 | |
| Skörd av trädgårdsväxter 2016 | JO 37 SM 1701 |
 Första sidan - I korta drag
Statistiken med kommentarerTabeller
Fakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi arealer och skördar för
några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling.
Statistiken omfattar produktionen från alla kända yrkesmässiga odlare av
trädgårdsgrödor med en yta om minst 0,25 hektar på friland eller 200
kvadratmeter i växthus. Resultaten baseras på en enkätundersökning som
skickades ut till en dryg femtedel av dessa odlare, där vi frågade efter hur
stor areal som ägnats åt odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man
producerat år 2016. Utifrån de insamlade uppgifterna har vi sedan skattat
totala arealer och total produktion av respektive gröda. I texten noteras förändringar i jämförelse med tidigare år
eller perioder i de fall dessa kan anses vara statistiskt säkerställda utifrån
de skattade värdena och deras medelfel. I detta fall innebär en statistiskt
säkerställd skillnad att man med 95 % säkerhet kan säga att förändringarna
är en följd av skillnader i data, och inte en följd av urvalsfel i undersökningen.
Detta gäller dock inte avkastningsberäkningarna, där vi inte har uppskattat den
statistiska osäkerheten. Därför ska också skillnader i avkastning beaktas med
försiktighet. Produktionen redovisas i form av bruttoskördar, det vill
säga mängden gröda direkt efter skörd innan sortering, tvättning och rensning. Växthusodling
Undersökningen omfattar växthusodlingen av gurka, kruksallat,
kryddväxter och tomat. År 2016 var de odlade ytorna för gurka och tomat 712 500
respektive 375 900 kvadratmeter, vilket inte utgör några signifikanta
skillnader jämfört med året före (Tabell 1). Ytan för odling av gurka har
däremot ökat med 36 % sedan en bottennivå 2009, medan ytan för tomatodling
förblivit relativt konstant under de senaste åtta åren efter en kraftig nedgång
mellan åren 2002 och 2008 (Figur A visar utvecklingen mellan 2002 och 2016 som
indexerade femåriga löpande medelvärden). Ytan för odling av kruksallat minskade med 16 % mellan
2015 och 2016, medan ytan för odling av kryddväxter istället ökade med 6 %
under samma period. Kruksallat och kryddväxter odlas i många fall i samma
system där en ökning av den ena grödan sker på bekostnad av den andra. Den sammanlagda
växthusytan för odling av kruksallat och kryddväxter har förblivit i princip oförändrad
kring 160 000 kvadratmeter de senaste fem åren (Tabell 1). Under samma
period har däremot fördelningen av växthusyta mellan de dessa grödor förändrats
påtagligt, från att ha varit 1,6 gånger större för odling av kryddväxter 2012,
till att ha blivit 2,5 gånger större 2016 (Tabell 1; Figur A). Figur
A. Utveckling för ytor och skördar i växthusodlingen
Skörden av gurka har ökat med 16 % sedan 2015 och blev
32 600 ton under 2016, medan skörden av tomat stannade på 14 600 ton,
vilket inte innebar någon påtaglig förändring från året innan (Tabell 2). Skörden
av kruksallat ökade 16 % jämfört med närmast föregående år, men låg i
linje med den genomsnittliga skörden för det senaste decenniet (med undantag av
2011, som uppvisade en ovanligt hög produktion). Skörden av kryddväxter ökade
med 8 % mellan 2015 och 2016, en fortsättning på den trend av ökande skörd
som pågått under de senaste fem åren som innebar att produktionen år 2016 var
den högsta hittills. Avkastningen för gurka tangerade rekordet från 2013 på 45,8
kg per kvadratmeter, medan avkastningen för tomat var att betrakta som normal.
