Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Trädgårdsproduktion 2017

JO 33 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Branschöversikt
Odling av köksväxter
Bärodling
Fruktodling
Odling av prydnadsväxter
Trädgårdsproduktionens växthus

Bra att veta

I det här Statistiska meddelandet presenteras den officiella statistiken över den yrkesmässiga svenska trädgårdsodlingens omfattning år 2017. Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickats till alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsväxter med en frilands­areal om minst 0,25 hektar eller en växthus­yta om minst 200 kvadrat­meter. Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddor utom potatis och konserverade eller torkade bönor och ärter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter.

Rapporten innehåller statistik över arealer och skördade mängder för majori­teten av de grödor som odlades på såväl friland som i växthus i Sverige under år 2017. Utöver detta finns också statistik över antal företag, sysselsättning, företagarnas åldersfördelning, växthusytor, energiförbrukning i växthus samt användning av energiväv och recirkuleringssystem i växthus. Statistiken redo­visas i förekommande fall uppdelat på grödgrupp, gröda, län, odlingsform (friland eller växthus) samt arbetstids- och åldersintervall.

Statistiken som presenteras här innefattar däremot inte uppgifter om hushålls- eller fritidsodling eller om trädgårdsverksamhet vid sidan om yrkesmässig odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller omfattar vår statistik den odling som bedrivs på mindre ytor än 2 500 kvadratmeter på friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är att betrakta som yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget.

Branschöversikt

Totalt sett ägnade sig 1 952 företag åt yrkesmässig trädgårdsodling år 2017, en minskning med 6 % sedan 2014, då den senaste undersökningen genomfördes. Av dessa bedrev 1 555 företag odling på friland, medan 744 företag utövade växthusodling i någon form (vissa företag ägnar sig åt både frilands- och växthusodling).

Frilandsodlingen bedrevs på sammanlagt 12 807 hektar, medan den totala använda växthusytan var drygt 286 hektar (tabell 1 & 2), vilket i båda fallen var så gott som oförändrat sedan 2014. De trädgårdsodlande företagen utgjorde cirka 3,1 % av samtliga svenska lantbruksföretag, medan frilandsarealen för trädgårdsodling tog knappt 0,5 % av den totala svenska åker­arealen i anspråk.

Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,2 hektar medan medianarealen bara var 1,8 hektar, vilket innebär att arealen var relativt ojämnt fördelad mellan företagen. Följaktligen brukade den arealmässigt största tiondelen frilandsföretag hela 65 % av den totala frilandsarealen. Samma tendens syntes inom växthusodlingen, där den ytmässigt största tiondelen företag stod för 59 % av den totala växthusytan (figur A, tabell 2).

Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt drygt 14 800 personer år 2017, varav 20 % arbetade heltid inom trädgårdsverksamheten (tabell 3). Drygt en fjärdedel av de sysselsatta utgjordes av familjemedlemmar till företagaren. Den ytmässigt sett största tiondelen växthusföretag sysselsatte 34 % av det totala antalet sysselsatta i växthusföretag, medan den största tiondelen frilandsföretag sysselsatte 44 % av samtliga sysselsatta inom frilandsodlingen (figur A).

Åldersfördelningen bland driftsledarna var så gott som oförändrad jämfört med år 2014. Totalt sett var drygt 23 % av trädgårdsföretagens driftsledare över 65 år gamla, medan 6 % var yngre än 35 år. Åldersfördelningen har inte uppvisat någon tydlig trend sedan 2008 (tabell 4).

Figur A. Andel areal, växthusyta och sysselsatta i frilands- och växthusföretag

Figur A

Anm. Fördelning av areal, yta och sysselsatta efter företagsstorlek mätt i areal eller yta. Företagen är grupperade i tiondelar (deciler), där decil 1 motsvarar den minsta tiondelen företag och decil 10 följaktligen den största tiondelen företag.

 

Frilandsodling

Den svenska frilandsodlingen består av köksväxt-, bär- och fruktodling, samt odling av prydnadsväxter, som framför allt bedrivs i plantskolor. I sin helhet ägnade sig 1 555 företag åt frilandsodling av trädgårdsväxter år 2017, på en areal om 12 807 hektar.

