![]() |
![]() | |
JO 33 SM 1801 | |
Trädgårdsproduktion 2017
The 2017 Horticultural Census | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ![]() ![]() |
|
I korta drag
Antalet företag minskade något
Totalt sett bedrev 1 952 svenska företag yrkesmässig odling
av trädgårdsväxter år 2017, vilket sysselsatte drygt 14 800 personer.
Medan 1 555 företag ägnade sig åt frilandsodling på totalt 12 807
hektar, utövade 744 företag växthusodling i någon form på en sammanlagd
växthusyta om drygt 286 hektar. Arealerna förblev i princip oförändrade mellan
2014 och 2017, medan antalet odlande företag minskade med 6 %. Medan 59 % av frilandsarealen ägnades åt odling av
köksväxter, tog bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen 23, 14 respektive
4 % av arealen vardera i anspråk. Den totala tillgängliga växthusytan var
ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter
eller bär. Minskad odling av spenat och dill
De arealmässigt största frilandsgrödorna 2017 var i fallande
ordning jordgubbar, Produktionen av flera grödor skilde sig påtagligt 2017
jämfört med tidigare år. Medan skörden av blomkål, broccoli, matlök och pumpa
var ovanligt hög, minskade skörden av spenat och dill med 93 respektive
52 % jämfört med 2014, framför allt på grund av minskad efterfrågan i
livsmedelsindustrin. Avkastningen för äpple minskade också, framför allt på
grund av frostskador under våren. Samtidigt ökade den odlade äppelarealen
påtagligt, vilket ledde till att den totala minskningen i äppelskörd blev
relativt blygsam. Fortsatt omställning till förnybar energi i växthusen
Den svenska växthusproduktionen har under en lång period uppvisat en kontinuerlig energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen. År 2017 stannade effektiviseringen av, medan övergången till förnybara bränslen bibehöll samma tempo. Den totala energiförbrukningen ökade med knappt 4 % mellan 2014 och 2017, medan andelen egenproducerad energi från förnybara källor ökade från 48 till 57 % under samma period. |