 | |
| Trädgårdsproduktion 2005 | JO 33 SM 0601 |
 Första sidan - I korta drag
Statistiken med kommentarerTabeller
Fakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Statistiken med kommentarerAntal företag, växthusytor och
frilandsarealer Antal företag, växthusytor och frilandsarealerStatistiken för år 2005 liksom för tidigare år baseras på en enkätundersökning till trädgårdsodlare med minst 200 kvm växthusyta eller minst 2 500 kvm frilandsodling av trädgårdsväxter. Den totala frilandsarealen har sedan 1981 varit i stort sett oförändrad men varierat mellan åren, vilket framgår av tablå A. Den totala arealen var år 2005 knappt 12 600 hektar, vilket är en ökning med 4 procent sedan 2002. Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat kontinuerligt sedan 1984 (se diagram 1). Mellan 2002 och 2005 minskade antalet företag med drygt 9 procent. Arealen av odling i växthus minskade mellan 2002 och 2005 med knappt 11 procent, medan antalet företag minskade med omkring 15 procent. Mellan 1984 och 2002 har arealen av odling i växthus varit tämligen konstant, medan antalet företag minskat kontinuerligt. Den genomsnittliga frilandsarealen per företag har ökat sedan förra undersökningen 2002 och ligger nu på 6,8 hektar per företag. Sedan 1981 har den genomsnittliga frilandsarealen per företag ökat med 126 procent. Den genomsnittliga växthusarealen har sedan 1981 ökat med 63 procent och ligger nu på 3 100 kvm per företag. Tablå A. Antal företag och arealer med frilands- och växthusodling 1981-2005. Hela riket.
Diagram 1. Antal trädgårdsföretag 1981 - 2005.
Odling på frilandArealen köksväxter ökade med drygt 4 procent mellan 2002 och 2005, vilket är en fortsättning på den ökning som skedde mellan 1999 och 2002 (se tablå B). Arealen köksväxter är nu den största sedan 1981. Antal företag minskar med drygt 5 procent mellan 2002 och 2005. Sedan 1981 har antalet företag med köksväxter på friland minskat med över 50 procent. Köksväxter står för nästan 60 procent av odlingen på friland. Den areal som redovisas är inte den fysiska arealen, utan om man odlat två omgångar på samma fysiska areal så redovisas arealen två gånger. Arealerna för frukt och plantskoleväxter var 2005 ungefär de samma som de var under den senaste undersökningen 2002. Sedan 1981 har arealen för frukt och plantskoleväxter minskat med ungefär 40 procent. Antal företag minskade med 11 respektive 24 procent mellan 2002 och 2005. Frukt står för 15 procent av frilandsarealen, medan plantskoleväxter står för 4 procent. Arealen för bär ökade med nästan 10 procent mellan 2002 och 2005. Sedan 1981 har arealen för bär ökat med nästan 25 procent. Antal företag med bärodling på friland minskade med drygt 5 procent mellan 2002 och 2005. Bärodling utgör 25 % av frilandsarealen. Diagram 2. Frilandsarealens användning 2005, procent.
Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1981-2005. Hela riket.
Köksväxtodlingen på friland domineras av morot, isbergssallat och matlök. Tillsammans svarade de för omkring 55 procent av den odlade arealen köksväxter på friland 2005. Arealen för isbergssallat har ökat med nästan 320 procent sedan 1981. Arealen för morot och matlök har ökat med 29 respektive 89 procent sedan 1981. Skörden per arealenhet ligger år 2005 på 22 ton/ha för isbergssallat, vilket är en ökning med 57 procent sedan 1981. För morot och matlök är ökningen 40 respektive 7 procent. Gurka odlades på 226 hektar år 2005, vilket är en minskning med 46 procent sedan 1981. Diagram 3. Areal köksväxter på friland fördelade på olika växtslag 2005, hektar.
Odlingen av frukt och bär domineras av äpple och jordgubbar, vilka står för 75 procent av arealen för odling av frukt och bär. Sedan 1981 har arealen för äpple minskat med 49 procent, medan arealen för jordgubbar ökat med 31 procent. Skörden per arealenhet ligger år 2005 på 12 ton/ha för äpple, vilket är en ökning med 33 procent sedan 1981. För jordgubbar är skörden per arealenhet lika stor år 2005 som den var 1981 (5 ton/ha). Diagram 4. Frilandsareal frukt och bär 2005, hektar.
Det antal företag som har trädgårdsodling på friland på mellan 0,25 till 1,99 ha uppgår till 774 stycken, eller 41,8 % av det totala antalet företag med odling på friland. Dessa företag innehar 5,1 % av trädgårdsarealen på friland. Andelen företag med minst 10 ha trädgårdsodling på friland uppgår till 17,1 %, medan de odlar 67,0 % av trädgårdsarealen (se Tablå C). Tablå C. Antal företag och frilandsareal trädgårdsodling per storleksgrupp.
