I korta drag

Antalet företag minskade något

Totalt sett bedrev 1 952 svenska företag yrkesmässig odling av trädgårdsväxter år 2017, vilket sysselsatte drygt 14 800 personer. Medan 1 555 företag ägnade sig åt frilandsodling på totalt 12 807 hektar, utövade 744 företag växthusodling i någon form på en sammanlagd växthusyta om drygt 286 hektar. Arealerna förblev i princip oförändrade mellan 2014 och 2017, medan antalet odlande företag minskade med 6 %.

Medan 59 % av frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, tog bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen 23, 14 respektive 4 % av arealen vardera i anspråk. Den totala tillgängliga växthusytan var ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär.

Minskad odling av spenat och dill

De arealmässigt största frilandsgrödorna 2017 var i fallande ordning jordgubbar,
morot, äpple, matlök och isbergssallat, medan den arealmässigt största plant­skoleväxten var lövfällande träd, som odlades på drygt 48 % av den tillgängliga frilandsarealen för prydnadsväxter.

Produktionen av flera grödor skilde sig påtagligt 2017 jämfört med tidigare år. Medan skörden av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var ovanligt hög, minskade skörden av spenat och dill med 93 respektive 52 % jämfört med 2014, framför allt på grund av minskad efterfrågan i livsmedelsindustrin. Avkastningen för äpple minskade också, framför allt på grund av frostskador under våren. Samtidigt ökade den odlade äppelarealen påtagligt, vilket ledde till att den totala minskningen i äppelskörd blev relativt blygsam.

Fortsatt omställning till förnybar energi i växthusen

Den svenska växthusproduktionen har under en lång period uppvisat en kontinuerlig energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen. År 2017 stannade effektiviseringen av, medan övergången till förnybara bränslen bibehöll samma tempo. Den totala energiförbrukningen ökade med knappt 4 % mellan 2014 och 2017, medan andelen egenproducerad energi från förnybara källor ökade från 48 till 57 % under samma period.