![]() |
![]() | |
Trädgårdsproduktion 2017 | JO 33 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I det här Statistiska meddelandet presenteras den officiella
statistiken över den yrkesmässiga svenska trädgårdsodlingens omfattning år 2017.
Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickats till alla kända yrkesmässiga
odlare av trädgårdsväxter med en frilandsareal om minst 0,25 hektar eller en
växthusyta om minst 200 kvadratmeter. Som trädgårdsväxter räknas köksväxter
(grönsaker och kryddor utom potatis och konserverade eller torkade bönor och
ärter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Rapporten innehåller statistik över arealer och skördade
mängder för majoriteten av de grödor som odlades på såväl friland som i
växthus i Sverige under år 2017. Utöver detta finns också statistik över antal
företag, sysselsättning, företagarnas åldersfördelning, växthusytor, energiförbrukning
i växthus samt användning av energiväv och recirkuleringssystem i växthus.
Statistiken redovisas i förekommande fall uppdelat på grödgrupp, gröda, län,
odlingsform (friland eller växthus) samt arbetstids- och åldersintervall. Statistiken som presenteras här innefattar däremot inte uppgifter om hushålls- eller
fritidsodling eller om trädgårdsverksamhet vid sidan om yrkesmässig odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning).
Inte heller omfattar vår statistik den odling som bedrivs på mindre ytor än
2 500 kvadratmeter på friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om
den är att betrakta som yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt
många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget. Branschöversikt
Totalt sett ägnade sig 1 952 företag åt yrkesmässig
trädgårdsodling år 2017, en minskning med 6 % sedan 2014, då den senaste
undersökningen genomfördes. Av dessa bedrev 1 555 företag odling på
friland, medan 744 företag utövade växthusodling i någon form (vissa företag
ägnar sig åt både frilands- och växthusodling). Frilandsodlingen bedrevs på sammanlagt 12 807 hektar,
medan den totala använda växthusytan var drygt 286 hektar (tabell 1 & 2),
vilket i båda fallen var så gott som oförändrat sedan 2014. De trädgårdsodlande
företagen utgjorde cirka 3,1 % av samtliga svenska lantbruksföretag, medan
frilandsarealen för trädgårdsodling tog knappt 0,5 % av den totala svenska
åkerarealen i anspråk. Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,2 hektar medan
medianarealen bara var 1,8 hektar, vilket innebär att arealen var relativt
ojämnt fördelad mellan företagen. Följaktligen brukade den arealmässigt största
tiondelen frilandsföretag hela 65 % av den totala frilandsarealen. Samma
tendens syntes inom växthusodlingen, där den ytmässigt största tiondelen
företag stod för 59 % av den totala växthusytan (figur A, tabell 2). Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt drygt 14 800
personer år 2017, varav 20 % arbetade heltid inom trädgårdsverksamheten
(tabell 3). Drygt en fjärdedel av de sysselsatta utgjordes av familjemedlemmar
till företagaren. Den ytmässigt sett största tiondelen växthusföretag
sysselsatte 34 % av det totala antalet sysselsatta i växthusföretag, medan
den största tiondelen frilandsföretag sysselsatte 44 % av samtliga
sysselsatta inom frilandsodlingen (figur A). Åldersfördelningen bland driftsledarna var så gott som
oförändrad jämfört med år 2014. Totalt sett var drygt 23 % av
trädgårdsföretagens driftsledare över 65 år gamla, medan 6 % var yngre än
35 år. Åldersfördelningen har inte uppvisat någon tydlig trend sedan 2008
(tabell 4). Figur A. Andel areal, växthusyta och sysselsatta i
frilands- och växthusföretag Anm.
Fördelning av areal, yta och sysselsatta efter företagsstorlek mätt i areal
eller yta. Företagen är grupperade i tiondelar (deciler), där decil 1 motsvarar
den minsta tiondelen företag och decil 10 följaktligen den största tiondelen
företag. Frilandsodling
Den svenska frilandsodlingen består av köksväxt-, bär- och
fruktodling, samt odling av prydnadsväxter, som framför allt bedrivs i
plantskolor. I sin helhet ägnade sig 1 555 företag åt frilandsodling av
trädgårdsväxter år 2017, på en areal om 12 807 hektar. Av de olika grödgrupperna upptog köksväxtodlingen 59 %
av frilandsarealen, medan bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen tog upp 23, 14
och 4 % av arealen vardera. Drygt hälften av frilandsföretagen bedrev
odling av köksväxter, en dryg tredjedel odlade bär, en knapp femtedel frukt,
medan en sjundedel odlade prydnadsväxter (figur B, tabell 1). Arealmässigt sett var de största frilandsgrödorna i fallande
ordning jordgubbar, morot, äpple, matlök och isbergssallat. Figur B. Arealandel och andel företag för olika grödgrupper
på friland 2017 Anm.
