Statistiken med kommentarer
Bra att veta
Antal företag, växthusytor och frilandsarealer
Odling på friland
Odling i växthus
Växthusslag och växthusstorlek
Ekologisk odling
Energiförbrukning i växthusproduktionen
Antal sysselsatta inom
trädgårdsnäringen
Statistiken för år 2008 liksom för tidigare år baseras
på en enkätundersökning till trädgårdsodlare med minst 200 kvm växthusyta
eller minst 2 500 kvm frilandsodling av trädgårdsväxter.
Den areal som redovisas syftar ibland ej på den fysiska
arealen. Ibland utnyttjas odlingsmarken eller växthuset för flera
kulturomgångar. Då är det angivet i tabellerna, tablåerna och digrammen som
"ytan beskriver ej den fysiska arealen".
Den totala frilandsarealen var år 2008 11 977
hektar (se tablå A). Mellan 2005 och 2008 minskade frilandsarealen med
knappt 5 %. Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat
kontinuerligt sedan 1984 (se figur A). Mellan 2005 och 2008 minskade antalet
företag med drygt 10 %. Den genomsnittliga frilandsarealen per företag
har ökat varje år sedan 1984 och var 7,2 hektar per företag 2008 (se figur
B). Sedan 1984 har den genomsnittliga frilandsarealen per företag ökat med
132 %.
Mellan 1984 och 2002 har växthusarealen varit tämligen
konstant men sedan 2005 har den börjat minska. Växthusarealen minskade
mellan 2005 och 2008 med knappt 12 %, medan antalet företag minskade
med omkring 19 % Antalet företag med växthusproduktion har minskat
kontinuerligt sedan 1984. Den genomsnittliga växthusarealen per företag har
sedan 1984 ökat med 70 % och var 3 390 kvm per företag 2008.
Tablå A. Antal företag och arealer med frilands-
och växthusodling 1984-2008, hela riket
|
|
1984
|
1987
|
1990
|
1993
|
1996
|
1999
|
2002
|
2005
|
2008
|
|
Friland
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yta, ha1
|
13 463
|
13 456
|
12 144
|
12 921
|
13 412
|
12 233
|
12 081
|
12 557
|
11 977
|
|
Antal
företag
|
4 388
|
4 106
|
3 452
|
3 300
|
2 869
|
2 346
|
2 044
|
1 853
|
1 666
|
|
Medelareal,
ha
|
3,1
|
3,3
|
3,5
|
3,9
|
4,7
|
5,2
|
5,9
|
6,8
|
7,2
|
|
Växthus
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yta, 1000 m2
|
3 370
|
3 345
|
3 282
|
3 357
|
3 394
|
3 273
|
3 373
|
3 013
|
2 657
|
|
Antal
företag
|
1 696
|
1 609
|
1 460
|
1 524
|
1 414
|
1 264
|
1 143
|
971
|
784
|
|
Medelareal,
kvm
|
2 000
|
2 100
|
2 200
|
2 200
|
2 400
|
2 600
|
3 000
|
3 100
|
3 390
|
|
Totalt
antal företag
|
5 296
|
5 028
|
4 326
|
4 214
|
3 729
|
3 199
|
3 004
|
2 584
|
2 213
|
Figur A. Antal trädgårdsföretag 1984 - 2008
Figur B. Medel areal per företag på friland och i
växthus1984 - 2008
Arealen odlad med köksväxter har ökat kontinuerligt
sedan 1990 fram till 2005 (se tablå B), men hölls konstant mellan 2005 och
2008. Antal företag med köksväxter på
friland minskade med 9 % mellan 2005
och 2008. Sedan 1984 har antalet företag med köksväxter på friland minskat
med 63 %. Köksväxter står för nästan
60 % av odlingen på friland (se figur C).
Arealerna för frukt minskade
med 4 % mellan 2005 och 2008. Sedan
1984 har arealen för frukt minskat med 42 %. Antal företag ökade med 5 % mellan 2005 och 2008.
Frukt står för 15 % av frilandsarealen.
Arealen för bär minskade med
17 % mellan 2005 och 2008. Antalet företag minskade med
16 %. Bärodling utgör 22 % av frilandsarealen.
Arealen för plantskoleväxter
var 2008 på 470 hektar. Arealen för
plantskoleväxter har minskat kontinuerligt mellan 1984 och 2005. Mellan 2005 och 2008 ökade plantskolearealen med
5 %. Plantskoleväxter stod 2008 för 4 % av
frilandsarealen.
