![]() |
![]() | |
Trädgårdsproduktion 2011 | JO 33 SM 1201, korrigerad version 2012-08-23 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
Statistiken för år 2011 liksom för tidigare år baseras på en
enkätundersökning till yrkesmässiga trädgårdsodlare med minst 200 kvm
växthusyta eller minst 2 500 kvm frilandsodling av trädgårdsväxter. Med
trädgårdsväxter avses prydnadsväxter, frukt, bär och plantskoleväxter. Bruna
bönor, konservärter och potatis räknas inte till trädgårdsväxter. Antal företag, växthusareal och frilandsareal
Den totala frilandsarealen odlad med trädgårdsväxter var år
2011 12 623 hektar (se tablå A). Den totala frilansarealen med
trädgårdsväxter innefattar odlade arealer med plantskoleväxter (ej
skogsplantor), bär, frukt och köksväxter. Vissa köksväxter sås och planteras i
flera omgångar på samma areal. Köksväxtarealen avser den sådda/planterade arealen
och inte den fysiska arealen, därför beskriver inte heller den totala
frilandsarealen den fysiska arealen. Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat
kontinuerligt sedan 1987 (se figur A). År 2011 var antalet företag 1 443
stycken. Den genomsnittliga frilandsarealen per företag har ökat varje år sedan
1987 och var 8,7 hektar per företag 2011 (se figur B). Sedan 1987 har den
genomsnittliga frilandsarealen per företag ökat med 267 %. Växthusarealen uppgick 2011 till 2 678 000 kvm.
Antalet företag med växthusproduktion har minskat stadigt sedan 1987. Mellan
2011 och 2008 minskade antalet växthusföretag med 11 %. Den genomsnittliga
växthusarealen per företag har sedan 1987 ökat med 185 % och var
3 837 kvm per företag 2011. Tablå A. Antal företag och arealer med frilands- och
växthusodling 1987-2011, hela riket
![]() 1) Arealen avser inte
den fysiska arealen. Figur A. Antal
trädgårdsföretag 1987 - 2011 Figur B. Medelareal
frilands- och växthusodling per företag 1987 - 2011 Odling på friland
Frilandsarealen med köksväxter uppgick till 7 798
hektar 2011 (se tablå B). Arealen avser den sådda/planterade arealen. Tidigare
år har arealen avsett den odlade/utnyttjade arealen. Antal
företag som odlade köksväxter på friland 2011 var 791 stycken. Sedan 1987 har
antalet företag som odlar köksväxter på friland minskat med 66 %. Köksväxter står för 62 % av den odlade arealen
med trädgårdsgrödor på friland (se figur C). Arealerna för frukt minskade med 6 %
mellan 2008 och 2011. Sedan 1987 har arealen
med frukt minskat med 46 %. Antal företag
som odlade frukt uppgick till 262 stycken 2011. Fruktodlingen sker på 13 %
av frilandsarealen med trädgårdsgrödor. Arealen odlad med bär uppgick till
2 668 hektar 2011. Antalet företag uppgick till 566 och minskade med 12 %
mellan 2008 och 2011. Bärodling utgör 21 % av frilandsarealen med
trädgårdsgrödor. Arealen odlad med plantskoleväxter
var 467 hektar 2011. Plantskoleväxter stod 2011 för 4 % av
frilandsarealen med trädgårdsgrödor. Figur C. Frilandsarealens
användning 2011 Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1987-2011, hela
riket
![]() 1) Arealen avser inte
den fysiska arealen. Odlingen av
köksväxter på friland redovisas i tabellerna 1a och 1b. Köksväxtodlingen på
friland domineras av morot, isbergssallat och matlök (se figur D). Tillsammans svarade de för 52 % av den
sådda/planterade arealen med köksväxter på friland 2011. Figur D. Sådd/planterad
areal med köksväxter på friland fördelade på olika växtslag 2011 I tablå C redovisas den skördade arealen för de vanligaste
köksväxterna. Lägst andel skördad areal blev det för dill och vitkål 2011,
83 % respektive 86 %. Tablå C. Skördad areal av köksväxter 2011, hela riket
![]() Odlingen av frukt och bär på friland redovisas i tabell 2.
Odlingen av frukt och bär domineras av äpple och jordgubbar (se figur E).
Tillsammans står de för 80 % av den totala arealen för odling av frukt och
bär på friland. Sedan 1987 har arealen för äpple minskat. Figur E.