Av de olika grödgrupperna upptog köksväxtodlingen 59 % av frilands­arealen, medan bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen tog upp 23, 14 och 4 % av arealen vardera. Drygt hälften av frilandsföretagen bedrev odling av köksväxter, en dryg tredjedel odlade bär, en knapp femtedel frukt, medan en sjundedel odlade prydnadsväxter (figur B, tabell 1).

Arealmässigt sett var de största frilandsgrödorna i fallande ordning jordgubbar, morot, äpple, matlök och isbergssallat.

Figur B. Arealandel och andel företag för olika grödgrupper på friland 2017

Figur B

Anm. Då vissa företag bedriver odling av mer än en grödgrupp, blir summan av andelen företag högre än 100 %.

 

Växthusodling

Den svenska växthusarealen är ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnads­växter och odling av köksväxter eller bär. Totalt sett bedrev 744 företag växthusodling på en yta om drygt 286 hektar. Av dessa 744 företag ägnade sig 500 stycken åt odling av prydnadsväxter, 304 stycken odlade köksväxter och 26 odlade bär (tabell 1).

Drygt 87 % av de svenska växthusen hade någon form av uppvärmning under 2017. De svenska växthusen har under en ganska lång period genomgått en kontinuerlig förändring mot högre energieffektivitet, lägre andel fossila bränslen och utökad användning av system för återvinning av näring och vatten, en utveckling som i allra högsta grad fortsatte mellan 2014 och 2017. Totalt sett förbrukade den svenska växthusproduktionen drygt 625 GWh år 2017, varav 57 % producerades direkt från förnybara energikällor, det sistnämnda en ökning med 9 procentenheter sedan 2014.

Odling av köksväxter

Köksväxter på friland

Huvuddelen av den totala frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, som bedrevs på 7 601 hektar av 816 företag. Eftersom vissa köksväxter odlas i flera omgångar per år var den totala skördade köksväxtarealen något större än den fysiska åkerarealen och uppgick till 8 311 hektar (tabell 1, 5 & 6).

Den arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot, som odlades på 1 702 hektar, följt av matlök, isbergssallat, annan sallat och rödbeta. Den gröda som drevs upp av flest odlare var också morot, odlad av 290 företag, följt av matlök, rödbeta, vitkål och broccoli (figur C, tabell 5 & 6).

Figur C. Odlad areal och antal odlande företag för köksväxter på friland 2017 och 2014

Figur C

 

Produktionen av ett flertal grödor skilde sig påtagligt 2017 jämfört med tidigare år. Skörden av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var ovanligt hög, medan skörden av spenat och dill sjönk dramatiskt, med 93 respektive 52 % mellan 2014 och 2017. Minskningarna var huvudsakligen en följd av förändringar i livsmedelsindustrins efterfrågan som i mindre utsträckning drabbade även ett antal andra grödor som morot, kålrot, och palsternacka.

Det i särklass största länet för odling av köksväxter på friland var Skåne, där 71 % av den skördade arealen återfanns och där 70 % av den totala köksväxtskörden bärgades. Näst störst var Gotland, med 9 respektive 13 % av den totala arealen och skörden.

Även om Skåne utmärker sig genom att vara det största producentlänet för de flesta grödorna, är andra län framträdande i odlingen av vissa specifika grödor. På Gotland produceras det relativt stora andelar palsternacka, morot, sparris och rödbeta, medan det i Kalmar län produceras förhållandevis stora mängder matlök, gurka, pumpor samt färska bönor och ärter. På motsvarande sätt är Västra Götaland är en relativt stor producent av vitkål och sparris, medan Östergötland står för relativt stora andelar av svensk kålrot och morot (tabell 6).

Köksväxter i växthus

Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter uppgick 2017 till drygt 1,3 miljoner kvadratmeter, på vilka 304 företag odlade framför allt gurka, tomat, kryddväxter, sallat och aubergine, (figur D, tabell 7). Odlingen av aubergine har ökat påtagligt sedan 2014 och bredde 2017 ut sig på en växthusyta av 79 650 kvadratmeter, vilket gav upphov till en skörd på strax över 4 600 ton.

