STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2005:7

 

Trädgårdsundersökningen 2004

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Frilandsodling
Växthusodling

Frilandsodling

Köksväxter

Värdet av köksväxtodlingen på friland ökade med 5 % mellan år 2003 och 2004. De relativt största värdemässiga ökningarna var för gurka, lök, vitkål, morötter och annan sallat. Värdet ökade för gurka, morötter och vitkål till följd av både högre priser och större produktion och för lök till följd av större produktion. Samtidigt minskade värdet på blomkål, salladskål och isbergssallat. Den till värdet största produkten av frilandsodlade köksväxter är morötter som står för drygt 40 % av det totala produktionsvärdet.

Frukt

Produktionen och kilopriset på äpplen minskade 2004 jämfört med 2003 vilket också medförde en minskning av värdet med drygt 15 %. Produktionen av päron och körsbär ökade år 2004 medan produktionen av plommon låg kvar på ungefär samma nivå som 2003.

Bär

Bärsidan domineras av jordgubbsproduktionen som ökade med ca 25 % mellan 2003 och 2004 medan priset minskade kraftigt år 2004. För hallon och svarta vinbär ökade däremot priserna. Totalt ökade värdevolymen för bär med knappt 1 %.

Plantskoleväxter

Den totala produktionen av plantskoleväxter ökade något mellan 2003 och 2004. För lövfällande träd, som är den största gruppen, minskade genomsnittspriset kraftigt vilket innebar att det totala produktionsvärdet för plantskoleväxter minskade med nästan 25 %. Lövfällande träd är en växtgrupp som varierar kraftigast i värde mellan åren eftersom priserna är baserade på trädens ålder och hur många gånger de är kultiverade.

Frilandsodling, Mkr

 

Växthusodling

Det totala värdet av växthusodlingen har med undantag för år 1999 ökat kontinuerligt från 1996 fram till 2002. År 2003 och 2004 blev det dock en nedgång med knappt 5 % per år. De största förändringarna står framförallt köksväxter och krukväxter för, som mellan åren 2002 och 2004 minskat med 20 resp 10 % i värde.

Köksväxter

Produktionsvärdet av köksväxter minskade med 8 % mellan 2003 och 2004. Största nedgången fanns i produktionen av gurka som minskade med 10 %. Trots att produktionen av tomater ökade, så minskade produktionsvärdet med 18 % år 2004 beroende på att priset sjönk kraftigt.

Snittblommor

Produktionen av snittblommor i växthus har minskat kontinuerligt mellan 1995 och 2004, totalt med drygt 60 %. För rosor, som utgör mer än 90 % av det totala värdet på snittblommor, var värdet i stort sett oförändrat mellan 2003 och 2004 trots minskad produktion. Flera svenska rosodlare har fått lägga ner sina odlingar p.g.a. ökad konkurrens från utlandet (främst Afrika) som pressat priserna och därmed lönsamheten. För Krysantemun och övriga snittblommor är osäkerheten i uppgifterna stor vilket beror på att beräkningen är baserad endast på ett fåtal uppgiftslämnare

Produktionen av tulpaner ökade med 9 % mellan 2003 och 2004. Även priset ökade något. Det totala produktionsvärdet ökade därmed med 13 %. Tulpaner utgör över 96 % av produktionsvärdet för gruppen lökblommor/snitt.

Krukväxter

Det totala produktionsvärdet av krukväxter har, efter en stadig minskning under 1990-talets senare hälft, ökat sedan början av 2000-talet. År 2004 uppgick produktionsvärdet till 411 miljoner kronor vilket var en minskning med 15 % jämfört med 2003. Priserna minskade nästan genomgående, med undantag av Saintpaula, Impatiens och Marguerit. Pelargon är den största produkten bland krukväxterna och står för drygt 25 % av det totala produktionsvärdet.

Utplanteringsväxter

Produktionsvärdet totalt för utplanteringsväxter minskade med 5 % mellan 2003 och 2004, främst beroende på lägre priser.

Växthusodling, Mkr