Frilandsareal frukt och bär 2011 Äppelodlingsarealen 2011 var 1 371 hektar, vilket
motsvarar 53 % av 1987 års areal. Skörden per arealenhet var 2011 249 %
högre än 1987. Förklaringen är att odlingstekniken har förändrats. Idag
planterar man fler äppelträd per hektar och därför har produktionen ökat, trots
att arealen har minskat. Skörden per arealenhet uppgick till 15 ton/ha 2011 (se tablå
D). Räknar vi bort den nyplanterade arealen och träd upp till 4 år så var
skörden 18 ton/ha. Tablå D. Äpple 2011 och 2008, hela riket
![]() Arealen för jordgubbar på friland inklusive nyplanteringar uppgick
till 2 130 ha 2011 (se tablå E). Skörden per arealenhet var 5,9 ton/ha år
2011. Räknar man skörden per skördemogen arealenhet var den 7,1 ton/ha. Tablå E. Bär 2011, hela riket
![]() Det antal företag som har trädgårdsodling på friland på
mellan 0 till 4,99 hektar uppgick till 197 stycken 2011 (se Tablå F). Dessa
företag innehar 0,4 % av trädgårdsarealen på friland. Andelen företag med
minst 10 hektar trädgårdsodling på friland uppgår till 301 stycken; de står för
odlingen på 77 % av trädgårdsarealen. Tablå F. Antal företag och frilandsareal med trädgårdsodling
per storleksgrupp 2011
![]() Odling i växthus
Arealen för köksväxter och bär i växthus var konstant mellan
2008 och 2011 (se tablå G). Antalet företag minskade med 11 %. Antal företag med köksväxter eller bär i växthus har
minskat kontinuerligt sedan 1993. Antalet producerade krukväxter (ej lökblommor) minskade
mellan 2008 och 2011 med 28 %. Antal företag minskade med 15 %. Produktionen av snittblommor (ej lökblommor) minskade med 29 %
mellan 2008 och 2011. Antalet företag har minskat kontinuerligt sedan 1987. Mellan 1987 och 2005 har produktion av lökblommor förblivit
relativt konstant, medan antalet företag har minskat. Mellan 2005 och 2008
ökade produktionen med 7 %, mellan 2008 och 2011 med 22 %. Antalet
företag minskade med 26 % mellan 2008 och 2011. Tulpan som snittblomma är den största produkten i gruppen
lökblommor. År 2011 producerades det 152 miljoner tulpaner. Det är en ökning
med 21 % jämfört med år 2008. Även produktion av lökblommor i kruka ökade 2011
jämfört med år 2008. År 2011 producerades det 17,5 miljoner lökblommor i kruka.
Det är en ökning med 33 % jämfört med år 2008. Produktionen av utplanteringsväxter ökade med 2 %
mellan 2008 och 2011. Antalet företag har minskat sedan 1987 och var 362
stycken 2011. Antal producerade sticklingar och småplantor uppgick till
183,4 miljoner 2011. Tablå G. Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning,
1987-2011
![]() 1)
Avser både till snitt och i kruka. 2)
Uppgift ej tillgänglig. Odlingen av köksväxter och bär i växthus redovisas i tabell
5. Av figur F framgår det att odlingen av köksväxter och bär i växthus
domineras av gurka och tomat. Tillsammans står de för 78 % av
odlingsarealen för köksväxter och bär i växthus. Skörden per arealenhet ligger
år 2011 på 39 ton per 1 000 kvm för tomat och på 44 ton per
1 000 kvm för gurka (se tablå H och I). Tablå H. Tomat i växthus 2011
![]() Tablå I. Gurka i växthus 2011
![]() Arealen använd för odling av kryddväxter i växthus var
77 000 kvm 2011. Det motsvarar 6 % av den totala odlingsarealen av
köksväxter och bär i växthus. Det gör kryddväxter till den tredje största
gruppen av odlade ätbara grödor i växthus efter gurka och tomat. Produktionen
av kryddväxter 2011 uppgick till 25,9 miljoner stycken. Antalet företag var 28
stycken. Figur F.
Växthusyta för olika köksväxter och bär 2011 Växthusslag och storleksklasser
De vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och enkelglas i
tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av figur G. Ouppvärmda
växthus står för 9 % av all växthusyta. Figur G. Areal växthus fördelat efter byggnadsmaterial Anm. Staplar med namn
enligt byggnadsmaterial avser uppvärmda växthus. Tablå J visar uppvärmd och ouppvärmd växthusyta fördelad
efter den totala växthusytan per företag. Det finns 569 stycken företag som har
någon form av uppvärmt växthus, medan det finns 278 stycken företag som har
någon form av ouppvärmt växthus. Tablå J. Växthusyta och antal företag per
storleksgrupp
![]() Anm. Ett företag kan ha
både uppvärmda och ouppvärmda växthus. Antalet
företag med en växthusyta på upp till 1 999 kvm är 403 stycken (se tablå K).
Dessa företag står för 11 % av all växthusyta. Antalet företag med mer än
10 000 kvm växthusyta är 69 stycken och innehar 52 % av all
växthusyta. Tablå K. Antal företag och växthusareal per
storleksgrupp
![]() Energianvändningen i växthusproduktionen
I tabell 26a och b redovisas energianvändningen i växthus
2011. Eldningsolja står för 18 % av energianvändningen i växthus (se figur
H). Användningen av eldningsolja har minskat med 40 % mellan 2008 och 2011
(se tablå L). Användningen av pellets, briketter, bark, flis och spån har ökat
mellan 2008 och 2011. 2008 stod de för 18 % av den totala
energianvändningen i växthus. År 2011 stod de för 53 % av den totala
energianvändningen. För att en jämförelse mellan de olika energislagen ska
kunna göras, har de omräknats till MWh enligt tablå M. Figur H.
Energianvändningen i växthus efter typ av energikälla, 2008 och 2011 Tablå L. Energianvändningen i växthus i 1 000-tal MWh,
2008 och 2011
![]() Tablå M. Omräkningstabell mellan energislag
![]() Ekologisk odling
Arealer för ekologisk odling på friland och i växthus
redovisas i tabell 21. Den ekologiskt odlade frilandsarealen uppskattas till
871,4 ha 2011. Den ekologiskt odlade frilandsarealen är antagligen låg på grund
av problem med undertäckning, se avsnittet fakta om statistiken. Den ekologiskt
odlade växthusytan uppskattas till 131 307 kvm, motsvarande 4,9 % av
den totala växthusytan. Antal sysselsatta
I figur I visas antal personer över 15 år, som var
sysselsatta på företag som odlade trädgårdsväxter under 2011. Totalt
sysselsattes 3 817 personer som företagare eller familjemedlemmar till
företagaren. 10 274 övriga personer sysselsattes, varav 5 276
personer arbetade högst 449 timmar per år. Figur I. Antal sysselsatta
i trädgårdsproduktionen 2011 fördelade efter arbetstimmar per år och typ av
arbetskraft |