Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Branschöversikt
Odling av köksväxter
Bärodling
Fruktodling
Odling av prydnadsväxter
Trädgårdsproduktionens växthus

Bra att veta

I det här Statistiska meddelandet presenteras den officiella statistiken över den kommersiella svenska trädgårdsodlingens omfattning år 2014. Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickats till alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsväxter med en frilands­areal om minst 2 500 kvadratmeter eller en växthus­areal om minst 200 kvadrat­meter. Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddor utom potatis och konservärter), frukt och bär, prydnads- och plantskoleväxter.

Rapporten innehåller statistik över arealer och skördade mängder för majori­teten av de grödor som odlades på såväl friland som i växthus i Sverige under år 2014. Utöver detta finns också statistik över antal företag, sysselsättning, företagarnas åldersfördelning, växthusytor, energiförbrukning i växthus samt användning av energiväv och recirkuleringssystem i växthus. Statistiken redo­visas uppdelat på grödtyp, gröda, län, odlingsform (friland eller växthus) samt arbetstids- och åldersintervall.

Statistiken som presenteras här innefattar däremot inte uppgifter om hushålls- eller fritidsodling eller om trädgårdsverksamhet vid sidan om yrkesmässig odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller omfattar vår statistik den odling som bedrivs på mindre ytor än 2 500 kvadratmeter på friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är att betrakta som yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget.

Eftersom undersökningen ”Trädgårdsproduktion 2014” riktade sig till betydligt fler trädgårdsföretag än tidigare undersökningar är statistiken för år 2014 inte fullt ut jämförbar med tidigare års statistik. Dessvärre är det svårt att fastställa exakt hur stor effekt den utökade undersökningen haft på olika delar av statis­tiken, även om man kan få en fingervisning genom att överblicka de företag som ”nyupptäcktes” i den utvidgade undersökningen. Dessa företag utgjorde knappt 17 % av det totala antalet företag, de sysselsatte 9 % av samtliga sysselsatta och innehade 4 respektive 16 % av de totala frilands- och växthus­arealerna.

Förändringen i undersökningens omfattning hade således olika effekt på olika variabler. De ”nyupptäckta” företagen var generellt sett mindre företag som i relativt hög utsträckning ägnade sig åt prydnadsväxt- och växthusodling (se ”Fakta om statistiken”).

Branschöversikt

Totalt sett ägnade sig 2 066 företag åt yrkesmässig trädgårdsodling år 2014. Av dessa bedrev 1 602 företag odling på friland, medan 848 företag utövade växthusodling i någon form (vissa företag ägnar sig såklart åt både frilands- och växthusodling). Frilandsodlingen bedrevs på sammanlagt 12 822 hektar, medan den totala använda växthusytan var drygt 287 hektar (tabell 1 & 2). De trädgårdsodlande företagen utgjorde 3,1 % av samtliga svenska lantbruksföretag, medan frilandsarealen för trädgårdsodling tog knappt 0,5 % av den totala svenska åker­arealen i anspråk.

Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,0 hektar medan medianarealen bara var 2,0 hektar, vilket innebär att trädgårdsarealen var relativt ojämnt fördelad bland företagen. Följaktligen brukade den arealmässigt största decilen frilandsföretag hela 63 % av den totala frilandsarealen.

Samma tendens syntes inom växthusodlingen, där den ytmässigt största decilen företag innehade 56 % av den totala växthusytan (figur A, tabell 2).

Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt drygt 15 000 personer år 2014, varav 16 % arbetade heltid inom trädgårdsverksamheten (tabell 3). Drygt en fjärdedel av de sysselsatta utgjordes av familjemedlemmar till företagaren. Den ytmässigt sett största decilen växthusföretag sysselsatte 33 % av det totala antalet sysselsatta i växthusföretag, medan den största decilen frilandsföretag sysselsatte 40 % av samtliga sysselsatta inom frilandsodlingen (figur A).

Figur A. Andel areal, växthusyta och sysselsatta i frilands- och växthusföretag
Fördelning efter företagsstorlek (mätt i areal eller yta). Företagen är grupperade i deciler, där decil 1 motsvarar den minsta tiondelen företag och decil 10 följaktligen den största tiondelen företag.

