Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Växthusodling
Frilandsodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi arealer och skördar för några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling. Statistiken omfattar produktionen från alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsgrödor med en yta om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Resultaten baseras på en enkätundersökning som skickades ut till en dryg femtedel av dessa odlare (slumpmässigt utvalda), där vi frågade efter hur stor areal som ägnats åt odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man producerat år 2019. Utifrån de insamlade uppgifterna har vi sedan skattat totala arealer och total produktion av respektive gröda.

I texten noteras förändringar i jämförelse med tidigare år eller perioder i de fall dessa kan anses vara statistiskt säkerställda utifrån de skattade värdena och deras medelfel. I detta fall innebär en statistiskt säkerställd skillnad att man med 95 % säkerhet kan säga att förändringarna är en följd av skillnader i data, och inte en följd av urvalsfel i undersökningen. Detta gäller dock inte avkastningsberäkningarna, där vi inte har uppskattat den statistiska osäkerheten. Därför ska skillnader i avkastning beaktas med försiktighet.

Produktionen redovisas i form av bruttoskördar, det vill säga mängden gröda direkt efter skörd innan sortering, tvättning och rensning.

Växthusodling

I den här undersökningen har vi tittat på växthusodlingen av gurka, kruksallat, kryddväxter och tomat, som är de största svenska växthusgrödorna. Växthusytorna som användes för odling av gurka och tomat var 695 000 respektive 408 500 kvadratmeter under 2019, vilket var i stort sett oförändrat jämfört med året innan (Tabell 1 i tabellavsnittet). Växthusytorna för såväl gurka som tomat har visat upp en långsamt ökande trend under det senaste decenniet (Figur A visar utvecklingen mellan 2002 och 2018 som indexerade femåriga löpande medelvärden).

Figur A. Utveckling för ytor och skördar i växthusodlingen
Uttryckt som indexerade femåriga löpande medelvärden för respektive gröda. Index satt till 100 för medelvärdet åren 2002–2006.

 

Ytorna för odling av kruksallat och kryddväxter förändrades ganska mycket mellan 2018 och 2019 (Tabell 1). Den samlade växthusytan för odling av kruksallat och kryddväxter, som till stor del odlas i samma odlingssystem, visade förvisso inte upp någon påtaglig förändring jämfört med tidigare år. Men om man istället ser till de enskilda grödorna minskade växthusytan för odling av kruksallat med 34 %, medan ytan för odling av kryddväxter istället ökade med 22 % (Tabell 1; Figur A).

Vare sig skörden av gurka eller tomat visade upp någon statistiskt signifikant skillnad mellan 2018 och 2019 (Tabell 2 i tabellavsnittet). Skörden av kruksallat minskade med 39 %, medan skörden av kryddväxter ökade med 12 % mellan 2018 och 2019. Sett över en längre period har skörden av kruksallat minskat så gott som kontinuerligt sedan en topp 2011 och var nu den lägsta sedan 2000-talets början. För kryddväxter är situationen i princip omvänd; skörden har ökat påtagligt under hela 2000-talet och var 2019 den högsta hittills. (Tabell 2; Figur A).

Avkastningen för gurka var 45,9 kg per kvadratmeter under 2019, vilket är ovanligt högt (Tablå A). Avkastningen för tomat var 41,4 kg per kvadratmeter, något lägre än 2018 men påtagligt högre än genomsnittet för de senaste tio åren.

Tablå A. Avkastning för växthusgrödor år 2003–2019

	5-årigt medelvärde
	2003–2007	2008–2012	2013–2017	2018	2019
Gurka (kg/kvm)	..	42,4	44,7	43,1	45,9
Tomat (kg/kvm)	37,0	38,1	38,4	45,0	41,4
Kruksallat+kryddväxter (st/kvm)	..	334	378	411	401

Anm. ”Kruksallat+kryddväxter” motsvarar den sammanräknade avkastningen för kruksallat och kryddväxter. Avkastningen för kryddväxter och kruksallat är att betrakta som osäker, eftersom den baseras på växthusyta och inte på den faktiska odlade ytan.

