företag

1 854

1 696

1 609

1 460

1 524

1 414

1 264

1 143

medelareal, kvm

1 900

2 000

2 100

2 200

2 200

2 400

2 600

3 000

Totalt antal företag

4 907

5 296

5 028

4 326

4 214

3 729

3 199

3 004


 

Odling på friland

Efter en nedgång mellan 1996 och 1999 ökade arealen köksväxter med 10 procent mellan 1999 och 2002 och står nu för nästan 60 procent av frilandsarealen, vilket framgår av diagram 2 och tablå B. Odlingen av köksväxter på friland har tidigare inte varit så stor som den var 2002.

Arealerna med frukt, bär och plantskoleväxter har däremot minskat under senare år. Sedan 1999 har de minskat med 7, 13 respektive 30 procent. För samtliga grupper har antalet företag med odling kontinuerligt minskat under den senaste tjugoårsperioden.

 

Diagram 2. Frilandsarealens användning 2002, procent

 

Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1981-2002. Hela riket

 

1981

1984

1987

1990

1993

1996

1999

2002

Köksväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

5 398

6 412

6 235

5 791

6 257

6 572

6 150

6 767

antal företag

2 022

2 448

2 321

1 825

1 693

1 424

1 158

1 045

Frukt

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

3 039

3 108

3 115

2 391

2 334

2 232

2 011

1 862

antal företag

620

623

558

503

460

425

365

350

Bär

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

2 562

2 990

3 239

3 140

3 439

3 733

3 358

2 909

antal företag

1 285

1 458

1 429

1 236

1 249

1 140

949

811

Snittblommor

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

92

87

73

65

89

67

47

-1

antal företag

267

231

200

156

200

168

97

-1

Plantskoleväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

751

793

737

706

740

761

616

435

antal företag

327

310

303

246

230

194

181

160


1 Uppgifter för 2002 finns ej tillgängliga.

 

Köksväxtodlingen på friland domineras av isbergssallat, matlök och morot som sammanlagt svarade för ca 55 procent av den odlade arealen på friland 2002. Isbergssallaten odlades 2002 på nästan dubbelt så stor totalareal som 1996. Produktionen av köksväxter på friland redovisas i tabell 1 och 7.

 

Diagram 3. Areal köksväxter på friland fördelade på olika växtslag 2002, hektar.

 

Arealmässigt domineras frukt- och bärodlingen på friland av äpplen och jordgubbar vilket framgår av diagram 4. De svarade tillsammans för ca 75 procent av odlingen av frukt respektive bär. Produktionen av frukt och bär på friland redovisas i tabell 2, 8 och 9.

 

Diagram 4. Frilandsareal frukt och bär 2002, hektar.

Odling i växthus

Arealen köksväxter har varierat kraftig över tiden. Mellan 1999 och 2002 ökade arealerna köksväxter i växthus med nära 30 procent, vilket framgår av tablå C. Odlade arealer med snittblommor har under hela perioden från 1981 trendmässigt minskat.

Produktion av krukväxter har varit stabil sedan 1987 på knappt 50 miljoner stycken per år. Odlingen av snittblommor har mer än halverats sedan 1993 till 114 000 kvm, medan odlingen av lökblommor är på samma nivå som 1984, runt 130 miljoner stycken.

Odlingen av utplanteringsväxter har under den senaste tioårsperioden legat på nära nog samma nivå, ca 65 miljoner stycken. Produktionen av sticklingar och småplantor har varierat kraftigt mellan åren och var 2002 omkring 170 miljoner stycken.

För samtliga grupper har antalet företag med odling trendmässigt minskat under den senaste tjugoårsperioden.

 

Tablå C. Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning, 1981 - 2002.

 

1981

1984

1987

1990

1993

1996

1999

2002

Köksväxter och bär

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, 1000 m2

1 704

1 580

1 635

1 774

2 048

1 349

1 453

1 551

antal företag

829

739

641

566

607

517

462

429

Krukväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

35,4

37,4

46,7

46,3

49,8

47,5

48,5

48,4

antal företag

933

834

812

697

765

630

608

619

Snittblommor

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, 1000 m2

675

534

399

309

266

185

160

114

antal företag

541

424

341

228

211

134

90

64

Lökblommor1

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

161,0

130,1

133,9

122,5

126,9

116,8

116,7

128,7

antal företag

789

641

587

467

487

383

-4

388

Utplanteringsväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

57,9

51,7

60,2

70,4

68,5

64,8

63,1

65,0

antal företag

-2

-2

970

846

916

779

705

690

Sticklingar och småplantor

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

60,3

61,7

111,1

117,6

180,7

145,0

176,6

169,7

antal företag

-3

-3

586

326

709

216

203

227


1 Uppgifter för lökblommor avser både snitt och i kruka

2 Uppgiften ej tillgänglig för utplanteringsväxter totalt

3 Uppgiften ej tillgänglig för sticklingar och småplantor totalt

4 Uppgiften ej tillgänglig

 

