 | |
| Skörd av trädgårdsväxter 2013 | JO 37 SM 1401, korrigerad version 2014-08-27 |
 Första sidan - I korta drag
Statistiken med kommentarerTabeller
Fakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi odlingsarealer och skördar
för några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling.
Statistiken omfattar produktionen från alla kända yrkesmässiga odlare av
trädgårdsgrödor med en yta om minst 0,25 hektar friland eller 200 kvadratmeter
växthus. Resultaten baseras på en enkätundersökning som skickades ut till en dryg
fjärdedel av dessa odlare, där vi frågade efter hur stor yta som ägnats åt
odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man producerat år 2013. Utifrån
de insamlade uppgifterna har vi sedan skattat totala arealer och total
produktion av respektive gröda. I texten noteras förändringar i jämförelse med tidigare år
eller perioder i de fall dessa kan anses vara statistiskt säkerställda. I detta
fall innebär en statistiskt säkerställd skillnad att man med 95 procents
säkerhet kan säga att förändringarna är en följd av skillnader i data, och inte
en följd av den använda metoden. Detta gäller dock inte
avkastningsberäkningarna, där det är svårt att uppskatta den statistiska
säkerheten. Därför ska också skillnader i avkastning jämföras med stor
försiktighet. De skördade vikter som presenteras för frilandsgrödor består
av en blandning av netto- och bruttovikter, eftersom enkäten inte specificerade
vilken vikt som avsågs. Bruttovikt är den vikt grödan har direkt efter skörd,
medan nettovikt är den vikt grödan har vid försäljning, efter till exempel
tvättning och rensning. Växthusodling
Undersökningen omfattar växthusodlingen av tomat, gurka,
kryddväxter och kruksallat. De odlade ytorna för tomat och gurka var 388 100
respektive 608 900 kvadratmeter, vilket innebär att ytorna förblev oförändrade
både jämfört med året innan och med medeltalet för de fem föregående åren
(Figur A). Figur
A. Yta för odling av undersökta växthusgrödor år 2003–2013 Notera skalskillnaderna i de två diagrammen.
Eftersom kryddväxter och kruksallat i många fall odlas i
samma växthussystem speglar växthusytorna för dessa grödor varandra i hög grad.
Därför är det relevant att se på de två grödorna både som grupp och som
enskilda grödor. Den sammanlagda växthusytan ägnad åt odling av kryddväxter
och kruksallat var 170 700 kvadratmeter år 2013. Sett till de enskilda
grödorna minskade ytan för kruksallat med 13 procent mellan 2012 och 2013,
medan den var oförändrad jämfört med genomsnittet för perioden 2008–2012. Ytan ägnad
åt kryddväxter ökade med 12 procent mellan 2012 och 2013 och med
28 procent i jämförelse med genomsnittet för 2008 till 2012. Skörden för tomat och gurka stannade på 15 100
respektive 27 900 ton år 2013, medan antalet producerade krukor
kryddväxter och kruksallat uppgick till 42,3 miljoner respektive 16,3 miljoner. Detta innebär att kryddväxtskörden ökade med 9 procent
jämfört med 2012, och med 37 procent jämfört med genomsnittet för perioden
2008–2012. Skörden av kruksallat ökade med 7 procent jämfört med 2012 men
var oförändrad jämfört med genomsnittet för den närmast föregående
femårsperioden (Figur B). Varken gurka eller tomat uppvisade någon säkerställd förändring
år 2013, vare sig jämfört med 2012 eller med snittet för perioden 2008–2012
(Figur B). Figur
B. Skörd av undersökta växthusgrödor 2003–2013 Notera skal- och enhetsskillnaderna i de två diagrammen.
Den samlade avkastningen för kryddväxter och kruksallat var
något högre 2013 såväl jämfört med 2012 som med tidigare löpande medelvärden.
Sett över tid finns en tendens till ökad avkastning för gurka, medan vare sig
avkastningen för tomat eller den sammanräknade avkastningen för kryddväxter och
kruksallat visar någon tydlig trend över tid (Tablå A). För kryddväxter och
kruksallat ska man ha i åtanke att odlingsytan skiljer sig markant från den
växthusyta som presenteras här och att de beräkningar på avkastning som visas
här därför kan vara missvisande för dessa grödor. Tablå
A. Avkastning för växthusgrödor år 2003–2013 ”K+K”
motsvarar den sammanräknade avkastningen av kryddväxter och kruksallat. Notera
att avkastningen för kryddväxter och kruksallat är att betrakta som osäker,
eftersom den baseras på växthusyta till skillnad från odlad yta.
Frilandsodling
Precis som de tre föregående åren var jordgubbar den trädgårdsgröda
som täckte störst areal år 2013 med 2 152 hektar. De fyra därefter största
grödorna var i fallande ordning: morot, äpple, isbergssallat och matlök. Den
arealmässigt minsta av de undersökta grödorna var purjolök, som odlades på 120
hektar (Figur C). Figur
C. Areal för odling av undersökta frilandsgrödor år 2003–2013 Notera skalskillnaderna i de två diagrammen.
Ingen av de undersökta frilandsgrödorna uppvisade någon
skillnad i odlad areal år 2013 jämfört med året före. Om man istället jämför
med perioden 2008–2012 var purjolök den enda grödan som uppvisade någon
skillnad i odlad areal, med en minskning på 26 procent. I en jämförelse på
längre sikt, med genomsnittet för perioden 2003–2007, syntes inte några
förändringar för någon av frilandsgrödorna (Figur C). Morot var den viktmässigt största grödan år 2013, med en
produktion om 112 800 ton. Den näst största grödan var matlök, följt av
äpple, isbergssallat och vitkål (Figur D). Jämfört med det föregående året
ökade produktionen av gurka och purjolök med 33 respektive 39 procent,
medan produktionen av isbergssallat istället sjönk med 22 procent. För
alla de övriga grödorna var produktionen oförändrad. Figur
D. Skörd av undersökta frilandsgrödor år 2003–2013 Notera skalskillnaderna i diagrammen.
Om man istället jämför med den genomsnittliga produktionen
under perioden 2008–2012 ökade produktionen av gurka och äpple med 33
respektive 24 procent, medan produktionen av alla övriga grödor inte
uppvisade någon förändring. Sett i ett längre perspektiv ökade produktionen av
matlök, äpple och purjolök med vardera 64, 33 och 20 procent år 2013
jämfört med genomsnittet för perioden 2003–2007. Såväl gurka som morot, purjolök och äpple visade upp hög
avkastning under 2013 jämfört med året före och föregående perioder, medan
avkastningen för isbergssallat sjönk tillbaka till ett mer genomsnittligt värde
efter en tillfällig uppgång under 2012 (Tablå B). Tablå B. Avkastning i ton per hektar för frilandsgrödor år 2003–2013
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