Då vissa företag bedriver odling av mer än en grödgrupp, blir summan av andelen
företag högre än 100 %. Växthusodling
Den svenska växthusarealen är ungefär jämnt fördelad mellan
odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. Totalt sett
bedrev 744 företag växthusodling på en yta om drygt 286 hektar. Av dessa 744
företag ägnade sig 500 stycken åt odling av prydnadsväxter, 304 stycken odlade
köksväxter och 26 odlade bär (tabell 1). Drygt 87 % av de svenska växthusen hade någon form av
uppvärmning under 2017. De svenska växthusen har under en ganska lång period
genomgått en kontinuerlig förändring mot högre energieffektivitet, lägre andel
fossila bränslen och utökad användning av system för återvinning av näring och
vatten, en utveckling som i allra högsta grad fortsatte mellan 2014 och 2017.
Totalt sett förbrukade den svenska växthusproduktionen drygt 625 GWh år 2017,
varav 57 % producerades direkt från förnybara energikällor, det sistnämnda
en ökning med 9 procentenheter sedan 2014. Odling av köksväxter
Köksväxter på friland
Huvuddelen av den totala frilandsarealen ägnades åt odling
av köksväxter, som bedrevs på 7 601 hektar av 816 företag. Eftersom vissa
köksväxter odlas i flera omgångar per år var den totala skördade köksväxtarealen något större än den fysiska åkerarealen
och uppgick till 8 311 hektar (tabell 1, 5 & 6). Den arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot,
som odlades på 1 702 hektar, följt av matlök, isbergssallat, annan sallat
och rödbeta. Den gröda som drevs upp av flest odlare var också morot, odlad av 290
företag, följt av matlök, rödbeta, vitkål och broccoli (figur C, tabell 5 &
6). Figur C. Odlad areal och antal odlande företag för
köksväxter på friland 2017 och 2014 Produktionen av ett flertal grödor skilde sig påtagligt 2017
jämfört med tidigare år. Skörden av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var
ovanligt hög, medan skörden av spenat och dill sjönk dramatiskt, med 93
respektive 52 % mellan 2014 och 2017. Minskningarna var huvudsakligen en
följd av förändringar i livsmedelsindustrins efterfrågan som i mindre
utsträckning drabbade även ett antal andra grödor som morot, kålrot, och
palsternacka. Det i särklass största länet för odling av köksväxter på
friland var Skåne, där 71 % av den skördade arealen återfanns och där
70 % av den totala köksväxtskörden bärgades. Näst störst var Gotland, med
9 respektive 13 % av den totala arealen och skörden. Även om Skåne utmärker sig genom att vara det största
producentlänet för de flesta grödorna, är andra län framträdande i odlingen av
vissa specifika grödor. På Gotland produceras det relativt stora andelar
palsternacka, morot, sparris och rödbeta, medan det i Kalmar län produceras förhållandevis
stora mängder matlök, gurka, pumpor samt färska bönor och ärter. På motsvarande
sätt är Västra Götaland är en relativt stor producent av vitkål och sparris,
medan Östergötland står för relativt stora andelar av svensk kålrot och morot
(tabell 6). Köksväxter i växthus
Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter
uppgick 2017 till drygt 1,3 miljoner kvadratmeter, på vilka 304 företag odlade framför
allt gurka, tomat, kryddväxter, sallat och aubergine, (figur D, tabell 7). Odlingen
av aubergine har ökat påtagligt sedan 2014 och bredde 2017 ut sig på en
växthusyta av 79 650 kvadratmeter, vilket gav upphov till en skörd på
strax över 4 600 ton. Sett till växthusyta upptar enbart odlingen av gurka och
tomat tillsammans 77 % av den totala växthusyta som ägnas åt
köksväxtodling. Om man däremot ser till skördad
yta visar sig odlingen av kryddväxter
och sallat i kruka vara i paritet med odlingen av gurka och tomat, eftersom de förstnämnda
ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva växthusytan i genomsnitt omkring
10 gånger större. Jämfört med 2014 var antalet tomatodlare i princip
oförändrat, medan växthusytan för tomatodling ökade med 9 %. Såväl antalet
gurkodlare som växthusytan för gurkodling minskade istället något. Antalet
företag som bedrev tomatodling var 216 stycken 2017, medan antalet gurkodlare
var 187 stycken. Övriga enskilda grödor odlades av betydligt färre företag. För
flera grödor står ett relativt litet antal företag för en övervägande del av
produktionen. Inom gurkodlingen stod den mest produktiva tiondelen av företagen
för 91 % av den totala gurkproduktionen. På motsvarande sätt stod
10 % av tomatföretagen för 90 % av tomatvikten, medan 10 % av
kryddväxtföretagen stod för hela 97 % av de producerade kryddväxterna år
2017. Under senare år har tomatodlingen blivit alltmer
diversifierad, med ett större produktsortiment. Under 2017 odlades
”specialtomater” på drygt en fjärdedel av de totalt 401 295 kvadratmeter
som ägnades åt tomatodling, medan skörden utgjorde knappt 15 % av den
totala tomatskörden (i vikt räknat). Den viktmässiga avkastningen är ungefär
hälften så stor för dessa specialtomater jämfört med vanliga runda tomater och
kvisttomater. Bland specialtomaterna utgör stora sorter ungefär 20 % av
den totala skörden (återigen räknat i vikt). Även gurkodlingen har visat upp ett breddat sortiment under
senare tid och 2017 ägnade sig ungefär 50 odlare åt att odla specialsorter.