Åldersfördelningen bland driftsledarna var så gott som oförändrad jämfört med år 2011. Totalt sett var knappt 22 % av trädgårdsföretagens driftsledare över 65 år gamla, medan knappt 4 % var yngre än 35 år (tabell 4).

Såväl antalet företag som arealer, växthusytor och antalet sysselsatta har ökat i jämförelse med 2011 års undersökning, vilket till stor del är ett resultat av en utökning i undersökningens omfattning snarare än en tillväxt i trädgårdssektorn. Om man kompenserar för undersökningens utvidgning (och antar att inga av de ”nyupptäckta” företagen hade upptäckts via andra källor) minskade istället sysselsättningen med 3 % mellan 2011 och 2014. Under samma antaganden minskade såväl antalet företag som växthusareal med 10 %, medan frilands­arealen förblev oförändrad (se ”Fakta om statistiken”).

Frilandsodling

Den svenska frilandsodlingen består av köksväxt-, bär- och fruktodling, samt odling av prydnadsväxter, som framför allt bedrivs i plantskolor. I sin helhet ägnade sig 1 602 företag åt frilandsodling av trädgårdsväxter år 2014, på en areal om 12 822 hektar.

Av de olika grödgrupperna upptog köksväxtodlingen knappt 60 % av frilands­arealen, medan bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen tog upp 24, 13 och 4 % av arealen vardera. Knappt hälften av frilandsföretagen bedrev odling av köksväxter, en dryg tredjedel odlade bär, en knapp femtedel frukt, medan en sjundedel odlade prydnadsväxter (figur B, tabell 1).

Arealmässigt sett var de största frilandsgrödorna i fallande ordning jordgubbar, morot, äpple, isbergssallat och matlök.

Figur B. Arealandel och andel företag för olika grödgrupper på friland
Eftersom en del företag bedriver odling av mer än en grödtyp, blir summan av andelen företag högre än 100 %.

Växthusodling

Den svenska växthusarealen är ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnads­växter och odling av köksväxter eller bär. Totalt sett bedrev 848 företag växthusodling på en yta av 2 870 453 kvadratmeter, eller drygt 287 hektar. Av dessa 848 företag ägnade sig 547 stycken åt odling av prydnadsväxter, medan 329 stycken odlade köksväxter och 33 odlade bär (tabell 1).

Drygt 87 % av de svenska växthusen hade någon form av uppvärmning under hela eller delar av 2014. De svenska växthusen har under senare år genomgått en kontinuerlig förändring mot högre energieffektivitet, lägre andel fossila bränslen och utökad användning av system för återvinning av näring och vatten. Totalt sett förbrukade den svenska växthusproduktionen drygt 600 GWh år 2014, varav 48 % producerades direkt från förnybara energikällor.

Odling av köksväxter

Köksväxter på friland

Huvuddelen av den totala frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, som bedrevs på 7 648 hektar av 792 företag. Eftersom vissa köksväxter odlas i flera omgångar per år var den totala skördade köksväxtarealen något större än den fysiska åkerarealen och uppgick till 8 456 hektar (tabell 1, 5 & 6).

Den arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot, som odlades på 1 942 hektar, följt av isbergssallat, matlök, sallat (förutom isbergssallat) och rödbeta. Den gröda som drevs upp av flest odlare var också morot, odlad av 312 företag, följt av matlök, rödbeta, vitkål och dill (figur C, tabell 5 & 6).

Produktionen av ett flertal grödor var hög 2014 jämfört med tidigare år. Bland annat producerades 119 021 ton morot, 53 282 ton matlök, 17 489 ton rödbeta, 6 769 ton blomkål och 5 394 ton annan sallat än isbergssallat.

Det i särklass största länet för odling av köksväxter på friland var Skåne, där 72 % av den odlade arealen återfanns och där 70 % av den totala köksväxtskörden bärgades. Näst störst var Gotland, med 9 respektive 13 % av den totala arealen och skörden.

Olika län uppvisar olika sammansättning av grödor. På just Gotland produceras det mest palsternacka av alla län, men även en stor andel morot och sparris, medan det i Kalmar län produceras relativt stora mängder matlök, gurka och pumpor. På motsvarande sätt är Västra Götaland är en relativt stor producent av vitkål, medan en stor andel av de svenska kålrötterna produceras i Östergötland (tabell 6).

