Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av trädgårdsväxter 2015

JO 37 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Växthusodling
Frilandsodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi odlingsarealer och skördar för några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling. Statistiken omfattar produktionen från alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsgrödor med en yta om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Resultaten baseras på en enkätundersökning som skickades ut till en dryg tredjedel av dessa odlare, där vi frågade efter hur stor yta som ägnats åt odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man producerat år 2015. Utifrån de insamlade uppgifterna har vi sedan skattat totala arealer och total produktion av respektive gröda.

I texten noteras förändringar i jämförelse med tidigare år eller perioder i de fall dessa kan anses vara statistiskt säkerställda. I detta fall innebär en statistiskt säkerställd skillnad att man med 95 procents säkerhet kan säga att förändringarna är en följd av skillnader i data, och inte en följd av urvalsfel i undersökningen. Detta gäller dock inte avkastningsberäkningarna, där det är svårt att uppskatta den statistiska säkerheten. Därför ska också skillnader i avkastning jämföras med stor försiktighet.

Produktionen redovisas i form av bruttoskördar, det vill säga mängden gröda direkt efter skörd innan sortering, tvättning och rensning.

Växthusodling

Undersökningen omfattar växthusodlingen av tomat, gurka, kryddväxter och kruksallat. År 2015 var de odlade ytorna för tomat och gurka 379 200 respektive 671 800 kvadratmeter, vilket inte utgör några påtagliga skillnader jämfört med året före (Figur A).

Figur A. Yta för odling av undersökta växthusgrödor år 2005-2015

Notera skalskillnaderna i diagrammen. Data saknas för gurka 2007.

 

Eftersom kryddväxter och kruksallat i många fall odlas i samma växthussystem speglar växthusytorna för dessa grödor i stor utsträckning varandra. Därför är det relevant att se på de två grödorna både som grupp och som enskilda grödor.

Den sammanlagda växthusytan ägnad åt odling av kryddväxter och kruksallat var 158 300 kvadratmeter år 2015, en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Sett till de enskilda grödorna minskade ytan för kruksallat med 6 procent mellan 2014 och 2015, medan ytan ägnad åt kryddväxter istället ökade med 11 procent (Figur A).

Skörden för tomat och gurka stannade på 14 800 respektive 28 000 ton år 2015, medan antalet producerade krukor kryddväxter och kruksallat uppgick till 44,9 respektive 12,6 miljoner.

Detta innebär att kryddväxtskörden var oförändrad, medan produktionen av kruksallat minskade med 9 procent jämfört med 2014. Varken gurka eller tomat uppvisade någon säkerställd förändring mellan 2014 och 2015 (Figur B).

Figur B. Skörd av undersökta växthusgrödor 2005-2015

Notera skal- och enhetsskillnaderna i diagrammen. Data saknas för gurka 2007.


 

Den samlade avkastningen för kryddväxter och kruksallat var något högre 2015 jämfört med tidigare 5-årsperioder. Avkastning för såväl gurka som tomat låg i linje med tidigare perioders avkastning (Tablå A).

För kryddväxter och kruksallat ska man ha i åtanke att odlingsytan - på grund av odling i rörliga system - skiljer sig markant från den växthusyta som presenteras här och att beräkningarna på avkastning därför kan vara missvisande för dessa grödor.

Tablå A. Avkastning för växthusgrödor år 2002-2015

"K+K" motsvarar den sammanräknade avkastningen för kryddväxter och kruksallat. Avkastningen för kryddväxter och kruksallat är att betrakta som osäker, eftersom den baseras på växthusyta och inte på den faktiska odlade ytan.

 

 

5-årigt medelvärde

 

 

 

 

2002-2006

2004-2008

2006-2010

2008-2012

2010-2014

 

2015

Tomat (kg/kvm)

 

36,9

39,6

39,2

38,2

37,8

 

39,0

Gurka (kg/kvm)

 

..

..

..

42,3

44,2

 

41,7

K+K (st/kvm)

 

..

333

327

334

344

 

363


 

Frilandsodling

Jordgubbar odlades under 2015 på 2 459 hektar och är sedan flera år tillbaka den trädgårdsgröda som odlas på störst areal. De tre därefter största grödorna var i fallande ordning morot, äpple och matlök. Den arealmässigt minsta av de undersökta grödorna var gurka, som odlades på 150 hektar (Figur C).

Matlök var den enda gröda som visade upp en påtagligt ökad odlad areal 2015 jämfört med året innan, medan arealerna för vitkål, blomkål, isbergssallat och purjolök istället minskade med mellan 8 och 12 procent (Figur C).

Figur C. Areal för odling av undersökta frilandsgrödor år 2005-2015

Notera skalskillnaderna i diagrammen.

 

Sett till produktion var morot den största ätliga trädgårdsgrödan år 2015, med en skörd på 115 600 ton. Den näst största grödan var matlök, följt av äpple, isbergssallat och jordgubbar. Jämfört med föregående år ökade produktionen av matlök med 21 procent, medan produktionen av purjolök, vitkål, gurka, blomkål och isbergssallat sjönk med mellan 8 och 19 procent (Figur D).

Figur D. Skörd av undersökta frilandsgrödor år 2005-2015

Notera skalskillnaderna i diagrammen.


 

Såväl gurka som matlök, purjolök och jordgubbar visade upp hög avkastning under 2015 jämfört med föregående 5-årsperioder, medan avkastningen för isbergssallat och blomkål var relativt låg (Tablå B).

Tablå B. Avkastning i ton per hektar för frilandsgrödor år 2002-2015

 

 

5-årigt medelvärde

 

 

 

 

2002-2006

2004-2008

2006-2010

2008-2012

2010-2014

 

2015

Gurka

 

49,7

50,8

48,9

48,7

56,8

 

60,7

Matlök

 

32,9

35,1

39,2

42,9

45,5

 

49,9

Morot

 

53,4

54,3

56,1

57,0

59,2

 

57,6

Blomkål

 

16,7

16,4

17,1

18,3

18,1

 

16,9

Vitkål

 

42,0

43,2

46,5

46,2

44,9

 

44,6

Isbergssallat

 

24,4

23,8

23,8

24,8

25,0

 

22,6

Purjolök

 

25,9

24,7

27,2

27,0

28,8

 

31,8

Äpple

 

13,8

14,3

15,3

15,3

16,6

 

16,9

Jordgubbar

 

5,0

5,9

6,2

6,3

6,5

 

6,8