Figur C. Frilandsarealens användning 2008
Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1984-2008,
hela riket
|
|
1984
|
1987
|
1990
|
1993
|
1996
|
1999
|
2002
|
2005
|
2008
|
|
Köksväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal,
hektar1
|
6 412
|
6 235
|
5 791
|
6 257
|
6 572
|
6 150
|
6 767
|
7 047
|
7 053
|
|
antal
företag
|
2 448
|
2 321
|
1 825
|
1 693
|
1 424
|
1 158
|
1 045
|
987
|
901
|
|
Frukt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal,
hektar
|
3 108
|
3 115
|
2 391
|
2 334
|
2 232
|
2 011
|
1 862
|
1 871
|
1 789
|
|
antal
företag
|
623
|
558
|
503
|
460
|
425
|
365
|
350
|
309
|
324
|
|
Bär
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal,
hektar
|
2 990
|
3 239
|
3 140
|
3 439
|
3 733
|
3 358
|
2 909
|
3 191
|
2 665
|
|
antal
företag
|
1 458
|
1 429
|
1 236
|
1 249
|
1 140
|
949
|
811
|
767
|
642
|
|
Plantskoleväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
areal,
hektar
|
793
|
737
|
706
|
740
|
761
|
616
|
435
|
448
|
470
|
|
antal
företag
|
310
|
303
|
246
|
230
|
194
|
181
|
160
|
121
|
127
|
1) Ytan beskriver ej den fysiska arealen.
Odlingen av köksväxter på friland redovisas i tabellerna
1a och 1b. Köksväxtodlingen på friland domineras av morot, isbergssallat
och matlök (se figur D). Tillsammans svarade de
för omkring 54 % av den odlade arealen köksväxter på friland 2008.
Arealen för isbergssallat och morot är oförändrad jämfört med 2005. Arealen
för matlök har minskat med 6 %.
Figur D. Areal köksväxter på friland fördelade på olika
växtslag 2008
Odlingen av frukt och bär på friland redovisas i tabell
2. Odlingen av frukt och bär domineras av äpple och jordgubbar (se figur
E). Tillsammans står de för 77 % av den totala arealen för odling av
frukt och bär på friland. Sedan 1984 har arealen för äpple minskat. Äppleodlingsarealen
2008 var 1 432 hektar vilket motsvarar 58 % av 1984 års
areal. Skörden per arealenhet var 2008 50 % högre än 1984.
Förklaringen är att odlingstekniken har förändrats. Idag planterar man fler
äppelträd per hektar och därför har produktionen ökat trots att arealen har
minskat.
Arealen för jordgubbar på friland har minskat med
10 % mellan 2005 och 2008. Skörden per arealenhet ligger år 2008 på 6
ton/ha för jordgubbar.
Figur E. Frilandsareal frukt och bär 2008
Det antal företag som har trädgårdsodling på friland på
mellan 0 till 4,99 hektar uppgår till 205 stycken (se Tablå C). Dessa
företag innehar mindre än 1 % av trädgårdsarealen på friland. Andelen
företag med minst 10 hektar trädgårdsodling på friland uppgår till 291 stycken,
medan de odlar 70 % av trädgårdsarealen.
Tablå C. Antal företag och frilandsareal
trädgårdsodling per storleksgrupp
|
Storlek, ha
|
Antal företag
|
Andel (%)
|
Areal, ha
|
Andel (%)
|
|
0,00 - 0,24
|
27
|
1,6
|
3
|
0,0
|
|
0,25 - 0,49
|
178
|
10,7
|
62
|
0,5
|
|
0,50 - 0,99
|
280
|
16,8
|
181
|
1,5
|
|
1,00 - 1,99
|
250
|
15,0
|
331
|
2,8
|
|
2,00 - 2,99
|
166
|
10,0
|
381
|
3,2
|
|
3,00 - 4,99
|
190
|
11,4
|
716
|
6,0
|
|
5,00 - 9,99
|
284
|
17,0
|
1 955
|
16,3
|
|
10,00 -
|
291
|
17,5
|
8 347
|
69,7
|
|
Totalt
|
1 666
|
100,0
|
11 976
|
100,0
|
Anm. Ytan beskriver ej den fysiska arealen.
Arealen för köksväxter och bär i växthus har minskat med
10 % mellan 2005 och 2008 (se tablå D). Antalet företag minskade med
12 %. Antal företag med köksväxter
eller bär i växthus har minskat kontinuerligt sedan 1993.
Antalet producerade krukväxter ökade mellan 2005 och
2008 med 2 %. Antal företag minskade med 24 %.
Arealen snittblommor minskade med 22 % mellan 2005
och 2008. Arealen snittblommor och antalet företag har minskat
kontinuerligt sedan 1984. Odlingsarealen 2008 motsvarar 7 % av 1984
års areal.
Produktionen av lökblommor har ökat med 7 % mellan
2005 och 2008. Antalet företag minskade med 32 %. Mellan 1984 och 2005
har produktion av lökblommor hållits relativt konstant, medan antalet
företag har minskat kontinuerligt.