 

Figur C. Odlad areal och antal odlande företag för köksväxter på friland 2014 och 2011

Köksväxter i växthus

Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter uppgick år 2014 till strax under 1,3 miljoner kvadratmeter, på vilka 329 företag odlade bland annat gurka, tomat, kryddväxter, sallat, groddar och skott, melon, paprika, chili och aubergine. Den svenska växthusodlingen av köksväxter består dock huvudsakligen av gurk-, tomat, kryddväxt- och kruksallatodling (figur D, tabell 7). Andelen av den totala växthusytan som upptas av gurkodling har ökat påtagligt mellan 2002 och 2014, på bekostnad av tomatodlingens andel, som var 29 % år 2014, en nergång från 43 % år 2002.

Sett till växthusyta upptar enbart odlingen av gurka och tomat tillsammans 80 % av den totala växthusyta som ägnas åt köksväxtodling. Om man däremot ser till skördad yta visar sig odlingen av kryddväxter och sallat i kruka vara i paritet med odlingen av gurka och tomat, eftersom de förstnämnda odlas i rörliga system som gör den effektiva växthusytan i genomsnitt mer än 10 gånger större.

Sett till antal odlare var gurk- och tomatodlingen jämnstora, med 207 respektive 218 odlare vardera, medan odlingen av andra grödor bedrevs av betydligt färre aktörer (figur C, tabell 7). För flera grödor står ett relativt litet antal företag för en övervägande del av produktionen. Inom gurkodlingen stod 10 % av företagen för 79 % av den totala gurkproduktionen, som med 28 150 ton var hög 2014 jämfört med tidigare år. Motsvarande 10-procentiga andel av tomatföretagen producerade 90 % av tomatvikten, medan 10 % av kryddväxtföretagen stod för hela 96 % av de producerade kryddväxterna år 2014.

Under senare år har tomatodlingen blivit allmer diversifierad, med ett större produktsortiment. Under 2014 odlades ”specialtomater” på strax under en fjärdedel av de totalt 367 767 kvadratmeter som ägnades åt tomatodling, medan skörden utgjorde drygt 12 % av den totala tomatskörden (i vikt räknat). Den viktmässiga avkastningen är följaktligen knappt hälften så stor för dessa specialtomater jämfört med vanliga runda tomater och kvisttomater.

Figur D. Växthusyta och antal odlande företag för köksväxter i växthus 2014 och 2011

Närmare två tredjedelar av köksväxtodlingen i växthus är lokaliserad till Skåne, men relativt stora andelar återfinns också i Blekinge-, Västra Götalands- och Stockholms län. Den geografiska fördelningen av odlingen skiljer sig något beroende på gröda. Medan gurkodlingen var till 80 % koncentrerad till Skåne, var odlingen av kryddväxter till största delen istället lokaliserad till bland annat Stockholms- och Västra Götalands län (tabell 8).

Bärodling

Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling, som upptar fyra femtedelar av den totala bärarealen på friland och två tredjedelar av den växthusyta som används för odling av bär. Totalt sett ägnade sig 594 företag åt någon form av bärodling år 2014, varav 581 företag odlade på friland och 33 företag bedrev växthusodling av bär (tabell 1).

Den totala frilandsarealen för bärodling var 3 033 hektar 2014, varav 81 % uppgavs vara mogen för skörd. Bärodlingen i växthus tog 64 870 kvadratmeter växthusyta i anspråk (tabell 9).

Medan frilandsodlingen av vindruvor, blåbär och havtorn har synts öka under flera år, minskar istället odlingen av svarta vinbär och nypon. Odlingen av hallon och jordgubbar fluktuerar något, men har i allt väsentligt förblivit arealmässigt oförändrad under den senaste 10-årsperioden.

