![]() |
![]() | |
Trädgårdsproduktion 2014 | JO 33 SM 1501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I det här Statistiska meddelandet presenteras den officiella
statistiken över den kommersiella svenska trädgårdsodlingens omfattning år
2014. Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickats till alla kända yrkesmässiga
odlare av trädgårdsväxter med en frilandsareal om minst 2 500
kvadratmeter eller en växthusareal om minst 200 kvadratmeter. Som trädgårdsväxter
räknas köksväxter (grönsaker och kryddor utom potatis och konservärter), frukt
och bär, prydnads- och plantskoleväxter. Rapporten innehåller statistik över arealer och skördade
mängder för majoriteten av de grödor som odlades på såväl friland som i
växthus i Sverige under år 2014. Utöver detta finns också statistik över antal
företag, sysselsättning, företagarnas åldersfördelning, växthusytor, energiförbrukning
i växthus samt användning av energiväv och recirkuleringssystem i växthus.
Statistiken redovisas uppdelat på grödtyp, gröda, län, odlingsform (friland
eller växthus) samt arbetstids- och åldersintervall. Statistiken som presenteras här innefattar däremot inte uppgifter om hushålls- eller
fritidsodling eller om trädgårdsverksamhet vid sidan om yrkesmässig odling (som
trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller omfattar vår statistik den
odling som bedrivs på mindre ytor än 2 500 kvadratmeter på friland eller
200 kvadratmeter i växthus (även om den är att betrakta som yrkesmässig). Sådan
odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt
sett mycket liten i sammanhanget. Eftersom undersökningen ”Trädgårdsproduktion 2014” riktade
sig till betydligt fler trädgårdsföretag än tidigare undersökningar är
statistiken för år 2014 inte fullt ut jämförbar med tidigare års statistik. Dessvärre
är det svårt att fastställa exakt hur stor effekt den utökade undersökningen
haft på olika delar av statistiken, även om man kan få en fingervisning genom
att överblicka de företag som ”nyupptäcktes” i den utvidgade undersökningen. Dessa
företag utgjorde knappt 17 % av det totala antalet företag, de sysselsatte
9 % av samtliga sysselsatta och innehade 4 respektive 16 % av de
totala frilands- och växthusarealerna. Förändringen i undersökningens omfattning hade således olika
effekt på olika variabler. De ”nyupptäckta” företagen var generellt sett mindre
företag som i relativt hög utsträckning ägnade sig åt prydnadsväxt- och växthusodling
(se ”Fakta om statistiken”). Branschöversikt
Totalt sett ägnade sig 2 066 företag åt yrkesmässig
trädgårdsodling år 2014. Av dessa bedrev 1 602 företag odling på friland,
medan 848 företag utövade växthusodling i någon form (vissa företag ägnar sig
såklart åt både frilands- och växthusodling). Frilandsodlingen bedrevs på
sammanlagt 12 822 hektar, medan den totala använda växthusytan var drygt
287 hektar (tabell 1 & 2). De trädgårdsodlande företagen utgjorde 3,1 %
av samtliga svenska lantbruksföretag, medan frilandsarealen för trädgårdsodling
tog knappt 0,5 % av den totala svenska åkerarealen i anspråk. Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,0 hektar medan
medianarealen bara var 2,0 hektar, vilket innebär att trädgårdsarealen var
relativt ojämnt fördelad bland företagen. Följaktligen brukade den arealmässigt
största decilen frilandsföretag hela 63 % av den totala frilandsarealen. Samma tendens syntes inom växthusodlingen, där den ytmässigt
största decilen företag innehade 56 % av den totala växthusytan (figur A,
tabell 2). Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt drygt 15 000
personer år 2014, varav 16 % arbetade heltid inom trädgårdsverksamheten
(tabell 3). Drygt en fjärdedel av de sysselsatta utgjordes av familjemedlemmar
till företagaren. Den ytmässigt sett största decilen växthusföretag sysselsatte