Av diagram 5 framgår att köksväxtodlingen i växthus domineras av tomat och gurka, som arealmässigt tillsammans står för 57 procent av denna odling. Produktionen av köksväxter i växthus redovisas i tabell 5. Jordgubbar odlas nu på ca 50 000 kvm i växthus motsvarande ca 3 procent av odling i växthus.

 

Diagram 5. Växthusyta för olika köksväxter 2002, 1000 kvm.

Växthusslag och växthusstorlek

De vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och enkelglas i tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av diagram 6. Ouppvärmda växthus står för ca 8 procent av all växthusyta. Antalet företag med växthusyta på mer än 2 000 kvm är ca 1/3 av totala antalet företag med uppvärmda växthus medan den sammanlagda växthusytan i dessa företag är mer än 2/3 av den totalt uppvärmda växthusytan (se tablå D). Tablå D innehåller även uppgifter om företag med en total växthusyta mindre än 200 kvm om frilandsarealen är minst 2 500 kvm. Dessa företag ingår inte när produktionen i växthus redovisas.

 

Diagram 6. Växthus fördelat efter byggnadsmaterial, 1000 kvm.

Växthus med byggnadsmaterial 1-5 avser uppvärmda växthus.

 

Tablå D. Växthusyta och antal företag efter storleksklass.

kvm

Uppvärmda växthus

Ouppvärmda växthus

 

1 000 kvm

Antal företag

1 000 kvm

Antal företag

- 200

4

43

5

49

201-1 000

196

380

59

189

1 001-2 500

501

332

70

110

2 501-5 000

602

174

49

46

5 001-10 000

730

103

46

19

> 10 000

1 089

59

46

8

 

 

 

 

 

Totalt

3 122

1 091

276

421


Ett företag kan ha både uppvärmda som ouppvärmda växthus.

Ekologisk odling

Arealer för ekologisk odling på friland och i växthus redovisas i tabell 24. Den ekologiskt odlade arealen var 964 hektar motsvarande 7,3 procent av trädgårdsodlingen på friland och den ekologiskt odlade växthusytan var 62 000 kvm motsvarande 2 procent av den odlade växthusytan.

Svampodling

Uppgifter om svampodlingen i landet har samlats in för 2002. Både arealer och skördade kvantiteter för svampsorterna champinjon, ostronskivling och shiitake har samlats in. Resultatet framgår av tablå D. Champinjoner stod för ca 80 procent av den odlade arealen svamp.

 

Tablå D. Svampodling under 2002. Antal företag, utnyttjade arealer, skördade kvantiteter och andel ekologiskt odlade arealer. Hela riket.

Svamp

Antal
företag

Areal,
kvm

Kvantitet,
ton

Ekologiskt odlade arealer, procent

Champinjoner

22

35 503

711

16

Ostronskivling

4

2 257

113

9

Shiitake

2

6 434

4

1

Summa

28

44 194

828

 


 

 

Diagram 7. Svampodling 1999 och 2002, 1000 kvm.

Energiförbrukning i växthusproduktionen

I tabell 27 redovisas energiförbrukningen i växthus för 2002. För trädgårdsföretag som inte redovisat energiförbrukningen i växthus har uppgifter uppskattas enligt särskilda regler (se avsnittet Fakta om statistiken). Eldningsolja står för 57 procent av energiförbrukningen, men användningen av eldningsolja har minskat med nästan 25 % mellan 1999 och 2002. Samtidigt har användningen av biobränsle men även fjärrvärme och elenergi ökat.

Energislagen har omräknats till MWh enligt nedanstående tablå.

 

Diagram 8. Energiförbrukning i växthus i 1000-tal MWh efter typ av värmekälla, 1999 och 2002.

 

Omräkningstabell mellan energislag

Eldningsolja nr 1

1 m3

=

9,89

MWh

Eldnings olja, övriga

1 m3

=

10,82

MWh

Biobränsle

1 m3

=

0,77

MWh

Pellets, briketter

Ton

=

4,60

MWh

Kol och koks

Ton

=

7,67

MWh

Gasol

Ton

=

12,79

MWh

Övriga bränslen

1 m3

=

0,756

MWh