Samtidigt uppvisar just jordgubbsodlingen en påtaglig utveckling mot färre utövande företag med odling i allt större skala. Mellan 1999 och 2014 har medel­arealen för jordgubbsodling har ökat till det dubbla, från 3,5 hektar per odlare till 7,0 hektar. Såväl jordgubbs- som hallon-, vindruvs-, blåbärs- och havtornsodlingen uppvisar dessutom stigande avkastning över tid – avkastningen för hallon har ökat från 1,0 till 3,5 ton per hektar mellan 1999 och 2014 (tabell 9). Både jordgubbs- som hallonskördarna blev stora 2014 jämfört med tidigare år och stannade på 15 752 och 537 ton vardera. Även blåbärs-, havtorns- och vindruveskördarna var höga relativt tidigare år.

Knappt 40 % av frilandsarealen för bärodling år 2014 återfanns i Skåne. Andra län med relativt stora bärarealer var Kalmar, Blekinge, Västra Götaland, Dalarna, Norrbotten och Östergötland (tabell 10).

Figur E. Länsfördelning för bärodlingen på friland 2014

Fruktodling

De svenska fruktodlingarna täckte år 2014 en areal om 1 662 hektar, vilket motsvarar 13 % av den totala frilandsarealen för trädgårdsodling. Av denna areal utgjordes knappt 87 %, eller 1 444 hektar, av äppelodlingar. Den näst största fruktgrödan var päron med en knapp tiondel så stor areal som äppelodlingarna, följt av plommon och körsbär, vars odlingar täckte cirka 40 hektar vardera (tabell 11). Odlingen av såväl körsbär som plommon har minskat kontinuerligt under hela 2000-talet (figur F, tabell 11).

Figur F. Fruktgrödornas arealmässiga utveckling 1999–2014

Äppelskörden på 24 580 ton var hög jämfört med tidigare års skördar, en följd av en relativt omfattande plantering av moderna, högavkastande äppelodlingar under senare år. Dessa nyplanteringar har också lett till en påtagligt högre avkastning. År 2014 gav äppelodlingen 17,0 ton per hektar i genomsnitt, jämfört med 11,8 ton per hektar år 1999. Avkastningen kan också förväntas fortsätta öka allt eftersom nya planteringar med avkastning på mellan 20 och 40 ton per hektar kompletterar och ersätter äldre odlingar.

Antalet äppelodlande företag har förblivit mer eller mindre konstant mellan 1999 och 2014. Det genomsnittliga antalet odlare för perioden 1999–2011 var 260 stycken, medan antalet odlare år 2014 var 282 stycken. Antalet såväl körsbärs- som plommonodlare har däremot minskat till hälften mellan 1999 och 2014, medan antalet päronodlare har minskat med 30 % under samma period.

Knappt 86 % av fruktodlingsarealen stod år 2014 att finna i Skåne län, där också avkastningen var något högre än i resten av landet, med resultat att drygt 90 % av den totala fruktskörden bärgades i just Skåne (tabell 12).

Odling av prydnadsväxter

Plantskoleväxter

Den totala arealen för odling av plantskoleväxter var 447 ha år 2014, en minskning med en knapp tredjedel sedan 1999, men bara 3 % lägre än genomsnittet för de tre senaste undersökningarna (2005, 2008 och 2011). Totalt sett användes 20 % av arealen för odling i container (olika former av krukor) år 2014, vilket är en högre andel än i någon tidigare undersökning. Den totala andelen plantor uppdrivna i container har ökat kontinuerligt under hela 2000-talet, även om andelen för enskilda grödor varierar från år till år (figur G, tabell 13). Den arealmässigt sett största grödan var löv­fällande träd, av vilka 428 000 stycken odlades på drygt 202 hektar år 2014.

Antalet företag som bedrev odling av plantskoleväxter år 2014 uppgick till 142 stycken. Av dessa odlade 79 företag perenner, medan 39 företag odlade lövfällande träd och 34 odlade prydnadsbuskar. Samtliga andra grödgrupper odlades av färre än 30 företag. 38 av de 142 plantskoleföretagen stod att finna i Skåne, 27 i Västra Götaland, medan övriga företag var relativt jämnt fördelade över landet.

Figur G. Andel plantskoleväxter drivna i container 1999–2014

Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter

Under 2014 drev 69 företag tillsammans upp nära 142 miljoner tulpaner, vilket gör just tulpan till den i särklass största produkten bland snittblommorna. An­talet producerade tulpaner var något lägre 2014 än 2011, men nästan en femtedel större än den genomsnittliga produktionen 1999–2011. Den totala mängden övriga snittblommor som producerades var drygt 3,5 miljoner (tabell 14).

