Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsproduktion 2011

JO 33 SM 1201, korrigerad version 2012-08-23

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Antal företag, växthusareal och frilandsareal
Odling på friland
Odling i växthus
Växthusslag och storleksklasser
Energianvändningen i växthusproduktionen
Ekologisk odling
Antal sysselsatta

Bra att veta

Statistiken för år 2011 liksom för tidigare år baseras på en enkätundersökning till yrkesmässiga trädgårdsodlare med minst 200 kvm växthusyta eller minst 2 500 kvm frilandsodling av trädgårdsväxter. Med trädgårdsväxter avses prydnadsväxter, frukt, bär och plantskoleväxter. Bruna bönor, konservärter och potatis räknas inte till trädgårdsväxter.

Antal företag, växthusareal och frilandsareal

Den totala frilandsarealen odlad med trädgårdsväxter var år 2011 12 623 hektar (se tablå A). Den totala frilansarealen med trädgårdsväxter innefattar odlade arealer med plantskoleväxter (ej skogsplantor), bär, frukt och köksväxter. Vissa köksväxter sås och planteras i flera omgångar på samma areal. Köksväxtarealen avser den sådda/planterade arealen och inte den fysiska arealen, därför beskriver inte heller den totala frilandsarealen den fysiska arealen.

Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat kontinuerligt sedan 1987 (se figur A). År 2011 var antalet företag 1 443 stycken. Den genomsnittliga frilandsarealen per företag har ökat varje år sedan 1987 och var 8,7 hektar per företag 2011 (se figur B). Sedan 1987 har den genomsnittliga frilandsarealen per företag ökat med 267 %.

Växthusarealen uppgick 2011 till 2 678 000 kvm. Antalet företag med växthusproduktion har minskat stadigt sedan 1987. Mellan 2011 och 2008 minskade antalet växthusföretag med 11 %. Den genomsnittliga växthusarealen per företag har sedan 1987 ökat med 185 % och var 3 837 kvm per företag 2011.

Tablå A. Antal företag och arealer med frilands- och växthusodling 1987-2011, hela riket

 

1987

1990

1993

1996

1999

2002

2005

2008

2011

Friland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Areal, ha1

13 456

12 144

12 921

13 412

12 233

12 081

12 557

11 977

12 623

Antal företag

4 106

3 452

3 300

2 869

2 346

2 044

1 853

1 666

1 443

Medelareal, ha

3,3

3,5

3,9

4,7

5,2

5,9

6,8

7,2

8,7

Växthus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Areal, 1 000 kvm

3 345

3 282

3 357

3 394

3 273

3 373

3 013

2 657

2 678

Antal företag

1 609

1 460

1 524

1 414

1 264

1 143

971

784

698

Medelareal, kvm

2 100

2 200

2 200

2 400

2 600

3 000

3 100

3 390

3 837

Totalt antal företag

5 028

4 326

4 214

3 729

3 199

3 004

2 584

2 213

1 908


1) Arealen avser inte den fysiska arealen.

 

Figur A. Antal trädgårdsföretag 1987 - 2011

 

Figur B. Medelareal frilands- och växthusodling per företag 1987 - 2011

Odling på friland

Frilandsarealen med köksväxter uppgick till 7 798 hektar 2011 (se tablå B). Arealen avser den sådda/planterade arealen. Tidigare år har arealen avsett den odlade/utnyttjade arealen. Antal företag som odlade köksväxter på friland 2011 var 791 stycken. Sedan 1987 har antalet företag som odlar köksväxter på friland minskat med 66 %. Köksväxter står för 62 % av den odlade arealen med trädgårdsgrödor på friland (se figur C).

Arealerna för frukt minskade med 6 % mellan 2008 och 2011. Sedan 1987 har arealen med frukt minskat med 46 %. Antal företag som odlade frukt uppgick till 262 stycken 2011. Fruktodlingen sker på 13 % av frilandsarealen med trädgårdsgrödor.

 

Arealen odlad med bär uppgick till 2 668 hektar 2011. Antalet företag uppgick till 566 och minskade med 12 % mellan 2008 och 2011. Bärodling utgör 21 % av frilandsarealen med trädgårdsgrödor.

Arealen odlad med plantskoleväxter var 467 hektar 2011. Plantskoleväxter stod 2011 för 4 % av frilandsarealen med trädgårdsgrödor.