Den samlade avkastningen för kruksallat och kryddväxter var 401 krukor per kvadratmeter, vilket var i linje med avkastningen de föregående 3 åren, men 10 % högre än genomsnittet för de föregående 10 åren (Tablå A). Kryddväxter och kruksallat odlas till stor del i rörliga system vilket leder till att den totala odlade ytan skiljer sig markant från den växthusyta som presenteras här och att beräkningarna av avkastning därför kan vara missvisande.

Frilandsodling

Sedan en lång tid tillbaka är jordgubbar, morot och äpple de tre trädgårdsgrödor som odlas på störst areal i Sverige. Under 2019 skördades jordgubbar på 2 351 hektar, medan morot respektive äpple skördades på 1 709 hektar respektive 1 517 hektar (Tabell 1).

Den arealmässigt största förändringen stod produktkategorin ”Annan sallat” för. I den kategorin ingår alla sallatssorter utom isbergssallat, inklusive olika typer av småbladssallat. Mellan 2018 och 2019 ökade den skördade arealen från 842 hektar till 1 262 hektar, en ökning med 50 %. Övriga frilandsgrödor visade upp relativt små förändringar mellan 2018 och 2019 (Figur B; Tabell 1).

Figur B. Utveckling för arealer och skördar i frilandsodlingen
Uttryckt som indexerade femåriga löpande medelvärden för respektive gröda. Index satt till 100 för medelvärdet åren 2002–2006. Endast vissa grödor visas.

 

Kvantitetsmässigt var morot den största ätbara trädgårdsgrödan 2019 med en skörd på 106 700 ton, en återgång till en mer normal skördenivå jämfört med torråret 2018 (Tabell 2). På samma sätt ökade skörden av isbergssallat jämfört med 2018 för att nå en mer normal nivå på 22 000 ton. Produktionen av matlök blev 54 900 ton under 2019, vilket var i princip oförändrat sedan 2018. För blomkål och äpplen gick skörden ner mellan 2018 och 2019, som en följd av minskad avkastning (Tablå B). Skörden av blomkål minskade till 5 000 ton, en nedgång med 22 %. Äppelskörden minskade från 2018 års rekordskörd 30 600 ton till betydligt beskedligare 22 200 ton, en minskning med 27 % och den tredje lägsta skörden under det senaste decenniet.

Tablå B. Avkastning i ton per hektar för frilandsgrödor år 2003–2019

	5-årigt medelvärde
	2003–2007	2008–2012	2013–2017	2018	2019
Blomkål	16,6	18,3	17,0	16,3	13,8
Broccoli	..	..	8,0	8,9	10,1
Gurka	50,4	48,5	60,7	59,4	52,6
Isbergssallat	24,6	24,8	23,9	19,5	23,1
Annan sallat	..	..	9,1	9,7	6,7
Jordgubbar	5,5	6,3	6,6	6,2	6,8
Matlök	34,1	43,1	47,9	43,4	42,9
Morot	54,1	57,2	60,4	52,5	62,4
Purjolök	25,8	27,4	30,5	29,4	28,7
Sparris	..	..	1,5	1,4	1,7
Vitkål	42,8	45,9	44,4	42,3	45,5
Äpple	14,2	15,3	17,1	19,7	14,6

 

Sett i ett längre perspektiv har produktionen av framför allt matlök, jordgubbar och äpple ökat mycket. Medan produktionen – mätt som femåriga genomsnitt – av jordgubbar och äpple har gått upp med ungefär 45 respektive 27 % mellan 2002 och 2019, har lökproduktionen ökat till mer än det dubbla under samma period (Figur B). Ingen av de undersökta grödorna har visat upp någon drastiskt sjunkande produktion under perioden, men de genomsnittliga skördarna för frilandsgurka och vitkål var 28 respektive 14 % lägre under perioden 2015–2019 jämfört med 2002–2006.