33 % av det totala antalet sysselsatta i växthusföretag, medan den största
decilen frilandsföretag sysselsatte 40 % av samtliga sysselsatta inom frilandsodlingen
(figur A). Figur A. Andel areal, växthusyta
och sysselsatta i frilands- och växthusföretag Åldersfördelningen bland driftsledarna var så gott som
oförändrad jämfört med år 2011. Totalt sett var knappt 22 % av
trädgårdsföretagens driftsledare över 65 år gamla, medan knappt 4 % var
yngre än 35 år (tabell 4). Såväl antalet företag som arealer, växthusytor och antalet
sysselsatta har ökat i jämförelse med 2011 års undersökning, vilket till stor
del är ett resultat av en utökning i undersökningens omfattning snarare än en
tillväxt i trädgårdssektorn. Om man kompenserar för undersökningens utvidgning (och
antar att inga av de ”nyupptäckta” företagen hade upptäckts via andra källor) minskade
istället sysselsättningen med 3 % mellan 2011 och 2014. Under samma
antaganden minskade såväl antalet företag som växthusareal med 10 %, medan
frilandsarealen förblev oförändrad (se ”Fakta om statistiken”). Frilandsodling
Den svenska frilandsodlingen består av köksväxt-, bär- och
fruktodling, samt odling av prydnadsväxter, som framför allt bedrivs i
plantskolor. I sin helhet ägnade sig 1 602 företag åt frilandsodling av
trädgårdsväxter år 2014, på en areal om 12 822 hektar. Av de olika grödgrupperna upptog köksväxtodlingen knappt 60 %
av frilandsarealen, medan bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen tog upp 24, 13
och 4 % av arealen vardera. Knappt hälften av frilandsföretagen bedrev
odling av köksväxter, en dryg tredjedel odlade bär, en knapp femtedel frukt,
medan en sjundedel odlade prydnadsväxter (figur B, tabell 1). Arealmässigt sett var de största frilandsgrödorna i fallande
ordning jordgubbar, morot, äpple, isbergssallat och matlök. Figur B. Arealandel och andel
företag för olika grödgrupper på friland Växthusodling
Den svenska växthusarealen är ungefär jämnt fördelad mellan
odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. Totalt sett
bedrev 848 företag växthusodling på en yta av 2 870 453 kvadratmeter,
eller drygt 287 hektar. Av dessa 848 företag ägnade sig 547 stycken åt odling
av prydnadsväxter, medan 329 stycken odlade köksväxter och 33 odlade bär
(tabell 1). Drygt 87 % av de svenska växthusen hade någon form av
uppvärmning under hela eller delar av 2014. De svenska växthusen har under
senare år genomgått en kontinuerlig förändring mot högre energieffektivitet,
lägre andel fossila bränslen och utökad användning av system för återvinning av
näring och vatten. Totalt sett förbrukade den svenska växthusproduktionen drygt
600 GWh år 2014, varav 48 % producerades direkt från förnybara
energikällor. Odling av köksväxter
Köksväxter på friland
Huvuddelen av den totala frilandsarealen ägnades åt odling
av köksväxter, som bedrevs på 7 648 hektar av 792 företag. Eftersom vissa
köksväxter odlas i flera omgångar per år var den totala skördade köksväxtarealen något större än den fysiska åkerarealen
och uppgick till 8 456 hektar (tabell 1, 5 & 6). Den arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot,
som odlades på 1 942 hektar, följt av isbergssallat, matlök, sallat
(förutom isbergssallat) och rödbeta. Den gröda som drevs upp av flest odlare
var också morot, odlad av 312 företag, följt av matlök, rödbeta, vitkål och
dill (figur C, tabell 5 & 6). Produktionen av ett flertal grödor var hög 2014 jämfört med
tidigare år. Bland annat producerades 119 021 ton morot, 53 282 ton matlök,
17 489 ton rödbeta, 6 769 ton blomkål och 5 394 ton annan sallat
än isbergssallat. Det i särklass största länet för odling av köksväxter på
friland var Skåne, där 72 % av den odlade arealen återfanns och där
70 % av den totala köksväxtskörden bärgades. Näst störst var Gotland, med