Odling i växthusArealen för köksväxter och bär i växthus minskade med 14 procent mellan 2002 och 2005. Detta är ingen trend, utan arealen varierar vanligen något mellan åren. Totalt sett har arealen för köksväxter och bär varit tämligen oförändrad sedan 1981. Antal företag med köksväxter eller bär i växthus minskade med 18 procent mellan 2002 och 2005. Sedan 1981 har antalet företag minskat med 57 procent. Den areal som redovisas är inte den fysiska arealen av växthus, utan den odlade arealen under 2005, dvs. om man odlat två omgångar med köksväxter så redovisas arealen två gånger. Odlingen av krukväxter minskade med 15 procent mellan 2002 och 2005. Under hela 1990-talet har odlingen av krukväxter varit tämligen konstant. Antal företag minskade med 17 procent 2005 jämfört med 2002. Sedan 1981 har antalet företag minskat med 45 procent. Arealen snittblommor minskade med 55 procent 2005 jämfört med 2002. Sedan 1981 har arealen snittblommor och antalet företag minskat med omkring 92 procent vardera. Produktionen av lökblommor var på samma nivå 2005 som den var 2002. Antal företag minskade med 22 procent 2005 jämfört med 2002. Sedan 1980-talet har produktionen av lökblommor varit ungefär den samma, medan antalet företag minskat. Produktionen av utplanteringsväxter var något lägre än tidigare år. Runt 65 till 70 miljoner utplanteringsväxter har mellan 1990 till 2002 producerats varje år. Det antal företag som producerar utplanteringsväxter har med tiden minskat. Antal producerade sticklingar och småplantor minskade med nära nog 50 procent mellan 2002 och 2005. Produktionen av sticklingar och småplantor har varierat ganska mycket mellan olika år. Antal företag har med tiden minskat. Tablå D. Växhus- och bänkgårdsodlingens omfattning, 1981-2005.
1) Avser både till snitt och i kruka. 2) Uppgift ej tillgänglig. Av diagram 5 framgår att köksväxt- och bärodlingen i växthus domineras av tomat och gurka. Odlingen av dessa grödor står för 79 procent av arealen för köksväxter- och bär i växthus. Skörden per arealenhet ligger år 2005 på 38 ton per 1000 kvm för tomat, vilket är en ökning med 138 procent sedan 1981. Skörden per arealenhet har för gurka ökat med 37 procent sedan 1981. Arealen för jordgubbar i växthus ökar för tredje undersökningen i rad. År 1999 odlade man jordgubbar på 34 000 kvm, medan det 2005 odlades jordgubbar på 73 000 kvm, vilket är en ökning med 114 procent. Skörden av jordgubbar i växthus har sedan 1999 ökat med 342 procent. Diagram 5. Växthusyta för olika köksväxter 2005, 1000 kvm.
Växthusslag och växthusstorlekDe vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och enkelglas i tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av diagram 6. Ouppvärmda växthus står för ca 8 procent av all växthusyta. Diagram 6. Växthus fördelat efter byggnadsmaterial, 1000 kvm.
Växthus med byggnadsmaterial 1-5 avser uppvärmda växthus. Tablå E visar uppvärmd och ouppvärmd växthusyta fördelad efter den totala växthusytan per företag. Det finns 884 stycken företag som har någon form av uppvärmt växthus, medan det finns 370 stycken företag som har någon form av ouppvärmt växthus. Tablå E. Växthusyta och antal företag per storleksgrupp.
Ett företag kan ha både uppvärmda och ouppvärmda växthus. Antalet företag med en växthusyta på upp till 1 999 kvm är 579 stycken eller 59,6 % av alla företag. Dessa företag står för 16,6 % av all växthusyta. Andelen företag med mer än 10 000 kvm växthusyta är 6,9 %, medan dessa företag innehar 37,9 % av all växthusyta (se Tablå F). Tablå F. Antal företag och växthusareal per storleksgrupp.
Ekologisk odlingArealer för ekologisk odling på friland och i växthus redovisas i tabell 21. Den ekologiskt odlade arealen var år 2005 1 175 hektar, motsvarande 9,4 procent av trädgårdsodlingen på friland. Den ekologiskt odlade växthusytan var 69 000 kvm, motsvarande 2 procent av växthusytan. Den ekologiskt odlade arealen har sedan 1999 ökat på friland, medan ytan i växthus har minskat. SvampodlingArealerna av champinjon och ostronskivling minskade mellan 2002 och 2005. Ingen produktion av Shiitake har rapporterats för år 2005. Champinjoner stod för omkring 95 procent av den odlade ytan svamp. Tablå G. Svampodling under 2005. Antal företag, utnyttjade arealer, skördade kvantiteter och andel ekologiskt odlade arealer. Hela riket.
Diagram 7. Svampodling 1999-2005, 1000 kvm.
Energiförbrukning i växthusproduktionenI tabell 26 redovisas energiförbrukningen i växthus för 2005. För trädgårdsföretag som inte redovisat energiförbrukningen i växthus har uppgifter uppskattats enligt särskilda regler (se avsnittet Fakta om statistiken). Eldningsolja står för 51 % av energiförbrukningen, vilket är en minskning med 6 procentenheter sedan 2002. Förbrukningen av biobränsle, naturgas och elenergi har ökat 2005 jämfört med 2002. För att en jämförelse mellan de olika energislagen ska kunna göras, har de omräknats till MWh enligt tablå H. Diagram 8. Energiförbrukning i växthus i 1000-tal MWh efter typ av värmekälla, 1999-2005.
Tablå H. Omräkningstabell mellan energislag.
Antal sysselsatta inom trädgårdsnäringenI diagram 8 visas antal personer över 15 år, som var sysselsatta på trädgårdsföretag under 2005. Totalt sysselsattes 5 039 personer som företagare eller familjemedlemmar till företagaren. 16 771 övriga personer sysselsattes inom trädgårdsnäringen, varav ca 11 500 personer arbetade högst 449 timmar per år. Diagram 9. Antal sysselsatta i trädgårdsföretag 2005 fördelade efter arbetstimmar per år och typ av företagare.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