Figur C. Frilandsarealens användning 2011

Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1987-2011, hela riket

 

1987

1990

1993

1996

1999

2002

2005

2008

2011

Köksväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar1

6 235

5 791

6 257

6 572

6 150

6 767

7 047

7 053

7 798

antal företag

2 321

1 825

1 693

1 424

1 158

1 045

987

901

791

Frukt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

3 115

2 391

2 334

2 232

2 011

1 862

1 871

1 789

1 690

antal företag

558

503

460

425

365

350

309

324

262

Bär

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

3 239

3 140

3 439

3 733

3 358

2 909

3 191

2 665

2 668

antal företag

1 429

1 236

1 249

1 140

949

811

767

642

566

Plantskoleväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

737

706

740

761

616

435

448

470

467

antal företag

303

246

230

194

181

160

121

127

101


1) Arealen avser inte den fysiska arealen.

 

Odlingen av köksväxter på friland redovisas i tabellerna 1a och 1b. Köksväxtodlingen på friland domineras av morot, isbergssallat och matlök (se figur D). Tillsammans svarade de för 52 % av den sådda/planterade arealen med köksväxter på friland 2011.

 

 

Figur D. Sådd/planterad areal med köksväxter på friland fördelade på olika växtslag 2011

 

I tablå C redovisas den skördade arealen för de vanligaste köksväxterna. Lägst andel skördad areal blev det för dill och vitkål 2011, 83 % respektive 86 %.

 

Tablå C. Skördad areal av köksväxter 2011, hela riket

Växtslag

Sådd/planterad areal, hektar

Skördad areal, hektar

Andel skördad areal

Blomkål

293

275

94 %

Broccoli

255

250

98 %

Dill

156

129

83 %

Gurka

160

158

99 %

Isbergssallat

1 128

1 097

97 %

Kålrot

192

183

95 %

Majs

153

152

99 %

Matlök

1 017

1 005

99 %

Morot

1 927

1 839

95 %

Palsternacka

349

342

98 %

Purjolök

181

181

100 %

Rödbeta

331

320

97 %

Spenat

167

167

100 %

Vitkål

428

368

86 %


 

Odlingen av frukt och bär på friland redovisas i tabell 2. Odlingen av frukt och bär domineras av äpple och jordgubbar (se figur E). Tillsammans står de för 80 % av den totala arealen för odling av frukt och bär på friland. Sedan 1987 har arealen för äpple minskat.

 

Figur E. Frilandsareal frukt och bär 2011

Äppelodlingsarealen 2011 var 1 371 hektar, vilket motsvarar 53 % av 1987 års areal. Skörden per arealenhet var 2011 249 % högre än 1987. Förklaringen är att odlingstekniken har förändrats. Idag planterar man fler äppelträd per hektar och därför har produktionen ökat, trots att arealen har minskat.

Skörden per arealenhet uppgick till 15 ton/ha 2011 (se tablå D). Räknar vi bort den nyplanterade arealen och träd upp till 4 år så var skörden 18 ton/ha.

Tablå D. Äpple 2011 och 2008, hela riket

 

Nyplanterat, ha

1-4 år, ha

5- år, ha

Totalt, ha

Skörd ton

Ton/ha

Ton/ha

5- år

 

2011

62

180

1 129

1 371

20 684

15

18

2008

50

140

1 242

1 432

22 150

15

18


 

Arealen för jordgubbar på friland inklusive nyplanteringar uppgick till 2 130 ha 2011 (se tablå E). Skörden per arealenhet var 5,9 ton/ha år 2011. Räknar man skörden per skördemogen arealenhet var den 7,1 ton/ha.

Tablå E. Bär 2011, hela riket

 

Total areal, ha

Varav skördemogen areal, ha

Skörd, ton

Skörd total areal ton/ha

Skörd

skördemogen areal ton/ha

 

Hallon

136

123

432

3,2

3,5

Jordgubbar

2 130

1 785

12 652

5,9

7,1

Svarta vinbär

294

248

280

1,0

1,1


 

Det antal företag som har trädgårdsodling på friland på mellan 0 till 4,99 hektar uppgick till 197 stycken 2011 (se Tablå F). Dessa företag innehar 0,4 % av trädgårdsarealen på friland. Andelen företag med minst 10 hektar trädgårdsodling på friland uppgår till 301 stycken; de står för odlingen på 77 % av trädgårdsarealen.

 

Tablå F. Antal företag och frilandsareal med trädgårdsodling per storleksgrupp 2011

Storlek, ha

Antal företag

Andel

Areal, ha

Andel

0,00 - 0,24

76

5,3 %

11,0

0,1 %

0,25 - 0,49

121

8,4 %

42,2

0,3 %

0,50 - 0,99

181

12,5 %

116,2

0,9 %

1,00 - 1,99

240

16,6 %

315,3

2,5 %

2,00 - 2,99

135

9,4 %

309,4

2,5 %

3,00 - 4,99

164

11,4 %

626,8

5,0 %

5,00 - 9,99

225

15,6 %

1 518,9

12,0 %

10,00 -

301

20,9 %

9 683,1

76,7 %

Totalt

1 443

100,0 %

12 622,9

100,0 %


Odling i växthus

Arealen för köksväxter och bär i växthus var konstant mellan 2008 och 2011 (se tablå G). Antalet företag minskade med 11 %. Antal företag med köksväxter eller bär i växthus har minskat kontinuerligt sedan 1993.

