Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av trädgårdsväxter 2018

JO 37 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Växthusodling
Frilandsodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi arealer och skördar för några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling. Statistiken omfattar produktionen från alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsgrödor med en yta om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Resultaten baseras på en enkätundersökning som skickades ut till en dryg femtedel av dessa odlare, där vi frågade efter hur stor areal som ägnats åt odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man producerat år 2018. Utifrån de insamlade uppgifterna har vi sedan skattat totala arealer och total produktion av respektive gröda.

I texten noteras förändringar i jämförelse med tidigare år eller perioder i de fall dessa kan anses vara statistiskt säkerställda utifrån de skattade värdena och deras medelfel. I detta fall innebär en statistiskt säkerställd skillnad att man med 95 % säkerhet kan säga att förändringarna är en följd av skillnader i data, och inte en följd av urvalsfel i undersökningen. Detta gäller dock inte avkastningsberäkningarna, där vi inte har uppskattat den statistiska osäkerheten. Därför ska skillnader i avkastning beaktas med försiktighet.

Produktionen redovisas i form av bruttoskördar, det vill säga mängden gröda direkt efter skörd innan sortering, tvättning och rensning.

Växthusodling

Undersökningen omfattar växthusodlingen av gurka, kruksallat, kryddväxter och tomat. Växthusytorna som användes för odling av gurka och tomat under 2018 var 691 200 respektive 404 500 kvadratmeter och var därmed i princip oförändrade jämfört med året före (Tabell 1). Växthusytan för gurka har uppvisat en långsamt ökande trend under det senaste decenniet, medan ytan för odling av tomat har förblivit relativt stabil under samma period (Figur A visar utvecklingen mellan 2002 och 2018 som indexerade femåriga löpande medelvärden).

Växthusytorna för odling av kruksallat och kryddväxter visade inte heller upp några påtagliga förändringar mellan 2017 och 2018 (Tabell 1). Den samlade växthusytan för odling av kruksallat och kryddväxter (som ibland odlas i samma odlingssystem) ökade långsamt mellan åren 2004 och 2013, för att därefter sakta minska något igen (Tabell 1; Figur A).

Figur A. Utveckling för ytor och skördar i växthusodlingen
Uttryckt som indexerade femåriga löpande medelvärden för respektive gröda. Index satt till 100 för medelvärdet åren 2002–2006.

Figur 1

 

Vare sig skörden av gurka eller tomat visade upp någon statistiskt signifikant skillnad mellan 2017 och 2018, även om tomatskörden skattades vara drygt en fjärdedel högre 2018 än året innan (Tabell 2). Skattningen för 2018 års skörd var dock relativt osäker, vilket gör att förändringen ska tolkas med försiktighet. Skörden av kruksallat och kryddväxter minskade marginellt 2018 jämfört med 2017. Sett till det senaste decenniet som helhet var skörden av kruksallat den näst lägsta, medan skörden av kryddväxter istället var den tredje högsta. Den långsiktiga trenden för skörd av kruksallat tycks vara fallande, medan den för kryddväxter istället är uppåtgående (Figur A).

Avkastningen för gurka var 43,1 kg per kvadratmeter 2018, vilket är något lägre än genomsnittet för de senaste 10 åren. Avkastningen för tomat var hela 45,0 kg per kvadratmeter, men ska betraktas med försiktighet eftersom skattningarna för tomatodlingen är förhållandevis osäkra. Den samlade avkastningen för kruksallat och kryddväxter var 411 krukor per kvadratmeter, vilket var i linje med avkastningen de senaste 3 åren, men 13 % högre än genomsnittet för de senaste 10 åren (Tablå A).

Kryddväxter och kruksallat odlas till stor del i rörliga system vilket leder till att den totala odlade ytan skiljer sig markant från den växthusyta som presenteras här och att beräkningarna av avkastning därför kan vara missvisande för dessa grödor.

Tablå A. Avkastning för växthusgrödor år 2002–2018

 

5-årigt medelvärde

 

 

 

2002–2006

2007–2011

2012–2016

2017

2018

Gurka (kg/kvm)

40,9

42,1

44,3

45,7

43,1

Tomat (kg/kvm)

36,6

38,7

38,1

35,9

45,0

Kruksallat+kryddväxter (st/kvm)

..