9 respektive 13 % av den totala arealen och skörden. Olika län uppvisar olika sammansättning av grödor. På just
Gotland produceras det mest palsternacka av alla län, men även en stor andel
morot och sparris, medan det i Kalmar län produceras relativt stora mängder
matlök, gurka och pumpor. På motsvarande sätt är Västra Götaland är en relativt
stor producent av vitkål, medan en stor andel av de svenska kålrötterna
produceras i Östergötland (tabell 6). Figur C. Odlad areal och antal
odlande företag för köksväxter på friland 2014 och 2011 Köksväxter i växthus
Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter
uppgick år 2014 till strax under 1,3 miljoner kvadratmeter, på vilka 329
företag odlade bland annat gurka, tomat, kryddväxter, sallat, groddar och
skott, melon, paprika, chili och aubergine. Den svenska växthusodlingen av
köksväxter består dock huvudsakligen av gurk-, tomat, kryddväxt- och
kruksallatodling (figur D, tabell 7). Andelen av den totala växthusytan som
upptas av gurkodling har ökat påtagligt mellan 2002 och 2014, på bekostnad av
tomatodlingens andel, som var 29 % år 2014, en nergång från 43 % år 2002. Sett till växthusyta upptar enbart odlingen av gurka och
tomat tillsammans 80 % av den totala växthusyta som ägnas åt
köksväxtodling. Om man däremot ser till skördad
yta visar sig odlingen av kryddväxter
och sallat i kruka vara i paritet med odlingen av gurka och tomat, eftersom de förstnämnda
odlas i rörliga system som gör den effektiva växthusytan i genomsnitt mer än 10
gånger större. Sett till antal odlare var gurk- och tomatodlingen
jämnstora, med 207 respektive 218 odlare vardera, medan odlingen av andra
grödor bedrevs av betydligt färre aktörer (figur C, tabell 7). För flera grödor
står ett relativt litet antal företag för en övervägande del av produktionen.
Inom gurkodlingen stod 10 % av företagen för 79 % av den totala
gurkproduktionen, som med 28 150 ton var hög 2014 jämfört med tidigare år.
Motsvarande 10-procentiga andel av tomatföretagen producerade 90 % av
tomatvikten, medan 10 % av kryddväxtföretagen stod för hela 96 % av
de producerade kryddväxterna år 2014. Under senare år har tomatodlingen blivit allmer
diversifierad, med ett större produktsortiment. Under 2014 odlades
”specialtomater” på strax under en fjärdedel av de totalt 367 767
kvadratmeter som ägnades åt tomatodling, medan skörden utgjorde drygt 12 %
av den totala tomatskörden (i vikt räknat). Den viktmässiga avkastningen är
följaktligen knappt hälften så stor för dessa specialtomater jämfört med
vanliga runda tomater och kvisttomater. Figur D. Växthusyta och antal
odlande företag för köksväxter i växthus 2014 och 2011 Närmare två tredjedelar av köksväxtodlingen i växthus är
lokaliserad till Skåne, men relativt stora andelar återfinns också i Blekinge-,
Västra Götalands- och Stockholms län. Den geografiska fördelningen av odlingen
skiljer sig något beroende på gröda. Medan gurkodlingen var till 80 %
koncentrerad till Skåne, var odlingen av kryddväxter till största delen
istället lokaliserad till bland annat Stockholms- och Västra Götalands län
(tabell 8). Bärodling
Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling,
som upptar fyra femtedelar av den totala bärarealen på friland och två
tredjedelar av den växthusyta som används för odling av bär. Totalt sett ägnade
sig 594 företag åt någon form av bärodling år 2014, varav 581 företag odlade på
friland och 33 företag bedrev växthusodling av bär (tabell 1). Den totala frilandsarealen för bärodling var 3 033
hektar 2014, varav 81 % uppgavs vara mogen för skörd. Bärodlingen i
växthus tog 64 870 kvadratmeter växthusyta i anspråk (tabell 9). Medan frilandsodlingen av vindruvor, blåbär och havtorn har
synts öka under flera år, minskar istället odlingen av svarta vinbär och nypon.
