Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av trädgårdsväxter 2012

JO 37 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Växthusodling
Frilandsodling

Bra att veta

Resultaten som följer omfattar produktionen från alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsgrödor med en yta om minst 0,25 hektar vid årsskiftet 2012/2013. Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickades ut till en knapp tredjedel av dessa odlare, där vi frågade efter hur stor yta som ägnats åt odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man fått år 2012. Utifrån det data som kommit in har sedan arealer och produktion för alla odlare skattats.

I resultaten presenteras även data för åren 2002–2011. Dessa data har i viss mån reviderats sedan tidigare publikationer, för att öka kvaliteten och jämförbarheten med aktuella resultat. I huvudsak består ändringarna av ett antal strukna värden för växthusodling av gurka och tomat, samt av ändringar av kryddväxt- och kruksallatsarealer för att motsvara växthusyta, istället för vad som tidigare var en blandning av växthusyta och odlad yta (den sistnämnda kan vissa fall kan vara avsevärt större).

I texten noteras förändringar i jämförelse med tidigare år eller perioder i de fall dessa kan anses vara statistiskt säkerställda. I detta fall innebär en statistiskt säkerställd skillnad att man med 95 procents säkerhet kan säga att förändringarna är en följd av skillnader i data, och inte en följd av den använda metoden.

Det är också värt att notera att de skördade vikter som presenteras för frilandsgrödor består av en blandning av netto- och bruttovikter, eftersom enkäterna inte specificerade vilken vikt som avsågs. Bruttovikt är den vikt grödan har omedelbart efter skörd, medan nettovikt är den vikt grödan har vid försäljning, efter till exempel tvättning och rensning.

Växthusodling

Växthusytan ägnad åt tomatodling ökade märkbart mellan år 2011 och 2012 till 421 000 kvadratmeter – en ökning med 20 %, vilket motsvarar den näst största årsmässiga förändringen, och den enda statistiskt säkerställda ökningen sedan 2002. Därmed bröts den kräftgång som pågått sedan just 2002, och ytan var år 2012 den största sedan 2008 (Figur A).

Även gurkodlingen uppvisade en positiv förändring. Mellan år 2011 och 2012 ökade växthusytan med 8 % till 656 300 kvadratmeter, och var 2012 den största sedan åtminstone 1999.

Kryddväxter och kruksallat odlas i många fall i samma växthussystem. Därför speglar växthusytorna för odling av respektive grödtyp varandra i hög grad. Den sammanlagda växthusytan ägnad åt odling av kryddväxter och kruksallat ökade med 13 % mellan 2011 och 2012, till 166 200 kvadratmeter. I och med detta fortsatte trenden med en kontinuerligt ökande växthusyta, som 2012 var den högsta hittills (Figur A).

 

Figur A. Växthusyta använd för odling av gurka, tomat, kryddväxter och kruksallat år 2002–2012. Notera skalskillnaderna i de två diagrammen.

För kryddväxter ökade växthusytan med 34 % sedan 2011 till 103 400 kvadratmeter, medan ytan för kruksallat uppvisade en minskning med 10 % till 62 800 kvadratmeter. Om man istället jämför med medelvärdet för de fem föregående åren ökade däremot ytan för såväl kryddväxter som kruksallat år 2012 med 25 respektive 18 % (Figur A).

Tomatodlingens ökade växthusyta matchas inte av en motsvarande ökning i skördad vikt, som var praktiskt taget oförändrad 2012 jämfört med 2011, och och nådde 14 500 ton. För den växthusodlade gurkan ökade däremot produktionen med 7 % under samma period, till 28 700 ton (Figur B).

Den samlade produktionen av kryddväxter och kruksallat var 53,9 miljoner krukor, av vilka 38,7 miljoner var kryddväxter och 15,2 miljoner var kruksallat. För kryddväxter innebar detta en ökning med 50 %, medan produktion av kruksallat istället sjönk med 41 % sedan 2011. Den sammanlagda produktionen för 2012 ökade inte märkbart jämfört med år 2011, men steg med 20 % jämfört med medelvärdet för de fem föregående åren (Figur B).

 

Tablå A. Avkastning för växthusodlad tomat och gurka år 2002–2012.

 

 

 

Löpande 5-årigt medelvärde

 

 

 

2002

 

2002-2006

2003-2007

2004-2008

2005-2009

2006-2010

2007-2011

 

2012

Tomat

35,5

 

36,9

37,3

39,6

39,3

39,2

38,8

 

34,4

Gurka

37,8

 

..

..

..