Både produktionen av utplanteringsväxter i växthus och
antal företag har minskat med 27 % mellan 2005 och 2008. Antalet
företag har minskat kontinuerligt sedan 1987.
Antal producerade sticklingar och småplantor 2008 är
relativt oförändrat jämfört med 2005. Produktionen av sticklingar och
småplantor har varierat ganska mycket mellan olika år. Antal företag har
med tiden minskat.
Tablå D. Växthus- och bänkgårdsodlingens
omfattning, 1984-2008
|
|
1984
|
1987
|
1990
|
1993
|
1996
|
1999
|
2002
|
2005
|
2008
|
|
Köksväxter
och bär
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yta, 1000 m2
|
1 580
|
1 635
|
1 774
|
2 048
|
1 349
|
1 453
|
1 551
|
1 329
|
1 199
|
|
Antal
företag
|
739
|
641
|
566
|
607
|
517
|
462
|
429
|
351
|
309
|
|
Krukväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet,
milj st
|
37,4
|
46,7
|
46,3
|
49,8
|
47,5
|
48,5
|
48,4
|
40,9
|
41,9
|
|
Antal
företag
|
834
|
812
|
697
|
765
|
630
|
608
|
619
|
514
|
389
|
|
Snittblommor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yta, 1000 m2
|
534
|
399
|
309
|
266
|
185
|
160
|
114
|
51
|
40
|
|
Antal
företag
|
424
|
341
|
228
|
211
|
134
|
90
|
64
|
45
|
31
|
|
Lökblommor1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet,
milj st
|
130,1
|
133,9
|
122,5
|
126,9
|
116,8
|
116,7
|
128,7
|
130,2
|
139,9
|
|
Antal
företag
|
641
|
587
|
467
|
487
|
383
|
2)
|
388
|
300
|
204
|
|
Utplanteringsväxter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet,
milj st
|
51,7
|
60,2
|
70,4
|
68,5
|
64,8
|
63,1
|
65,0
|
60,9
|
44,3
|
|
Antal
företag
|
2)
|
970
|
846
|
916
|
779
|
705
|
690
|
582
|
422
|
|
Sticklingar
och småplantor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvantitet,
milj st
|
61,7
|
111,1
|
117,6
|
180,7
|
145,0
|
176,6
|
169,7
|
86,3
|
86,2
|
|
Antal
företag
|
2)
|
586
|
326
|
709
|
216
|
203
|
227
|
167
|
103
|
Anm. Ytan beskriver ej den fysiska arealen.
1) Avser både till snitt och i kruka.
2) Uppgift ej tillgänglig.
Odlingen av köksväxter och bär i växthus redovisas i
tabell 5. Av figur F framgår det att odlingen av köksväxter och bär i
växthus domineras av tomat och gurka. Tillsammans står de för 76 % av
odlingsarealen för köksväxter och bär i växthus och för 34 % av den
totala odlingsarealen i växthus.
Skörden per arealenhet ligger år 2008 på 44 ton per
1000 kvm för tomat och på 37 ton per 1000 kvm för gurka.
Arealen för kryddväxter i växthus har ökat med 47 %
mellan 2005 och 2008. Arealen var 2008 90 730 kvm. Det motsvarar
8 % av den totala odlingsarealen av köksväxter och bär i växthus. Det
gör kryddväxter till den tredje största gruppen av odlade ätbara grödor i
växthus efter gurka och tomat. Produktionen av kryddväxter 2008 uppgick
till 30,5 miljoner stycken. Antalet företag var ungefär detsamma 2005 och
2008.
Figur F. Växthusyta för olika köksväxter och bär 2008
Anm. Ytan beskriver ej
den fysiska arealen.
De vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och
enkelglas i tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av
figur G. Ouppvärmda växthus står för 11 % av all växthusyta.
Figur G. Areal växthus fördelat efter
byggnadsmaterial
Tablå E visar uppvärmd och ouppvärmd växthusyta fördelad
efter den totala växthusytan per företag. Det finns 659 stycken företag som
har någon form av uppvärmt växthus, medan det finns 340 stycken företag som
har någon form av ouppvärmt växthus.
Tablå E. Växthusyta och antal företag per
storleksgrupp
|
Storlek, kvm
|
Uppvärmda växthus
|
Ouppvärmda växthus
|
|
Areal,
1000 kvm
|
Antal
företag
|
Areal,
1000 kvm
|
Antal
företag
|
|
0 - 199
|
1
|
18
|
4
|
44
|
|
200 - 499
|
17
|
66
|
17
|
68
|
|
500 - 999
|
66
|
108
|
28
|
65
|
|
1 000 - 1 999
|
189
|
156
|
45
|
72
|
|
2 000 - 2 999
|
191
|
89
|
35
|
36
|
|
3 000 - 4 999
|
289
|
86
|
42
|
28
|
|
5 000 - 9 999
|
491
|
76
|
49
|
16
|
|
10 000 -
|
1 125
|
60
|
67
|
11
|
|
Totalt
|
2 370
|
659
|
288
|
340
|
Anm. Ett företag kan ha både uppvärmda och ouppvärmda
växthus.