Totalt sett bredde denna odling ut sig på 4 % av växthusytan ägnad åt
gurkodling och utgjorde strax över 2 % av den skördade vikten. Även för
specialgurkorna är avkastningen således ungefär hälften så stor som för vanliga
gurkor. Figur D. Växthusyta och antal odlande företag för
köksväxter i växthus 2017 och 2014 Två tredjedelar av köksväxtodlingen i växthus var
lokaliserad till Skåne, men relativt stora andelar återfanns också i Blekinge-,
Stockholms-, Östergötlands- och Västra Götalands län. Den geografiska
fördelningen av odlingen skiljer sig något beroende på gröda. Medan gurkodlingen
till 80 % var koncentrerad till Skåne, var odlingen av tomat mer utspridd
och även lokaliserad till bland annat Blekinge län (tabell 8). Bärodling
Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling,
som upptar fyra femtedelar av den totala bärarealen på friland och två
tredjedelar av den växthusyta som används för odling av bär. Totalt sett ägnade
sig 579 företag åt någon form av bärodling under 2017, varav 569 företag odlade
på friland och 27 företag bedrev växthusodling av bär (tabell 1). Den totala frilandsarealen för bärodling var 2 982
hektar 2017, av vilken 82 % uppgavs vara mogen för skörd. Bärodlingen i
växthus tog knappt 60 000 kvadratmeter växthusyta i anspråk (tabell 9). Bärodlingen visade inte upp några större arealmässiga skillnader
sedan tidigare år. Odlingen av hallon och jordgubbar fluktuerar något, men har
i allt väsentligt förblivit arealmässigt oförändrad under de senaste 15 åren. Odlingen
av blåbär och havtorn ökar något över tid, men odlas fortfarande på relativt
små arealer. Nyponodlingen fortsatte sjunka mellan 2014 och 2017 och är nu att
betrakta som i princip obefintlig. Sett till antal odlare fortsätter jordgubbsodlingen
utvecklingen mot färre utövande företag med odling i allt större skala. Mellan
1999 och 2014 ökade medelarealen för jordgubbsodling till det dubbla, från 3,5
hektar per odlare till 7,0 hektar, en utveckling som späddes på med 0,2 hektar
till 7,2 hektar per odlare 2017. Ökningen i avkastning som pågått under en lång period för
såväl blåbär som hallon, havtorn, jordgubbar och vindruvor stannade av 2017.