41,5

42,0

42,0

 

43,7


 

Den oförändrade produktionsvikten kombinerat med en ökad växthusyta resulterade i en minskad avkastning för tomat år 2012, jämfört med de fem föregående årens medelvärde (Tablå 1). Avkastningen år 2012 uppgick till 34,4 kg/hektar, att jämföra med 38,8 kg/hektar för åren 2007–2011, en minskning med 11 %.

För gurka syns ingen påtaglig skillnad i avkastning på kortare sikt, medan en jämförelse av år 2012 och 2002 visar på en kumulativt ökad avkastning med 16 % det senaste dryga decenniet. För kryddväxter och kruksallat kan vi inte uttala oss om avkastning, då odlingsytan generellt korrelerar dåligt med den växthusyta som presenteras här.

 

Figur B. Skörd av växthusodlad gurka, tomat, kryddväxter och kruksallat år 2002–2012. Notera skal- och enhetsskillnaderna i de två diagrammen.

Frilandsodling

De fem grödor i undersökningen som odlades på störst areal år 2012 var – i fallande ordning – jordgubbar, morot, äpple, isbergssallat och matlök. Den odlade arealen jordgubbar uppgick år 2012 till 2 225 hektar, medan den odlade arealen purjolök, som var den minsta frilandsarealen i undersökningen, var 116 hektar (Figur C).

Varken frilandsgurka, matlök, morot, blomkål, isbergssallat, äpple eller jordgubbar uppvisade någon märkbar förändring i odlad areal år 2012 jämfört med 2011. I kontrast till detta minskade såväl vitkålsarealen som arealen purjolök med 12 respektive 36 % under samma period. Jämfört med ett medelvärde för åren 2007–2011, uppvisade matlök en ökning av den odlade arealen (med 13 %), medan purjolöksarealen minskade med 29 % (Figur C). Ingen av de övriga grödorna visade på någon förändring för motsvarande period.

 

Figur C. Areal för odling undersökta frilandsgrödor år 2002–2012. Notera skalskillnaderna i de två diagrammen.

I en jämförelse på än längre sikt – mellan år 2002 och 2012 – ökade arealen för matlök och äpple med 29 och 14 % vardera, medan den odlade arealen frilandsgurka minskade med 43 %. Ingen av de övriga frilandsgrödorna i undersökningen uppvisade någon påtaglig förändring år 2012 jämfört med 2002 (Figur C).

Undersökningens i vikt räknat mest producerade gröda år 2012 var morot, följt av matlök, isbergssallat, äpple, jordgubbar och vitkål. De enda undersökta grödor som uppvisade statistiskt säkerställda förändringar i produktion jämfört med de fem föregående årens medelvärde var matlök och purjolök. Av dessa två ökade den förstnämnda med 37 % till 50 400 ton, medan purjolök istället minskade med 37 % till 2 800 ton (Figur D).

 

Tablå B. Avkastning för frilandsgrödor år 2002–2012.

 

 

 

Löpande 5-årigt medelvärde

 

 

 

2002

 

2002-2006

2003-2007

2004-2008

2005-2009

2006-2010

2007-2011

 

2012

Gurka

44,2

 

49,7

50,5

50,8

48,9

48,9

48,3

 

50,3

Matlök

28,8

 

32,9

34,0

35,1

37,0

39,2

40,1

 

48,6

Morot

46,6

 

53,4

54,0

54,3

55,9

56,1

54,8

 

60,3

Blomkål

15,5

 

16,7

16,6

16,4

17,0

17,1

17,6

 

18,3

Vitkål

34,8

 

42,0

42,8

43,2

45,2

46,5

45,2

 

43,4

Isbergssallat

21,4

 

24,4

24,9

23,8

23,7

23,8

23,5

 

30,0

Purjolök

26,3

 

25,9

25,8

24,7

26,6

27,2

27,3

 

24,1

Äpple

13,5

 

13,8

14,1

14,3

14,6

15,3

15,3

 

15,4

Jordgubbar

4,4

 

5,0

5,5

5,9

5,9

6,2

6,2

 

7,3


 

Avkastningen för matlök ökade påtagligt med 21 % år 2012 jämfört med den föregående femårsperiodens medelvärde, och fortsätter därmed den trend med ökande avkastning som pågått sedan 2002, då avkastningen var 41 % lägre än 2012 (Tablå 2). För isbergssallat har avkastningen ökat med 28 %, jämfört med medelvärdet för år 2007-2011, medan inga andra grödor uppvisar statistiskt säkerställda skillnader under samma period.

 

Figur D. Skörd av undersökta frilandsgrödor år 2002–2012. Notera skalskillnaderna i de tre olika diagrammen.