Antalet företag med en växthusyta på upp till 1 999
kvm är 467 stycken (se tablå F). Dessa företag står för 14 % av all
växthusyta. Antalet företag med mer än 10 000 kvm växthusyta är
63 stycken medan dessa företag innehar 45 % av all växthusyta.
Tablå F. Antal företag och växthusareal per
storleksgrupp
|
Storlek, kvm
|
Totalt antal
företag
|
Andel (%)
|
Areal,
1000 kvm
|
Andel (%)
|
|
0 - 199
|
63
|
8,0
|
5
|
0,2
|
|
200 - 499
|
105
|
13,3
|
34
|
1,3
|
|
500 - 999
|
131
|
16,6
|
94
|
3,5
|
|
1 000 - 1 999
|
168
|
21,3
|
234
|
8,8
|
|
2 000 - 2 999
|
95
|
12,0
|
226
|
8,5
|
|
3 000 - 4 999
|
87
|
11,0
|
332
|
12,5
|
|
5 000 - 9 999
|
77
|
9,8
|
540
|
20,3
|
|
10 000 -
|
63
|
8,0
|
1 192
|
44,9
|
|
Totalt
|
789
|
100,0
|
2 657
|
100,0
|
Arealer för ekologisk odling på friland och i växthus
redovisas i tabell 21. Den ekologiskt odlade frilandsarealen minskade med
knappt 2 % mellan 2005 och 2008.Den ekologiskt odlade arealen på
friland var 2008 1 155,7 hektar, motsvarande 9 % av den totala
trädgårdsodlingen på friland. Den ekologiskt odlade växthusytan ökade med
1,6 % mellan 2005 och 2008. Arealen var 70 047 kvm, motsvarande
2,6 % av den totala växthusytan.
I tabell 26 redovisas energiförbrukningen i växthus
2008. För trädgårdsföretag som inte redovisat energiförbrukningen i växthus
har uppgifter uppskattats enligt särskilda regler (se avsnittet Fakta om
statistiken). Eldningsolja står för 38 % av energiförbrukningen i
växthus (se figur H). Användningen av eldningsolja har minskat med nästan
50 % mellan 2005 och 2008 (se tablå G). Förbrukningen av pellets,
briketter, bark, flis och spån har ökat mellan 2005 och 2008. 2008 stod de
för 18 % av den totala energiförbrukningen i växthus. För att en jämförelse mellan de olika
energislagen ska kunna göras, har de omräknats till MWh enligt tablå H.
Figur H. Energiförbrukning i växthus efter typ av
energikälla, 2005 och 2008
Tablå G. Energiförbrukning i växthus i 1 000-tal
MWh, 2005 och 2008
|
Energikälla
|
2005
|
2008
|
|
Eldningsolja-nr1
|
460
|
218
|
|
Eldningsolja
övriga
|
74
|
45
|
|
Gasol
|
13
|
21
|
|
Naturgas
|
200
|
132
|
|
Fjärrvärme
|
57
|
45
|
|
Elenergi
|
175
|
105
|
|
Bark, flis, spån
|
36
|
107
|
|
Ved
|
3
|
2
|
|
Biogas
|
5
|
0
|
|
Pellets &
briketter
|
6
|
19
|
|
Torv
|
..
|
0
|
|
Halm
|
..
|
6
|
|
Övriga biobränslen
|
12
|
4
|
Tablå H. Omräkningstabell mellan energislag
|
Eldningsolja
nr 1
|
1 m3
|
=
|
10,0
|
MWh
|
|
Eldningsolja,
övriga
|
1 m3
|
=
|
11,0
|
MWh
|
|
Gasol
|
1 ton
|
=
|
12,8
|
MWh
|
|
Bark, flis
och spån
|
1 m3
|
=
|
0,8
|
MWh
|
|
Ved
|
1 m3
|
=
|
1,3
|
MWh
|
|
Pellets,
briketter
|
1 ton
|
=
|
4,7
|
MWh
|
|
Torv
|
1 ton
|
=
|
2,8
|
MWh
|
|
Halm
|
1 ton
|
=
|
4,0
|
MWh
|
I figur I visas antal personer över 15 år, som var
sysselsatta på trädgårds företag under 2008. Totalt sysselsattes 5 756
personer som företagare eller familjemedlemmar till företagaren.
11 510 övriga personer sysselsattes inom trädgårdsnäringen, varav
6 963 personer arbetade högst 449 timmar per år.
Figur I. Antal sysselsatta i trädgårdsföretag 2008
fördelade efter arbetstimmar per år och typ av arbetskraft
|