För hallon och vindruvor innebar det i kombination med mindre odlade arealer en
minskning av skördarna med 22 respektive 44 % jämfört med 2014. Jordgubbsskörden
minskade också något jämfört med 2014 års skörd, men var trots detta hög med
sina 15 501 ton. Knappt 40 % av frilandsarealen för bärodling år 2017
återfanns i Skåne. Andra län med relativt stora bärarealer var Kalmar,
Blekinge, Västra Götaland, Östergötland, Dalarna och Norrbotten, där odlingen i
de två sistnämnda länen framför allt bestod av svarta vinbär (tabell 10). Figur E. Länsfördelning för bärodlingsarealen på friland
2017 Fruktodling
De svenska fruktodlingarna täckte år 2017 en areal om
1 729 hektar, vilket motsvarar 14 % av den totala frilandsarealen för
trädgårdsodling. Av denna areal utgjordes knappt 89 % eller 1 532
hektar av äppelodlingar, vilket är den största äppelarealen sedan 1996. Den näst
största fruktgrödan var päron med en knapp tolftedel så stor areal som
äppelodlingarna, följt av plommon och körsbär, vars odlingar täckte cirka 70
hektar tillsammans (tabell 11). Odlingen av såväl päron som körsbär och plommon
har minskat kontinuerligt sedan mer än ett decennium (figur F, tabell 11). Figur F. Fruktgrödornas arealmässiga utveckling 1999–2017
(1999=100 %) Äppelskörden på 22 133 ton var relativt hög jämfört med
tidigare års skördar, trots en påtagligt lägre avkastning 2017 än 2014, framför
allt orsakad av frostskador. Orsaken till att skörden blir historiskt sett hög
trots dåliga förhållanden är de senaste årens nyplanteringar som har lett till
en påtagligt högre generell avkastning. Avkastningen kan också förväntas
fortsätta öka allt eftersom nya planteringar med avkastning på mellan 20 och 40
ton per hektar kompletterar och ersätter äldre odlingar. Antalet äppelodlande företag har förblivit mer eller mindre
konstant sedan 1999 och var 284 stycken 2017. Antalet körsbärs-, plommon- och päronodlare
har däremot minskat med 44, 57 respektive 37 % mellan 1999 och 2017. Knappt 85 % av fruktodlingsarealen stod under 2017 att
finna i Skåne län, där också avkastningen var något högre än i resten av
landet, med resultat att nästan 93 % av den totala fruktskörden bärgades i
just Skåne (tabell 12). Odling av prydnadsväxter
Plantskoleväxter
Den totala arealen för odling av plantskoleväxter under 2017
var 441 hektar, vilket var något lägre än de fyra senaste undersökningarna
under perioden 2005–2014 och betydligt lägre än åren dessförinnan (tabell 13). Totalt
sett användes 22 % av arealen för odling i container (olika former av
krukor) under 2017, vilket är en högre andel än i någon tidigare undersökning. Den
totala andelen plantor uppdrivna i container har ökat sedan 2005, även om
andelen för enskilda grödor varierar från år till år (figur G, tabell 13). Den
arealmässigt sett största grödan var lövfällande träd, av vilka 472 000
stycken odlades på drygt 213 hektar under 2017. Under 2017 odlade 125 företag plantskoleväxter. Av dessa
odlade 79 företag perenner, medan 32 företag odlade lövfällande träd. Samtliga
andra grödgrupper odlades av färre än 30 företag vardera. 40 av de 125
plantskoleföretagen stod att finna i Skåne och 22 i Västra Götaland, medan
övriga företag var relativt jämnt fördelade över landet. Figur G. Andel plantskoleväxter drivna i container
1999–2017 Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter
Under 2017 drev 66 företag tillsammans upp nära 151 miljoner
tulpaner, vilket gör just tulpan till den i särklass största produkten bland
snittblommorna. Antalet producerade tulpaner ökade något jämfört med 2014 och
var drygt en femtedel högre än den genomsnittliga produktionen 1999–2014. Vid
sidan om tulpaner producerades även knappt 4,2 miljoner andra snittblommor (tabell
14). Totalt ägnade sig 112 företag åt odling av snittblommor
under 2017, att jämföra med 272 företag 2002. Huvuddelen av
snittblommeproduktionen är koncentrerad till de fem länen Stockholm, Skåne,
Södermanland, Kronoberg och Halland (tabell 15). Produktionen av lökväxter i kruka har förblivit relativt
konstant under perioden 1999–2017, men var med strax över 16 miljoner krukor 14 %
högre 2017 än genomsnittet för åren 1999–2014. Antalet företag som ägnar sig åt
odling av lökväxter i kruka har minskat från 364 stycken år 2002 till 124
stycken 2017. Den största enskilda produkten har under hela perioden 1999–2017
varit hyacint, följt av narcisser och amaryllis. I likhet med produktionen av
snittblommor sker huvuddelen av produktionen i Stockholms-, Skåne-, Hallands,
Södermanlands- och Kronobergs län (tabell 16 & 17). Under 2017 producerade 455 företag totalt knappt 84 miljoner
krukor med kruk- eller utplanteringsväxter. Antalet företag med odling av kruk-