330

359

420

411


Anm. ”Kruksallat+kryddväxter” motsvarar den sammanräknade avkastningen för kruksallat och kryddväxter. Avkastningen för kryddväxter och kruksallat är att betrakta som osäker, eftersom den baseras på växthusyta och inte på den faktiska odlade ytan.

Frilandsodling

Sedan en lång tid tillbaka är jordgubbar, morot och äpple de tre trädgårdsgrödor som odlas på störst areal i Sverige, med skördade arealer om 2 483, 1 763 respektive 1 550 hektar år 2018 (Tabell 1). Arealmässigt stod produktkategorin ”annan sallat” (som innefattar alla sallatssorter vid sidan av isbergssallat, oavsett bladstorlek) för den största förändringen mellan 2017 och 2018, då den skördade arealen gick från 679 till 842 hektar, en ökning med 24 %. Som kontrast minskade den skördade arealen av frilandsgurka med 20 % under samma period. Sett i ett längre perspektiv har de skördade arealerna för matlök och jordgubbar ökat påtagligt under det senaste decenniet, medan arealerna för frilandsgurka och purjolök istället minskat (Figur B; Tabell 1).

Figur B. Utveckling för arealer och skördar i frilandsodlingen
Uttryckt som indexerade femåriga löpande medelvärden för respektive gröda. Index satt till 100 för medelvärdet åren 2002–2006. Endast vissa grödor visas.

Figur B

 

Om man ser till producerad mängd var morot den största ätbara trädgårdsgrödan 2018 med en skörd på 92 500 ton, följd av matlök, äpple och isbergssallat med skördar på 53 000, 30 600 respektive 17 800 ton.

Flera frilandsgrödor uppvisade ovanligt låga skördar 2018. Det gällde framför allt gurka, isbergssallat, purjolök och morot vars skördar var 36, 30, 25 respektive 19 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. För gurka och purjolök var skördeminskningen till största delen ett resultat av minskad odlad areal, men för isbergssallat och morot, samt i viss mån matlök, vitkål och blomkål tycks även de dåliga odlingsförhållanden som rådde under 2018 ha påverkat avkastningen negativt (Tablå 2).

Ett par grödor gick mot strömmen och visade istället på starkt ökade skördar 2018. Äppelskörden var rekordhög och landade på 30 600 ton, framför allt som en följd av en markant ökad avkastning. Skörden av ”annan sallat” var även den ovanligt hög, dels som en följd av ökad avkastning, men även som ett resultat av en påtaglig ökning av den skördade arealen (Tablå 2).

Sett i ett längre perspektiv har produktionen av framför allt matlök, jordgubbar och äpple ökat rejält. Medan produktionen – mätt som femåriga genomsnitt – av såväl jordgubbar som äpple har gått upp med ungefär 45 respektive 30 % mellan 2002 och 2018, har lökproduktionen ökat till mer än det dubbla under samma period (Figur B). Ingen av de undersökta grödorna har visat upp någon drastiskt sjunkande produktion under perioden, men de genomsnittliga skördarna för frilandsgurka och vitkål var 21 respektive 12 % lägre under perioden 2014–2018 jämfört med 2002–2006.

Tablå B. Avkastning i ton per hektar för frilandsgrödor år 2002–2018

 

5-årigt medelvärde

 

 

 

2002–2006

2007–2011

2012–2016

2017

2018

Blomkål

16,6

17,8

17,1

17,6

16,3

Broccoli

..

..

7,8

8,7

8,9

Gurka

49,1

48,1

58,8

59,5

59,4

Isbergssallat

24,1

23,5

25,3

23,6

19,5

Annan sallat

..

..

9,5

8,1

9,7

Jordgubbar

5,0

6,2

6,7

6,5

6,2

Matlök

33,0

39,9

47,6

49,7

43,4

Morot

53,5

54,9

59,7

64,1

52,5

Purjolök

25,9

27,6

29,8

28,6

29,4

Sparris

..

..

1,5

1,5

1,4

Vitkål

42,1

44,9

43,4

48,5

42,3

Äpple

13,8

15,3

17,3

14,4

19,7