Sett till växthusyta upptar enbart odlingen av gurka och tomat tillsammans 77 % av den totala växthusyta som ägnas åt köksväxtodling. Om man däremot ser till skördad yta visar sig odlingen av kryddväxter och sallat i kruka vara i paritet med odlingen av gurka och tomat, eftersom de förstnämnda ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva växthusytan i genomsnitt omkring 10 gånger större.

Jämfört med 2014 var antalet tomatodlare i princip oförändrat, medan växthusytan för tomatodling ökade med 9 %. Såväl antalet gurkodlare som växthusytan för gurkodling minskade istället något. Antalet företag som bedrev tomatodling var 216 stycken 2017, medan antalet gurkodlare var 187 stycken. Övriga enskilda grödor odlades av betydligt färre företag. För flera grödor står ett relativt litet antal företag för en övervägande del av produktionen. Inom gurkodlingen stod den mest produktiva tiondelen av företagen för 91 % av den totala gurkproduktionen. På motsvarande sätt stod 10 % av tomatföretagen för 90 % av tomatvikten, medan 10 % av kryddväxtföretagen stod för hela 97 % av de producerade kryddväxterna år 2017.

Under senare år har tomatodlingen blivit alltmer diversifierad, med ett större produktsortiment. Under 2017 odlades ”specialtomater” på drygt en fjärdedel av de totalt 401 295 kvadratmeter som ägnades åt tomatodling, medan skörden utgjorde knappt 15 % av den totala tomatskörden (i vikt räknat). Den viktmässiga avkastningen är ungefär hälften så stor för dessa specialtomater jämfört med vanliga runda tomater och kvisttomater. Bland specialtomaterna utgör stora sorter ungefär 20 % av den totala skörden (återigen räknat i vikt).

Även gurkodlingen har visat upp ett breddat sortiment under senare tid och 2017 ägnade sig ungefär 50 odlare åt att odla specialsorter. Totalt sett bredde denna odling ut sig på 4 % av växthusytan ägnad åt gurkodling och utgjorde strax över 2 % av den skördade vikten. Även för specialgurkorna är avkastningen således ungefär hälften så stor som för vanliga gurkor.

Figur D. Växthusyta och antal odlande företag för köksväxter i växthus 2017 och 2014

Figur D

Två tredjedelar av köksväxtodlingen i växthus var lokaliserad till Skåne, men relativt stora andelar återfanns också i Blekinge-, Stockholms-, Östergötlands- och Västra Götalands län. Den geografiska fördelningen av odlingen skiljer sig något beroende på gröda. Medan gurkodlingen till 80 % var koncentrerad till Skåne, var odlingen av tomat mer utspridd och även lokaliserad till bland annat Blekinge län (tabell 8).

Bärodling

Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling, som upptar fyra femtedelar av den totala bärarealen på friland och två tredjedelar av den växthusyta som används för odling av bär. Totalt sett ägnade sig 579 företag åt någon form av bärodling under 2017, varav 569 företag odlade på friland och 27 företag bedrev växthusodling av bär (tabell 1).

Den totala frilandsarealen för bärodling var 2 982 hektar 2017, av vilken 82 % uppgavs vara mogen för skörd. Bärodlingen i växthus tog knappt 60 000 kvadratmeter växthusyta i anspråk (tabell 9).

Bärodlingen visade inte upp några större arealmässiga skillnader sedan tidigare år. Odlingen av hallon och jordgubbar fluktuerar något, men har i allt väsentligt förblivit arealmässigt oförändrad under de senaste 15 åren. Odlingen av blåbär och havtorn ökar något över tid, men odlas fortfarande på relativt små arealer. Nyponodlingen fortsatte sjunka mellan 2014 och 2017 och är nu att betrakta som i princip obefintlig.