Odlingen av hallon och jordgubbar fluktuerar något, men har i allt väsentligt
förblivit arealmässigt oförändrad under den senaste 10-årsperioden. Samtidigt uppvisar just jordgubbsodlingen en påtaglig
utveckling mot färre utövande företag med odling i allt större skala. Mellan
1999 och 2014 har medelarealen för jordgubbsodling har ökat till det dubbla,
från 3,5 hektar per odlare till 7,0 hektar. Såväl jordgubbs- som hallon-,
vindruvs-, blåbärs- och havtornsodlingen uppvisar dessutom stigande avkastning
över tid – avkastningen för hallon har ökat från 1,0 till 3,5 ton per hektar
mellan 1999 och 2014 (tabell 9). Både jordgubbs- som hallonskördarna blev
stora 2014 jämfört med tidigare år och stannade på 15 752 och 537 ton
vardera. Även blåbärs-, havtorns- och vindruveskördarna var höga relativt
tidigare år. Knappt 40 % av frilandsarealen för bärodling år 2014
återfanns i Skåne. Andra län med relativt stora bärarealer var Kalmar,
Blekinge, Västra Götaland, Dalarna, Norrbotten och Östergötland (tabell 10). Figur E. Länsfördelning för
bärodlingen på friland 2014 Fruktodling
De svenska fruktodlingarna täckte år 2014 en areal om
1 662 hektar, vilket motsvarar 13 % av den totala frilandsarealen för
trädgårdsodling. Av denna areal utgjordes knappt 87 %, eller 1 444
hektar, av äppelodlingar. Den näst största fruktgrödan var päron med en knapp
tiondel så stor areal som äppelodlingarna, följt av plommon och körsbär, vars
odlingar täckte cirka 40 hektar vardera (tabell 11). Odlingen av såväl körsbär
som plommon har minskat kontinuerligt under hela 2000-talet (figur F, tabell
11). Figur F. Fruktgrödornas
arealmässiga utveckling 1999–2014 Äppelskörden på 24 580 ton var hög jämfört med tidigare
års skördar, en följd av en relativt omfattande plantering av moderna,
högavkastande äppelodlingar under senare år. Dessa nyplanteringar har också
lett till en påtagligt högre avkastning. År 2014 gav äppelodlingen 17,0 ton per
hektar i genomsnitt, jämfört med 11,8 ton per hektar år 1999. Avkastningen kan
också förväntas fortsätta öka allt eftersom nya planteringar med avkastning på
mellan 20 och 40 ton per hektar kompletterar och ersätter äldre odlingar. Antalet äppelodlande företag har förblivit mer eller mindre
konstant mellan 1999 och 2014. Det genomsnittliga antalet odlare för perioden 1999–2011
var 260 stycken, medan antalet odlare år 2014 var 282 stycken. Antalet såväl körsbärs-
som plommonodlare har däremot minskat till hälften mellan 1999 och 2014, medan
antalet päronodlare har minskat med 30 % under samma period. Knappt 86 % av fruktodlingsarealen stod år 2014 att
finna i Skåne län, där också avkastningen var något högre än i resten av
landet, med resultat att drygt 90 % av den totala fruktskörden bärgades i
just Skåne (tabell 12). Odling av prydnadsväxter
Plantskoleväxter
Den totala arealen för odling av plantskoleväxter var 447 ha
år 2014, en minskning med en knapp tredjedel sedan 1999, men bara 3 %
lägre än genomsnittet för de tre senaste undersökningarna (2005, 2008 och
2011). Totalt sett användes 20 % av arealen för odling i container (olika
former av krukor) år 2014, vilket är en högre andel än i någon tidigare
undersökning. Den totala andelen plantor uppdrivna i container har ökat
kontinuerligt under hela 2000-talet, även om andelen för enskilda grödor
varierar från år till år (figur G, tabell 13). Den arealmässigt sett största
grödan var lövfällande träd, av vilka 428 000 stycken odlades på drygt
202 hektar år 2014. Antalet företag som bedrev odling av plantskoleväxter år
2014 uppgick till 142 stycken. Av dessa odlade 79 företag perenner, medan 39