Den samlade avkastningen för kruksallat och kryddväxter var 16 % högre
2016 än genomsnittet för de närmast föregående 5 åren, som en följd av ökade
avkastningar för båda grödorna (Tablå A). Kryddväxter och kruksallat odlas ofta i rörliga system
vilket leder till att den totala odlade ytan skiljer sig markant från den
växthusyta som presenteras här och att beräkningarna av avkastning därför kan
vara missvisande för dessa grödor. Tablå
A. Avkastning för växthusgrödor år 2002–2016 ”K+K” motsvarar
den sammanräknade avkastningen för kryddväxter och kruksallat. Avkastningen för
kryddväxter och kruksallat är att betrakta som osäker, eftersom den baseras på
växthusyta och inte på den faktiska odlade ytan.
Frilandsodling
Sedan en lång tid tillbaka är jordgubbar, morot och äpple de
tre trädgårdsgrödor som odlas på störst areal i Sverige, med skördade arealer
om 2 301, 1 997 respektive 1 537 hektar år 2016. Purjolök stod
för den relativt sett största förändringen mellan 2015 och 2016, där den skördade
arealen minskade med 36 % till 99 hektar. Den skördade arealen för
frilandsgurka och vitkål ökade istället med 16 respektive 19 %, medan arealen
för isbergssallat och blomkål minskade med 7 respektive 9 %. Figur
B. Utveckling för arealer och skördar i frilandsodlingen
Sett i ett längre perspektiv har den skördade arealen för de
undersökta trädgårdsgrödorna med ett par undantag förändrats i relativt liten
utsträckning (Tabell 1). Arealen för matlök har dock ökat med 66 % mellan
2002 och 2016, där den största ökningen skedde efter år 2010. Som kontrast
minskade arealen för odling av frilandsgurka med 48 % mellan 2002 och
2007, men har sedan förblivit relativt konstant. Arealen för purjolök visade
upp en stor ökning under perioden 2002–2009, men har sedan dess sjunkit
tillbaka till den ursprungliga nivån (Figur B visar utvecklingen mellan 2002
och 2016 som indexerade femåriga löpande medelvärden). Om man ser till producerad mängd var morot den största
ätliga trädgårdsgrödan 2016 med en skörd på 111 600 ton, följd av
matlök, äpple och isbergssallat med skördar på 59 400, 26 800
respektive 24 200 ton. De enda grödorna som uppvisade några påtagliga
förändringar i produktion var purjolök, broccoli och blomkål, vars produktion
minskade med 40, 29 respektive 11 % under 2016 jämfört med året innan. Sett i ett längre perspektiv har produktionen av framför
allt jordgubbar, matlök och äpple ökat rejält. Medan produktionen av såväl jordgubbar
som äpple har gått upp med ungefär 50 % mellan 2002 och 2016, har lökproduktionen
ökat med mer än 150 % under samma period (Tabell 2; Figur B). Ingen av de
undersökta grödorna har visat upp någon drastiskt sjunkande produktion jämfört
med år 2002, men produktionen av purjolök och frilandsgurka har däremot varierat
kraftigt under perioden, även om produktionen 2016 inte skilde sig påtagligt
från produktionen 2002. För broccoli, frilandsgurka, matlök, morot och vitkål blev
avkastningen något lägre 2016 jämfört med både 2015 och genomsnittet för
perioden 2011–2015 (Tablå B). För purjolök sjönk avkastningen tillbaka till
genomsnittet för 2011–2015, från en ovanligt hög avkastning 2015. För
isbergssallat och äpple ökade avkastningen något, medan övriga grödor inte visade
upp några påtagliga förändringar. Avkastningen för matlök och äpple har ökat ordentligt sedan
början av 2000-talet och var 35 respektive 26 % högre 2016 jämfört med
genomsnittet för perioden 2002–2006. För äpple beror den ökade avkastningen i
huvudsak på en kontinuerligt ökande andel moderna, täta och högavkastande
odlingar. Även för gurka och jordgubbar syns en bestående ökning i avkastning i
det lite längre perspektivet. Tablå B. Avkastning i ton per hektar för frilandsgrödor år 2002–2016
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