Totalt ägnade sig 119 företag åt odling av snittblommor under 2014, att jämföra med 272 företag år 2002. Huvuddelen av snittblommeproduktionen är relativt jämnt fördelad över de fem länen Stockholm, Skåne, Södermanland, Kronoberg och Halland (tabell 15).

Produktionen av lökväxter i kruka har förblivit relativt konstant under perioden 1999–2014, men var med strax över 15 miljoner krukor något högre under 2014 än genomsnittet för åren 1999–2011. Antalet företag som ägnar sig åt odling av lökväxter i kruka har minskat från 364 stycken år 2002 till 137 stycken år 2014. Den största enskilda produkten har under hela perioden 1999–2014 varit hyacint, följt av narciss och amaryllis. I likhet med produktionen av snittblommor sker huvuddelen av produktionen i Stockholms-, Skåne-, Hallands, Södermanlands- och Kronobergs län (tabell 16 & 17).

Under 2014 producerade 388 företag totalt över 29 miljoner krukor med krukväxter. Den i särklass största enskilda produkten var pelargon, av vilken drygt 10 miljoner krukor drevs upp (figur G, tabell 18). Pelargonernas andel av den totala produktionen har ökat från 22 % år 1999 till 34 % år 2014, framför allt som en effekt av att den totala produktionen av krukväxter har minskat med drygt 19 miljoner krukor, medan just pelargonproduktionen har förblivit i princip oförändrad under samma period. Pelargon var också den gröda som odlades av flest företag (342 stycken) år 2014, följt av praktpetunia och marguerit, som odlades av 196 respektive 130 företag (tabell 18).

Figur H. Enskilda grödors andel av kruk- och utplanteringsväxtproduktionen

Den totala produktionen av utplanteringsväxter var nära 55 miljoner krukor 2014, i samma storleksordning som genomsnittet för perioden 1999–2011, men 13 % lägre än produktionen år 1999. Den största enskilda produkten var penséer, som utgjorde 44 % av den totala produktionen, följt av petunia och lobelia som stod för 11 respektive 10 % (tabell 20 & 22).

Produktsammansättningen har i viss mån förändrats mellan 1999 och 2014. Medan odlingen av köksväxtplantor tydligt ökar under senare år (hela 45 % av företagen odlade någon form av köksväxtplanta år 2014, att jämföra med 5 % bara 6 år tidigare), har såväl produktionen av impatiens och petunia som deras andelar av den totala produktionen minskat.

Totalt sett ägnade sig 466 företag åt odling av utplanteringsväxter år 2014, en minskning med 34 % sedan 1999. En stor andel av företagen hade ett relativt brett produktsortiment – samtliga produkter utom rosor odlades av mer än 200 företag vardera. Lobelia, tagetes och petunia var i fallande ordning de grödor som odlades av flest företag (352, 346 respektive 329 stycken).

Produktionen av såväl krukväxter som utplanteringsväxter är utspridd över hela landet, om än strax över hälften av produktionen sker i Skåne (tabell 19 & 21).

Odlingen av krukväxter och utplanteringsväxter är i vissa delar svår att separera, eftersom vissa grödor lämpar sig för både inomhus-, som utomhusbruk och en del företag därför inte separerar dem som kategorier i vare sig produktionen eller statistiken. Man ska därför vara medveten om att fördelningen av vissa grödor mellan just kruk- och utplanteringsväxter inte är att betrakta som helt säker.

Trädgårdsproduktionens växthus

Den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter var 2 870 453 kvadrat­meter år 2014, varav drygt hälften återfanns bland de största företagen med minst 10 000 kvadratmeter växthus vardera (tablå A).