Sett till antal odlare fortsätter jordgubbsodlingen utvecklingen mot färre utövande företag med odling i allt större skala. Mellan 1999 och 2014 ökade medel­arealen för jordgubbsodling till det dubbla, från 3,5 hektar per odlare till 7,0 hektar, en utveckling som späddes på med 0,2 hektar till 7,2 hektar per odlare 2017.

Ökningen i avkastning som pågått under en lång period för såväl blåbär som hallon, havtorn, jordgubbar och vindruvor stannade av 2017. För hallon och vindruvor innebar det i kombination med mindre odlade arealer en minskning av skördarna med 22 respektive 44 % jämfört med 2014. Jordgubbsskörden minskade också något jämfört med 2014 års skörd, men var trots detta hög med sina 15 501 ton.

Knappt 40 % av frilandsarealen för bärodling år 2017 återfanns i Skåne. Andra län med relativt stora bärarealer var Kalmar, Blekinge, Västra Götaland, Östergötland, Dalarna och Norrbotten, där odlingen i de två sistnämnda länen framför allt bestod av svarta vinbär (tabell 10).

Figur E. Länsfördelning för bärodlingsarealen på friland 2017

Figur E

Fruktodling

De svenska fruktodlingarna täckte år 2017 en areal om 1 729 hektar, vilket motsvarar 14 % av den totala frilandsarealen för trädgårdsodling. Av denna areal utgjordes knappt 89 % eller 1 532 hektar av äppelodlingar, vilket är den största äppelarealen sedan 1996. Den näst största fruktgrödan var päron med en knapp tolftedel så stor areal som äppelodlingarna, följt av plommon och körsbär, vars odlingar täckte cirka 70 hektar tillsammans (tabell 11). Odlingen av såväl päron som körsbär och plommon har minskat kontinuerligt sedan mer än ett decennium (figur F, tabell 11).

Figur F. Fruktgrödornas arealmässiga utveckling 1999–2017 (1999=100 %)

Figur F

Äppelskörden på 22 133 ton var relativt hög jämfört med tidigare års skördar, trots en påtagligt lägre avkastning 2017 än 2014, framför allt orsakad av frostskador. Orsaken till att skörden blir historiskt sett hög trots dåliga förhållanden är de senaste årens nyplanteringar som har lett till en påtagligt högre generell avkastning. Avkastningen kan också förväntas fortsätta öka allt eftersom nya planteringar med avkastning på mellan 20 och 40 ton per hektar kompletterar och ersätter äldre odlingar.

Antalet äppelodlande företag har förblivit mer eller mindre konstant sedan 1999 och var 284 stycken 2017. Antalet körsbärs-, plommon- och päronodlare har däremot minskat med 44, 57 respektive 37 % mellan 1999 och 2017.

Knappt 85 % av fruktodlingsarealen stod under 2017 att finna i Skåne län, där också avkastningen var något högre än i resten av landet, med resultat att nästan 93 % av den totala fruktskörden bärgades i just Skåne (tabell 12).

Odling av prydnadsväxter

Plantskoleväxter

Den totala arealen för odling av plantskoleväxter under 2017 var 441 hektar, vilket var något lägre än de fyra senaste undersökningarna under perioden 2005–2014 och betydligt lägre än åren dessförinnan (tabell 13). Totalt sett användes 22 % av arealen för odling i container (olika former av krukor) under 2017, vilket är en högre andel än i någon tidigare undersökning. Den totala andelen plantor uppdrivna i container har ökat sedan 2005, även om andelen för enskilda grödor varierar från år till år (figur G, tabell 13). Den arealmässigt sett största grödan var löv­fällande träd, av vilka 472 000 stycken odlades på drygt 213 hektar under 2017.

Under 2017 odlade 125 företag plantskoleväxter. Av dessa odlade 79 företag perenner, medan 32 företag odlade lövfällande träd. Samtliga andra grödgrupper odlades av färre än 30 företag vardera. 40 av de 125 plantskoleföretagen stod att finna i Skåne och 22 i Västra Götaland, medan övriga företag var relativt jämnt fördelade över landet.