Antalet producerade krukväxter (ej lökblommor) minskade mellan 2008 och 2011 med 28 %. Antal företag minskade med 15 %.

Produktionen av snittblommor (ej lökblommor) minskade med 29 % mellan 2008 och 2011. Antalet företag har minskat kontinuerligt sedan 1987.

Mellan 1987 och 2005 har produktion av lökblommor förblivit relativt konstant, medan antalet företag har minskat. Mellan 2005 och 2008 ökade produktionen med 7 %, mellan 2008 och 2011 med 22 %. Antalet företag minskade med 26 % mellan 2008 och 2011.

Tulpan som snittblomma är den största produkten i gruppen lökblommor. År 2011 producerades det 152 miljoner tulpaner. Det är en ökning med 21 % jämfört med år 2008. Även produktion av lökblommor i kruka ökade 2011 jämfört med år 2008. År 2011 producerades det 17,5 miljoner lökblommor i kruka. Det är en ökning med 33 % jämfört med år 2008.

Produktionen av utplanteringsväxter ökade med 2 % mellan 2008 och 2011. Antalet företag har minskat sedan 1987 och var 362 stycken 2011.

Antal producerade sticklingar och småplantor uppgick till 183,4 miljoner 2011.

 

Tablå G. Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning, 1987-2011

 

1987

1990

1993

1996

1999

2002

2005

2008

2011

Köksväxter och bär

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, 1 000 kvm

1 635

1 774

2 048

1 349

1 453

1 551

1 329

1 199

1 223

Antal företag

641

566

607

517

462

429

351

309

275

Krukväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj. st

46,7

46,3

49,8

47,5

48,5

48,4

40,9

41,9

30,1

Antal företag

812

697

765

630

608

619

514

389

332

Snittblommor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj. st

2)

2)

2)

2)

17,3

11,4

3,8

3,6

2,6

Antal företag

341

228

211

134

90

64

45

31

15

Lökblommor1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj. st

133,9

122,5

126,9

116,8

116,7

128,7

130,2

139,9

170,3

Antal företag

587

467

487

383

2)

388

300

204

151

Utplanteringsväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj. st

60,2

70,4

68,5

64,8

63,1

65,0

60,9

44,3

45,1

Antal företag

970

846

916

779

705

690

582

422

362

Sticklingar och småplantor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

111,1

117,6

180,7

145,0

176,6

169,7

86,3

86,2

183,4

Antal företag

586

326

709

216

203

227

167

103

128


1) Avser både till snitt och i kruka.

2) Uppgift ej tillgänglig.

Odlingen av köksväxter och bär i växthus redovisas i tabell 5. Av figur F framgår det att odlingen av köksväxter och bär i växthus domineras av gurka och tomat. Tillsammans står de för 78 % av odlingsarealen för köksväxter och bär i växthus. Skörden per arealenhet ligger år 2011 på 39 ton per 1 000 kvm för tomat och på 44 ton per 1 000 kvm för gurka (se tablå H och I).

Tablå H. Tomat i växthus 2011

Växthus, kvm

Total areal, kvm

Antal företag

Skörd, ton

Ton/

1 000 kvm

<999

31 911

128

339

11

1 000-4 999

73 272

32

1 972

27

4 999<

244 230

16

11 231

46

Alla

349 413

176

13 543

39


 

Tablå I. Gurka i växthus 2011

Växthus, kvm

Total areal, kvm

Antal företag

Skörd, ton

Ton/

1 000 kvm

<999

16 541

108

241

15

1 000-4 999

31 100

12

807

26

4 999<

558 030

39

25 754

46

Alla

605 671

159

26 802

44


 

Arealen använd för odling av kryddväxter i växthus var 77 000 kvm 2011. Det motsvarar 6 % av den totala odlingsarealen av köksväxter och bär i växthus. Det gör kryddväxter till den tredje största gruppen av odlade ätbara grödor i växthus efter gurka och tomat. Produktionen av kryddväxter 2011 uppgick till 25,9 miljoner stycken. Antalet företag var 28 stycken.

 

Figur F. Växthusyta för olika köksväxter och bär 2011

Växthusslag och storleksklasser

De vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och enkelglas i tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av figur G. Ouppvärmda växthus står för 9 % av all växthusyta.

Figur G. Areal växthus fördelat efter byggnadsmaterial

Anm. Staplar med namn enligt byggnadsmaterial avser uppvärmda växthus.