eller utplanteringsväxter minskade med 9 % jämfört med 2014, medan den
totala produktionen förblev i princip densamma. Den i särklass största enskilda produkten var penséer, av
vilka drygt 24 miljoner krukor drevs upp, följd av pelargon, petunia (inklusive
praktpetunia, surfinia, million bells etc.), lobelia och tagetes (figur G,
tabell 18). Produktionen av penséer och pelargon har legat relativt konstant
under de senaste två decennierna, medan produktionen av petunia, lobelia och
tagetes istället har sjunkit under samma period. Petunia, pelargon, tagetes, lobelia
och penséer var också i fallande ordning de produkter som odlades av flest företag
2017. Produktionen av flera grödor har minskat dramatiskt och mer
eller mindre kontinuerligt under perioden 1999–2017, däribland begonia,
saintpaulia, impatiens, julstjärna och kalanchoë, som minskat med 82, 81, 76,
58 respektive 56 % vardera. I motsats till det visar dahlia, femtunga och
hortensia upp en motsatt utveckling med rekordhög produktion 2017. Figur H. Enskilda grödors andel av kruk- och
utplanteringsväxtproduktionen 2017 Produktionen av såväl krukväxter som utplanteringsväxter är
utspridd över hela landet, men mer än hälften av produktionen sker i Skåne, där
också en femtedel av företagen med produktion av kruk- eller
utplanteringsväxter finns (tabell 19). Trädgårdsproduktionens växthus
Den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter var
2 861 132 kvadratmeter 2017, varav 57 % återfanns bland de
största företagen med minst 10 000 kvadratmeter växthusyta vardera (tablå A). Tablå A. Andel växthusyta och
uppvärmd andel fördelat efter företagsstorlek och odlingsinriktning
![]() Av den totala växthusytan värmdes 87 % upp under hela
eller delar av året (tablå A, tabell 20). Andelen uppvärmd växthusyta beror på
många faktorer, som grödval, klimatmässiga förhållanden eller företagets
storlek och aktivitet. Därför syns inte heller någon tydlig fördelning över
landet. Störst andel uppvärmda växthus återfanns i Jönköpings-, Gävleborgs- och
Blekinge län, där 95–97 % av växthusytan var uppvärmd, medan samma andel i
Uppsala län bara var 63 %. Mellan 2013 och 2017 byggdes knappt 200 000
kvadratmeter ny växthusyta, av vilken 60 % byggdes i Skåne (figur I,
tabell 20). Bland de nybyggda växthusen var drygt 79 % av ytan uppvärmd,
något lägre än för övriga växthus där samma andel uppgick till 88 %. Figur I. Andel växthusyta byggd under respektive
tidsintervall 2017 De svenska växthusen har under de senaste åren blivit
alltmer energieffektiva, samtidigt som man i allt högre grad övergått till att
använda sig av förnybara energikällor på bekostnad av framför allt
oljeanvändning (tablå B, tabell 21). Den totala energiförbrukningen i växthusproduktionen minskade
kontinuerligt mellan 2002 och 2014, från 1 265 GWh till 602 GWh, en trend
som bröts 2017 då förbrukningen ökade något till 625 GWh. Den relativa
energianvändningen var 219 kWh per kvadratmeter 2017, att jämföra med 375 respektive
210 kWh per kvadratmeter åren 2002 och 2014. Den relativa energiförbrukningen
var i genomsnitt störst i de riktigt stora växthusen med ytor om 10 000
kvadratmeter eller mer, där också 70 % av den totala energin förbrukades
(tablå B). Tablå B. Energiförbrukning och
andel energislag i uppvärmda växthus fördelat efter företagsstorlek
![]() Andelen förbrukad energi från fossila bränslen var 18 %
år 2017, en påtaglig minskning sedan 2014 då samma andel var 28 % (figur
J). Samtidigt ökade andelen förbrukad energi från förnybara bränslen från 48 till
57 %. Andelen övrig energiförbrukning (från bland annat el och fjärrvärme
som kan härstamma från såväl fossila som förnybara bränslen) utgjorde en
fjärdedel av den totala förbrukningen 2017 och förblev i princip oförändrad sedan
2014. Andelen förnybar energi var generellt sett större hos företag med
växthusyta över 2 000 kvadratmeter än hos mindre växthusföretag. Figur J. Fördelning av använda energityper i
växthusproduktionen 2011–2017 Den totala växthusytan som hade tillgång till energi- eller
skuggvävar uppgick år 2017 till drygt 1,9 miljoner kvadratmeter, vilket
motsvarade 67 % av den totala växthusytan. Andelen har ökat kontinuerligt
sedan åtminstone 2005, då den var 39 %. Drygt hälften av växthusföretagen
hade vävar på hela eller delar av sina växthus under 2017. På motsvarande sätt har också andelen växthusyta med
recirkuleringssystem för näring och vatten ökat kontinuerligt sedan 2005. År
2017 hade drygt en tredjedel av växthusföretagen recirkuleringssystem som
täckte 61 % av den totala växthusytan, att jämföra med 2005, då en
femtedel av företagen hade samma typ av system och 27 % av den totala växthusytan
täcktes. |