Figur G. Andel plantskoleväxter drivna i container 1999–2017

Figur G

Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter

Under 2017 drev 66 företag tillsammans upp nära 151 miljoner tulpaner, vilket gör just tulpan till den i särklass största produkten bland snittblommorna. An­talet producerade tulpaner ökade något jämfört med 2014 och var drygt en femtedel högre än den genomsnittliga produktionen 1999–2014. Vid sidan om tulpaner producerades även knappt 4,2 miljoner andra snittblommor (tabell 14).

Totalt ägnade sig 112 företag åt odling av snittblommor under 2017, att jämföra med 272 företag 2002. Huvuddelen av snittblommeproduktionen är koncentrerad till de fem länen Stockholm, Skåne, Södermanland, Kronoberg och Halland (tabell 15).

Produktionen av lökväxter i kruka har förblivit relativt konstant under perioden 1999–2017, men var med strax över 16 miljoner krukor 14 % högre 2017 än genomsnittet för åren 1999–2014. Antalet företag som ägnar sig åt odling av lökväxter i kruka har minskat från 364 stycken år 2002 till 124 stycken 2017. Den största enskilda produkten har under hela perioden 1999–2017 varit hyacint, följt av narcisser och amaryllis. I likhet med produktionen av snittblommor sker huvuddelen av produktionen i Stockholms-, Skåne-, Hallands, Södermanlands- och Kronobergs län (tabell 16 & 17).

Under 2017 producerade 455 företag totalt knappt 84 miljoner krukor med kruk- eller utplanteringsväxter. Antalet företag med odling av kruk- eller utplanteringsväxter minskade med 9 % jämfört med 2014, medan den totala produktionen förblev i princip densamma.

Den i särklass största enskilda produkten var penséer, av vilka drygt 24 miljoner krukor drevs upp, följd av pelargon, petunia (inklusive praktpetunia, surfinia, million bells etc.), lobelia och tagetes (figur G, tabell 18). Produktionen av penséer och pelargon har legat relativt konstant under de senaste två decennierna, medan produktionen av petunia, lobelia och tagetes istället har sjunkit under samma period. Petunia, pelargon, tagetes, lobelia och penséer var också i fallande ordning de produkter som odlades av flest företag 2017.

Produktionen av flera grödor har minskat dramatiskt och mer eller mindre kontinuerligt under perioden 1999–2017, däribland begonia, saintpaulia, impatiens, julstjärna och kalanchoë, som minskat med 82, 81, 76, 58 respektive 56 % vardera. I motsats till det visar dahlia, femtunga och hortensia upp en motsatt utveckling med rekordhög produktion 2017.

Figur H. Enskilda grödors andel av kruk- och utplanteringsväxtproduktionen 2017

Figur H

Produktionen av såväl krukväxter som utplanteringsväxter är utspridd över hela landet, men mer än hälften av produktionen sker i Skåne, där också en femtedel av företagen med produktion av kruk- eller utplanteringsväxter finns (tabell 19).

Trädgårdsproduktionens växthus

Den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter var 2 861 132 kvadrat­meter 2017, varav 57 % återfanns bland de största företagen med minst 10 000 kvadratmeter växthusyta vardera (tablå A).

Tablå A. Andel växthusyta och uppvärmd andel fördelat efter företagsstorlek och odlingsinriktning

 

Andel
uppvärmt

Andel
ouppvärmt

Andel av
total växthusyta

Storlekskategori

 

 

 

Mindre än 500 kvm

45 %

55 %

2 %

500–999 kvm

69 %

31 %

3 %

1 000–1 999 kvm

77 %

23 %

7 %

2 000–4 999 kvm

79 %

21 %

16 %

5 000–9 999 kvm

86 %

14 %

15 %

Minst 10 000 kvm

93 %

7 %

57 %

Grödgrupp

 

 

 

Enbart köksväxter

90 %

10 %

42 %

Enbart bär

27 %

73 %

0 %

Enbart prydnadsväxter

86 %

14 %

44 %

 

 

 

 

Samtliga växthus

87 %

13 %

100 %


 

Av den totala växthusytan värmdes 87 % upp under hela eller delar av året (tablå A, tabell 20). Andelen uppvärmd växthusyta beror på många faktorer, som grödval, klimatmässiga förhållanden eller företagets storlek och aktivitet. Därför syns inte heller någon tydlig fördelning över landet. Störst andel uppvärmda växthus återfanns i Jönköpings-, Gävleborgs- och Blekinge län, där 95–97 % av växthusytan var uppvärmd, medan samma andel i Uppsala län bara var 63 %.