 

Tablå J visar uppvärmd och ouppvärmd växthusyta fördelad efter den totala växthusytan per företag. Det finns 569 stycken företag som har någon form av uppvärmt växthus, medan det finns 278 stycken företag som har någon form av ouppvärmt växthus.

 

Tablå J. Växthusyta och antal företag per storleksgrupp

Storlek, kvm

Uppvärmda växthus

Ouppvärmda växthus

Areal,
1 000 kvm

Antal
företag

Areal,
1 000 kvm

Antal
företag

0 - 199

1

13

4

48

200 - 499

16

54

15

56

500 - 999

57

91

20

43

1 000 - 1 999

154

129

37

58

2 000 - 2 999

139

67

22

22

3 000 - 4 999

253

77

53

30

5 000 - 9 999

474

71

27

12

10 000 -

1 347

67

57

9

Totalt

2 442

569

236

278


Anm. Ett företag kan ha både uppvärmda och ouppvärmda växthus.

 

Antalet företag med en växthusyta på upp till 1 999 kvm är 403 stycken (se tablå K). Dessa företag står för 11 % av all växthusyta. Antalet företag med mer än 10 000 kvm växthusyta är 69 stycken och innehar 52 % av all växthusyta.

 

Tablå K. Antal företag och växthusareal per storleksgrupp

Storlek, kvm

Totalt antal

 företag

Andel

Areal,
1 000 kvm

Andel

0 - 199

59

8,5 %

5

0,2 %

200 - 499

94

13,5 %

31

1,1 %

500 - 999

109

15,6 %

77

2,9 %

1 000 - 1 999

141

20,2 %

191

7,1 %

2 000 - 2 999

70

10,0 %

162

6,0 %

3 000 - 4 999

83

11,9 %

306

11,4 %

5 000 - 9 999

73

10,3 %

502

18,7 %

10 000 -

69

9,9 %

1 404

52,4 %

Totalt

698

100,0 %

2 678

100,0 %


 

Energianvändningen i växthusproduktionen

I tabell 26a och b redovisas energianvändningen i växthus 2011. Eldningsolja står för 18 % av energianvändningen i växthus (se figur H). Användningen av eldningsolja har minskat med 40 % mellan 2008 och 2011 (se tablå L). Användningen av pellets, briketter, bark, flis och spån har ökat mellan 2008 och 2011. 2008 stod de för 18 % av den totala energianvändningen i växthus. År 2011 stod de för 53 % av den totala energianvändningen. För att en jämförelse mellan de olika energislagen ska kunna göras, har de omräknats till MWh enligt tablå M.

 

Figur H. Energianvändningen i växthus efter typ av energikälla, 2008 och 2011

Tablå L. Energianvändningen i växthus i 1 000-tal MWh, 2008 och 2011

Energikälla

2008

2011

Eldningsolja–nr1

218

141

Eldningsolja övriga

45

16

Gasol

21

11

Naturgas

132

87

Fjärrvärme

45

26

Elenergi

105

99

Bark, flis, spån

107

429

Ved

2

3

Biogas

0

-

Pellets & briketter

19

29

Torv

0

3

Halm

6

14

Övriga biobränslen

4

..

Övriga energikällor

..

9


 

Tablå M. Omräkningstabell mellan energislag

Eldningsolja nr 1

1 m3

=

10,0

MWh

Eldningsolja, övriga

1 m3

=

11,0

MWh

Gasol

1 ton

=

12,8

MWh

Bark, flis och spån

1 m3

=

0,8

MWh

Ved

1 m3

=

1,3

MWh

Pellets, briketter

1 ton

=

4,7

MWh

Torv

1 ton

=

2,8

MWh

Halm

1 ton

=

4,0

MWh


 

 

 

 

 

 

 

Ekologisk odling

Arealer för ekologisk odling på friland och i växthus redovisas i tabell 21. Den ekologiskt odlade frilandsarealen uppskattas till 871,4 ha 2011. Den ekologiskt odlade frilandsarealen är antagligen låg på grund av problem med undertäckning, se avsnittet fakta om statistiken. Den ekologiskt odlade växthusytan uppskattas till 131 307 kvm, motsvarande 4,9 % av den totala växthusytan.

Antal sysselsatta

I figur I visas antal personer över 15 år, som var sysselsatta på företag som odlade trädgårdsväxter under 2011. Totalt sysselsattes 3 817 personer som företagare eller familjemedlemmar till företagaren. 10 274 övriga personer sysselsattes, varav 5 276 personer arbetade högst 449 timmar per år.

Figur I. Antal sysselsatta i trädgårdsproduktionen 2011 fördelade efter arbetstimmar per år och typ av arbetskraft