![]() |
![]() | |
Antalet fruktträd 2012 | JO 33 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta
Data som presenteras i det här statistiska meddelandet
härstammar från en enkätundersökning som genomförs vart femte år, och som senast
publicerades år 2008, med data från 2007. Undersökningen omfattar yrkesmässiga
fruktodlare i Sverige med en trädgårdsodling om minst 0,25 hektar. I enkäten efterfrågas total areal av äppel- respektive
päronträd, fördelat på trädens planteringsår, samt hur många träd odlaren har,
fördelat på sort och planteringsår. Utifrån dessa data sammanställs resultaten
som visar areal och antal träd av förekommande äppel- och päronsorter. Data som
samlats in syftar till de förhållanden som rådde den 31 december 2012. I de
resultat som följer presenteras också data från år 2002 och 2007, som i viss
mån reviderats till följd av vissa metod- och datakorrigeringar. Odlingarnas täthet, det vill säga antalet träd som planteras
per hektar, varierar från odling till odling, men framför allt över tid. I
moderna odlingar är det inte ovanligt med 2 000–4 000 träd per
hektar, medan äldre odlingar ofta ligger på beskedliga 400–600 träd per hektar. Äpple
Den totala odlade arealen äpple uppgick år 2012 till 1494,1
hektar, vilket var en ökning med 4 % sedan 2007 och med 11 % sedan
2002. Arealen som planterats under de senaste fem åren var 295,2 hektar, vilket
motsvarade 20 % av den totala arealen. Det totala antalet äppelträd ökade markant år 2012 jämfört
med tidigare år, och uppgick till 2 537 573 stycken, en ökning med
31 % sedan 2007 och med 59 % sedan 2002 (Figur A). Antalet träd som
härstammade från perioden 2008–2012 uppgick till 654 095 stycken, vilket utgjorde
26 % av det totala antalet äppelträd. En större andel av de svenska
äppelträden planterades mellan 2008 och 2012 än under någon av de tre
föregående femårsperioderna. Ingrid Marie (där Karin Schneider ingår) har länge varit och
var 2012 fortfarande den vanligaste svenska äppelsorten, tätt följd av Aroma. Tillsammans
utgjorde dessa två sorter 43 % av de svenska äppelträden (Figur A). Andra
vanligt förekommande sorter var – i fallande ordning – Discovery, Cox Orange,
Rubinola, Frida och Gravensteiner, som tillsammans utgjorde en tredjedel av det
totala antalet träd. Figur A. Antal äppelträd 2012, 2007 och 2002, uppdelat på
de tio största sorterna år 2012. Sorterna ligger ordnade i samma ordning för
alla år. Om man istället ser på sortfördelningen bland de träd som
planterades under den senaste femårsperioden, framgår ett annat mönster. Bland
dessa träd var Aroma den största sorten, följt av Rubinola, Frida och Ingrid
Marie (Figur B). De snabbast ökande sorterna, där antalet planterade träd ökat mest
jämfört med den föregående femårsperioden, var i fallande ordning Frida,
Rubinola, Santana, Sunrise, Gloster och Rubinstar (Figur B). Andra, tidigare i viss mån populära sorter som Alice, Katja,
Mutsu och Signe Tillisch planterades bara i liten utsträckning mellan 2008 och
2012. De snabbast minskande sorterna, där antalet planterade träd gått ner mest
sedan den föregående femårsperioden var Ingrid Marie, Aroma, Gravensteiner,
Discovery, Cox Orange och Holsteiner Cox. Figur B. Andel äppelsorter planterade under respektive
tidsperiod, uppdelat efter de mest planterade sorterna 2008-2012. Den absoluta majoriteten – 88 % – av de svenska äppelträden
återfanns i Skåne. Ytterligare 5 respektive 4 % fanns i Hallands- och
Jönköpings län. Alla övriga län hyste mindre än 1 % vardera av Sveriges
äppelträd. Päron
Den totala planterade päronarealen år 2012 var 196,2 hektar,
att jämföra med 183,4 hektar år 2007 och 188,9 hektar år 2002. Arealen som
planterats mellan 2008 och 2012 uppgick till 28,3 hektar, motsvarande 14 %
av den totala arealen år 2012. Det totala antalet päronträd uppgick till 268 246, en
uppgång med 27 % sedan 2007 och 35 % sedan 2002 (Figur C). Antalet
träd som planterades under den senaste femårsperioden uppgick till 58 686,
eller 22 % av det totala antalet päronträd. Precis som är fallet med
äppelträd, härstammar en större mängd päronträd från perioden 2008–2012 än från
någon föregående femårsperiod. Figur C. Antal päronträd 2012, 2007 och 2002, uppdelat på de
tio största sorterna år 2012. Sorterna ligger ordnade i samma ordning för alla
år. Den i särklass vanligaste päronsorten i Sverige var Clara
Frijs, av vilken det fanns 103 802 träd år 2012. Andra vanliga sorter var
Carola, Alexander Lukas och Conference, av vilka det sammanlagt fanns
98 444 träd (Figur C). Sett till planteringen under den senaste femårsperioden, var
Alexander Lukas den vanligaste sorten, följt av Clara Frijs och Herzogin Elsa.
De snabbast ökande sorterna sedan den föregående femårsperioden var Alexander
Lukas, följt av Herzogin Elsa (Figur D). Figur D. Andel päronsorter planterade under respektive
tidsperiod, uppdelat efter de mest planterade sorterna 2008-2012. Sorterna Carola, Clara Frijs, Conference och Concorde
uppvisade istället påtagliga nominella minskningar i antal planterade träd
jämfört med den föregående femårsperioden. Sorterna Carola och Conference
uppvisade dessutom stora relativa minskningar – med 73 respektive 68 % –
jämfört med perioden 2003–2007, medan den relativa minskningen för Clara Frijs
och Concorde uppgick till betydligt mer beskedliga 22 respektive 12 %
(Figur D). I likhet med äppelodlingen ligger tyngdpunkten för
päronodlingen i Skåne, där 81 % av de svenska päronträden återfanns år
2012, medan 14 % fanns i Halland och 1,5 % i Blekinge. Övriga län
härbärgerade mindre än 1 % vardera av det totala antalet päronträd. |