företag odlade lövfällande träd och 34 odlade prydnadsbuskar. Samtliga andra
grödgrupper odlades av färre än 30 företag. 38 av de 142 plantskoleföretagen
stod att finna i Skåne, 27 i Västra Götaland, medan övriga företag var relativt
jämnt fördelade över landet. Figur G. Andel plantskoleväxter
drivna i container 1999–2014 Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter
Under 2014 drev 69 företag tillsammans upp nära 142 miljoner
tulpaner, vilket gör just tulpan till den i särklass största produkten bland
snittblommorna. Antalet producerade tulpaner var något lägre 2014 än 2011, men
nästan en femtedel större än den genomsnittliga produktionen 1999–2011. Den
totala mängden övriga snittblommor som producerades var drygt 3,5 miljoner (tabell
14). Totalt ägnade sig 119 företag åt odling av snittblommor
under 2014, att jämföra med 272 företag år 2002. Huvuddelen av
snittblommeproduktionen är relativt jämnt fördelad över de fem länen Stockholm,
Skåne, Södermanland, Kronoberg och Halland (tabell 15). Produktionen av lökväxter i kruka har förblivit relativt
konstant under perioden 1999–2014, men var med strax över 15 miljoner krukor
något högre under 2014 än genomsnittet för åren 1999–2011. Antalet företag som
ägnar sig åt odling av lökväxter i kruka har minskat från 364 stycken år 2002
till 137 stycken år 2014. Den största enskilda produkten har under hela
perioden 1999–2014 varit hyacint, följt av narciss och amaryllis. I likhet med
produktionen av snittblommor sker huvuddelen av produktionen i Stockholms-,
Skåne-, Hallands, Södermanlands- och Kronobergs län (tabell 16 & 17). Under 2014 producerade 388 företag totalt över 29 miljoner
krukor med krukväxter. Den i särklass största enskilda produkten var pelargon,
av vilken drygt 10 miljoner krukor drevs upp (figur G, tabell 18). Pelargonernas
andel av den totala produktionen har ökat från 22 % år 1999 till 34 %
år 2014, framför allt som en effekt av att den totala produktionen av
krukväxter har minskat med drygt 19 miljoner krukor, medan just pelargonproduktionen
har förblivit i princip oförändrad under samma period. Pelargon var också den
gröda som odlades av flest företag (342 stycken) år 2014, följt av praktpetunia
och marguerit, som odlades av 196 respektive 130 företag (tabell 18). Figur H. Enskilda grödors andel
av kruk- och utplanteringsväxtproduktionen Den totala produktionen av utplanteringsväxter var nära 55
miljoner krukor 2014, i samma storleksordning som genomsnittet för perioden
1999–2011, men 13 % lägre än produktionen år 1999. Den största enskilda
produkten var penséer, som utgjorde 44 % av den totala produktionen, följt
av petunia och lobelia som stod för 11 respektive 10 % (tabell 20 & 22). Produktsammansättningen har i viss mån förändrats mellan
1999 och 2014. Medan odlingen av köksväxtplantor tydligt ökar under senare år
(hela 45 % av företagen odlade någon form av köksväxtplanta år 2014, att
jämföra med 5 % bara 6 år tidigare), har såväl produktionen av impatiens
och petunia som deras andelar av den totala produktionen minskat. Totalt sett ägnade sig 466 företag åt odling av
utplanteringsväxter år 2014, en minskning med 34 % sedan 1999. En stor
andel av företagen hade ett relativt brett produktsortiment – samtliga
produkter utom rosor odlades av mer än 200 företag vardera. Lobelia, tagetes
och petunia var i fallande ordning de grödor som odlades av flest företag (352,
346 respektive 329 stycken). Produktionen av såväl krukväxter som utplanteringsväxter är
utspridd över hela landet, om än strax över hälften av produktionen sker i