Mellan 2013 och 2017 byggdes knappt 200 000 kvadratmeter ny växthusyta, av vilken 60 % byggdes i Skåne (figur I, tabell 20). Bland de nybyggda växthusen var drygt 79 % av ytan uppvärmd, något lägre än för övriga växthus där samma andel uppgick till 88 %.

Figur I. Andel växthusyta byggd under respektive tidsintervall 2017

De svenska växthusen har under de senaste åren blivit alltmer energieffektiva, samtidigt som man i allt högre grad övergått till att använda sig av förnybara energikällor på bekostnad av framför allt oljeanvändning (tablå B, tabell 21).

Den totala energiförbrukningen i växthusproduktionen minskade kontinuerligt mellan 2002 och 2014, från 1 265 GWh till 602 GWh, en trend som bröts 2017 då förbrukningen ökade något till 625 GWh. Den relativa energianvändningen var 219 kWh per kvadratmeter 2017, att jämföra med 375 respektive 210 kWh per kvadratmeter åren 2002 och 2014. Den relativa energiförbrukningen var i genomsnitt störst i de riktigt stora växthusen med ytor om 10 000 kvadratmeter eller mer, där också 70 % av den totala energin förbrukades (tablå B).

Tablå B. Energiförbrukning och andel energislag i uppvärmda växthus fördelat efter företagsstorlek

Storlekskategori

Andel
fossilt

Andel
förnybart

Andel
övrigt

Andel av total energi-förbrukning

Relativ
förbrukning (kWh/kvm)

Mindre än 500 kvm

22 %

37 %

41 %

1 %

201

500–999 kvm

39 %

40 %

21 %

2 %

167

1 000–1 999 kvm

29 %

45 %

26 %

4 %

169

2 000–4 999 kvm

20 %

57 %

23 %

12 %

200

5 000–9 999 kvm

12 %

69 %

20 %

11 %

181

Minst 10 000 kvm

17 %

57 %

26 %

70 %

293

Samtliga uppvärmda växthus

18 %

57 %

25 %

100 %

250

Samtliga växthus

18 %

57 %

25 %

100 %

219


 

Andelen förbrukad energi från fossila bränslen var 18 % år 2017, en påtaglig minskning sedan 2014 då samma andel var 28 % (figur J). Samtidigt ökade andelen förbrukad energi från förnybara bränslen från 48 till 57 %. Andelen övrig energiförbrukning (från bland annat el och fjärrvärme som kan härstamma från såväl fossila som förnybara bränslen) utgjorde en fjärdedel av den totala förbrukningen 2017 och förblev i princip oförändrad sedan 2014. Andelen förnybar energi var generellt sett större hos företag med växthusyta över 2 000 kvadratmeter än hos mindre växthusföretag.

Figur J. Fördelning av använda energityper i växthusproduktionen 2011–2017

 

Den totala växthusytan som hade tillgång till energi- eller skuggvävar uppgick år 2017 till drygt 1,9 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade 67 % av den totala växthusytan. Andelen har ökat kontinuerligt sedan åtminstone 2005, då den var 39 %. Drygt hälften av växthusföretagen hade vävar på hela eller delar av sina växthus under 2017.

På motsvarande sätt har också andelen växthusyta med recirkuleringssystem för näring och vatten ökat kontinuerligt sedan 2005. År 2017 hade drygt en tredjedel av växthusföretagen recirkuleringssystem som täckte 61 % av den totala växthusytan, att jämföra med 2005, då en femtedel av företagen hade samma typ av system och 27 % av den totala växthusytan täcktes.