Tablå A. Andel växthusyta och uppvärmningsandel fördelat efter företagens storlek och odlingsinriktning

	Andel uppvärmt	Andel ouppvärmt	Andel av total växthusyta
Storlekskategori
Mindre än 500 kvm	50 %	50 %	2 %
500–999 kvm	65 %	35 %	3 %
1 000–1 999 kvm	77 %	23 %	8 %
2 000–4 999 kvm	82 %	18 %	17 %
5 000–9 999 kvm	89 %	11 %	18 %
Minst 10 000 kvm	93 %	7 %	51 %
Grödtyp
Enbart köksväxter	89 %	11 %	40 %
Enbart bär	48 %	52 %	1 %
Enbart prydnadsväxter	86 %	14 %	47 %
Samtliga växthus	87 %	13 %	100 %

 

Av den totala växthusytan värmdes nära 87 % upp under hela eller delar av året (tablå A, tabell 24). Andelen uppvärmd växthusyta beror på många faktorer, som grödval, klimatmässiga förhållanden eller företagets storlek och aktivitet. Därför syns inte heller någon tydlig fördelning över landet. Störst andel uppvärmda växthus återfanns i Blekinge- och Gävleborgs län, där 96 % av växthusytan var uppvärmd, medan samma andel i Jämtlands län bara var 68 %.

Mellan 2010 och 2014 byggdes 207 287 kvadratmeter ny växthusyta och totalt sett var 28 % av växthusen byggda år 2000 eller senare (figur I). Bland de nybyggda växthusen var drygt 82 % av ytan uppvärmd, något lägre än för övriga växthus där samma andel uppgick till 88 %.

Figur I. Andel växthusyta byggd under respektive tidsintervall

De svenska växthusen har under de senaste åren blivit alltmer energieffektiva, samtidigt som man i allt högre grad övergått till att använda sig av förnybara energikällor på bekostnad av framför allt oljeanvändning (tabell 26).

Den totala energiförbrukningen i växthusproduktionen har minskat kontinuerligt under det senaste dryga decenniet, från 1 265 GWh år 2002 till 602 GWh år 2014. Eftersom växthusytan har förblivit i det närmaste oförändrad innebär detta att den relativa energianvändningen också har minskat under samma period, från 375 till 210 kWh per kvadratmeter (tablå B). Den relativa energiförbrukningen var i genomsnitt större hos stora växthusföretag än hos mindre företag.

Tablå B. Energiförbrukning och andel energislag i uppvärmda växthus fördelat efter företagsstorlek

Storlekskategori	Andel fossilt	Andel förnybart	Andel övrigt	Andel av total energi-förbrukning	Relativ förbrukning (kWh/kvm)
Mindre än 500 kvm	36 %	31 %	33 %	1 %	172
500–999 kvm	50 %	27 %	23 %	1 %	158
1 000–1 999 kvm	48 %	33 %	19 %	3 %	143
2 000–4 999 kvm	23 %	61 %	16 %	9 %	185
5 000–9 999 kvm	23 %	51 %	26 %	13 %	198
Minst 10 000 kvm	23 %	49 %	28 %	59 %	314
Samtliga uppvärmda växthus	24 %	50 %	26 %	86 %	257
Samtliga växthus	28 %	48 %	24 %	100 %	210

 

Andelen förbrukad energi från fossila bränslen var 28 % år 2014, en påtaglig minskning sedan 2011 då samma andel var 41 % (figur J). Samtidigt ökade andelen förbrukad energi från förnybara bränslen från 38 till 48 %. Andelen övrig energiförbrukning (från bland annat el och fjärrvärme som kan härstamma från såväl fossila som förnybara bränslen) ökade även den mellan 2011 och 2014, från 21 till 24 %. Andelen förnybar energi var generellt sett större hos företag med växthusyta över 2 000 kvadratmeter än hos mindre växthusföretag.

Figur J. Fördelning av använda energikällor i växthusproduktionen 2011 & 2014

Den totala växthusytan som har tillgång till energi- eller skuggvävar uppgick år 2014 till nära 1,8 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarar 61 % av den totala växthusytan. Andelen har ökat kontinuerligt sedan åtminstone 2005, då den var 39 %. Knappt hälften av växthusföretagen hade vävar på hela eller delar av sina växthus under 2014.

På motsvarande sätt har också andelen växthusyta med recirkuleringssystem för näring och vatten ökat kontinuerligt sedan 2005. År 2014 hade 29 % av växthusföretagen recirkuleringssystem som täckte 51 % av växthusytan, att jämföra med 19 % av företagen år 2005, då 27 % av växthusytan täcktes.