Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Antalet fruktträd 2012

JO 33 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Äpple
Päron

Bra att veta

Data som presenteras i det här statistiska meddelandet härstammar från en enkätundersökning som genomförs vart femte år, och som senast publicerades år 2008, med data från 2007. Undersökningen omfattar yrkesmässiga fruktodlare i Sverige med en trädgårdsodling om minst 0,25 hektar.

I enkäten efterfrågas total areal av äppel- respektive päronträd, fördelat på trädens planteringsår, samt hur många träd odlaren har, fördelat på sort och planteringsår. Utifrån dessa data sammanställs resultaten som visar areal och antal träd av förekommande äppel- och päronsorter. Data som samlats in syftar till de förhållanden som rådde den 31 december 2012. I de resultat som följer presenteras också data från år 2002 och 2007, som i viss mån reviderats till följd av vissa metod- och datakorrigeringar.

Odlingarnas täthet, det vill säga antalet träd som planteras per hektar, varierar från odling till odling, men framför allt över tid. I moderna odlingar är det inte ovanligt med 2 000–4 000 träd per hektar, medan äldre odlingar ofta ligger på beskedliga 400–600 träd per hektar.

Äpple

Den totala odlade arealen äpple uppgick år 2012 till 1494,1 hektar, vilket var en ökning med 4 % sedan 2007 och med 11 % sedan 2002. Arealen som planterats under de senaste fem åren var 295,2 hektar, vilket motsvarade 20 % av den totala arealen.

Det totala antalet äppelträd ökade markant år 2012 jämfört med tidigare år, och uppgick till 2 537 573 stycken, en ökning med 31 % sedan 2007 och med 59 % sedan 2002 (Figur A). Antalet träd som härstammade från perioden 2008–2012 uppgick till 654 095 stycken, vilket utgjorde 26 % av det totala antalet äppelträd. En större andel av de svenska äppelträden planterades mellan 2008 och 2012 än under någon av de tre föregående femårsperioderna.

Ingrid Marie (där Karin Schneider ingår) har länge varit och var 2012 fortfarande den vanligaste svenska äppelsorten, tätt följd av Aroma. Tillsammans utgjorde dessa två sorter 43 % av de svenska äppelträden (Figur A). Andra vanligt förekommande sorter var – i fallande ordning – Discovery, Cox Orange, Rubinola, Frida och Gravensteiner, som tillsammans utgjorde en tredjedel av det totala antalet träd.

 

Figur A. Antal äppelträd 2012, 2007 och 2002, uppdelat på de tio största sorterna år 2012. Sorterna ligger ordnade i samma ordning för alla år.

 

Om man istället ser på sortfördelningen bland de träd som planterades under den senaste femårsperioden, framgår ett annat mönster. Bland dessa träd var Aroma den största sorten, följt av Rubinola, Frida och Ingrid Marie (Figur B). De snabbast ökande sorterna, där antalet planterade träd ökat mest jämfört med den föregående femårsperioden, var i fallande ordning Frida, Rubinola, Santana, Sunrise, Gloster och Rubinstar (Figur B).

Andra, tidigare i viss mån populära sorter som Alice, Katja, Mutsu och Signe Tillisch planterades bara i liten utsträckning mellan 2008 och 2012. De snabbast minskande sorterna, där antalet planterade träd gått ner mest sedan den föregående femårsperioden var Ingrid Marie, Aroma, Gravensteiner, Discovery, Cox Orange och Holsteiner Cox.

 

Figur B. Andel äppelsorter planterade under respektive tidsperiod, uppdelat efter de mest planterade sorterna 2008-2012.

Den absoluta majoriteten – 88 % – av de svenska äppelträden återfanns i Skåne. Ytterligare 5 respektive 4 % fanns i Hallands- och Jönköpings län. Alla övriga län hyste mindre än 1 % vardera av Sveriges äppelträd.

Päron

Den totala planterade päronarealen år 2012 var 196,2 hektar, att jämföra med 183,4 hektar år 2007 och 188,9 hektar år 2002. Arealen som planterats mellan 2008 och 2012 uppgick till 28,3 hektar, motsvarande 14 % av den totala arealen år 2012.

Det totala antalet päronträd uppgick till 268 246, en uppgång med 27 % sedan 2007 och 35 % sedan 2002 (Figur C). Antalet träd som planterades under den senaste femårsperioden uppgick till 58 686, eller 22 % av det totala antalet päronträd. Precis som är fallet med äppelträd, härstammar en större mängd päronträd från perioden 2008–2012 än från någon föregående femårsperiod.

 

Figur C. Antal päronträd 2012, 2007 och 2002, uppdelat på de tio största sorterna år 2012. Sorterna ligger ordnade i samma ordning för alla år.

Den i särklass vanligaste päronsorten i Sverige var Clara Frijs, av vilken det fanns 103 802 träd år 2012. Andra vanliga sorter var Carola, Alexander Lukas och Conference, av vilka det sammanlagt fanns 98 444 träd (Figur C).

Sett till planteringen under den senaste femårsperioden, var Alexander Lukas den vanligaste sorten, följt av Clara Frijs och Herzogin Elsa. De snabbast ökande sorterna sedan den föregående femårsperioden var Alexander Lukas, följt av Herzogin Elsa (Figur D).

 

Figur D. Andel päronsorter planterade under respektive tidsperiod, uppdelat efter de mest planterade sorterna 2008-2012.

Sorterna Carola, Clara Frijs, Conference och Concorde uppvisade istället påtagliga nominella minskningar i antal planterade träd jämfört med den föregående femårsperioden. Sorterna Carola och Conference uppvisade dessutom stora relativa minskningar – med 73 respektive 68 % – jämfört med perioden 2003–2007, medan den relativa minskningen för Clara Frijs och Concorde uppgick till betydligt mer beskedliga 22 respektive 12 % (Figur D).

I likhet med äppelodlingen ligger tyngdpunkten för päronodlingen i Skåne, där 81 % av de svenska päronträden återfanns år 2012, medan 14 % fanns i Halland och 1,5 % i Blekinge. Övriga län härbärgerade mindre än 1 % vardera av det totala antalet päronträd.