Skåne (tabell 19 & 21). Odlingen av krukväxter och utplanteringsväxter är i vissa
delar svår att separera, eftersom vissa grödor lämpar sig för både inomhus-,
som utomhusbruk och en del företag därför inte separerar dem som kategorier i
vare sig produktionen eller statistiken. Man ska därför vara medveten om att
fördelningen av vissa grödor mellan just kruk- och utplanteringsväxter inte är
att betrakta som helt säker. Trädgårdsproduktionens växthus
Den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter var 2 870 453
kvadratmeter år 2014, varav drygt hälften återfanns bland de största företagen
med minst 10 000 kvadratmeter växthus vardera (tablå A). Tablå A. Andel växthusyta och
uppvärmningsandel fördelat efter företagens storlek och odlingsinriktning
![]() Av den totala växthusytan värmdes nära 87 % upp under
hela eller delar av året (tablå A, tabell 24). Andelen uppvärmd växthusyta
beror på många faktorer, som grödval, klimatmässiga förhållanden eller företagets
storlek och aktivitet. Därför syns inte heller någon tydlig fördelning över
landet. Störst andel uppvärmda växthus återfanns i Blekinge- och Gävleborgs
län, där 96 % av växthusytan var uppvärmd, medan samma andel i Jämtlands
län bara var 68 %. Mellan 2010 och 2014 byggdes 207 287 kvadratmeter ny
växthusyta och totalt sett var 28 % av växthusen byggda år 2000 eller
senare (figur I). Bland de nybyggda växthusen var drygt 82 % av ytan
uppvärmd, något lägre än för övriga växthus där samma andel uppgick till
88 %. Figur I. Andel växthusyta byggd
under respektive tidsintervall De svenska växthusen har under de senaste åren blivit
alltmer energieffektiva, samtidigt som man i allt högre grad övergått till att
använda sig av förnybara energikällor på bekostnad av framför allt
oljeanvändning (tabell 26). Den totala energiförbrukningen i växthusproduktionen har
minskat kontinuerligt under det senaste dryga decenniet, från 1 265 GWh år
2002 till 602 GWh år 2014. Eftersom växthusytan har förblivit i det närmaste
oförändrad innebär detta att den relativa energianvändningen också har minskat
under samma period, från 375 till 210 kWh per kvadratmeter (tablå B). Den
relativa energiförbrukningen var i genomsnitt större hos stora växthusföretag
än hos mindre företag. Tablå B. Energiförbrukning och
andel energislag i uppvärmda växthus fördelat efter företagsstorlek
![]() Andelen förbrukad energi från fossila bränslen var 28 %
år 2014, en påtaglig minskning sedan 2011 då samma andel var 41 % (figur
J). Samtidigt ökade andelen förbrukad energi från förnybara bränslen från
38 till 48 %. Andelen övrig energiförbrukning (från bland annat el
och fjärrvärme som kan härstamma från såväl fossila som förnybara bränslen) ökade
även den mellan 2011 och 2014, från 21 till 24 %. Andelen förnybar energi
var generellt sett större hos företag med växthusyta över 2 000
kvadratmeter än hos mindre växthusföretag. Figur J. Fördelning av använda
energikällor i växthusproduktionen 2011 & 2014 Den totala växthusytan som har tillgång till energi- eller
skuggvävar uppgick år 2014 till nära 1,8 miljoner kvadratmeter, vilket
motsvarar 61 % av den totala växthusytan. Andelen har ökat kontinuerligt
sedan åtminstone 2005, då den var 39 %. Knappt hälften av växthusföretagen
hade vävar på hela eller delar av sina växthus under 2014. På motsvarande sätt har också andelen växthusyta med
recirkuleringssystem för näring och vatten ökat kontinuerligt sedan 2005. År
2014 hade 29 % av växthusföretagen recirkuleringssystem som täckte
51 % av växthusytan, att jämföra med 19 % av företagen år 2005, då
27 % av växthusytan täcktes. |