Statistiken med kommentarer

Frilandsodling
Växthusodling

Frilandsodling

Köksväxter

Värdet av köksväxtodlingen på friland ökade med 3 % mellan år 2004 och 2005. Isbergssallat och majs svarde för värdemässigt relativt största ökningarna. Värdet ökade för isbergssallad och majs till följd av både högre priser och större produktion. Samtidigt minskade värdet för lök, morötter och vitkål. Den till värdet största produkten av frilandsodlade köksväxter var morötter som svarade för ca 34 % av det totala produktionsvärdet.

Frukt

Produktionen av äpplen minskade 2005 jämfört med 2004, men trots detta ökade produktionsvärdet med 4 %. Värdeökningen var en följd av ökade priser. Äpplen är den största produkten av frukt och står för nästan 85 % av det totala produktionsvärdet. Produktionen av päron och plommon ökade också melllan 2004 och 2005, medan produktionen av körsbär minskade kraftigt och uppgick år 2005 endast till ca 1/4 av 2004 års produktionsvärde.

Bär

Bärsidan domineras av jordgubbsproduktionen som ökade med ca 5 % mellan 2004 och 2005. En ökning av priset gjorde att produktionsvärdet för jordgubbar ökade med ca 23 %. För hallon och svarta vinbär minskade däremot priserna. Totalt ökade värdevolymen för bär med drygt 20 %.

Plantskoleväxter

Den totala produktionen av plantskoleväxter ökade mellan 2004 och 2005. För lövfällande träd, som är den största gruppen, minskade produktionen med hälften, vilket innebar att det totala produktionsvärdet för plantskoleväxter minskade med 20 %. Lövfällande träd är den växtgrupp som varierar kraftigast i värde mellan åren eftersom priserna är baserade på trädens ålder och hur många gånger de är kultiverade.

Frilandsodling, Mkr

 

Växthusodling

Det totala värdet av växthusodlingen har med undantag för åren 1999 och 2004 ökat kontinuerligt från 1996 fram till 2005. Nedgången mellan åren 2003 och 2004 var knappt 5 %. Värdet ökade därefter återigen mellan 2004 och 2005. De största förändringarna står framförallt köksväxter och utplanteringsväxter för, som mellan åren 2004 och 2005 ökat med 19 resp 22 % i värde.

Köksväxter

Produktionsvärdet av köksväxter ökade med 19 % mellan 2004 och 2005. Den största ökningen svarade produktionen av gurka för som ökade med 24 %. Även produktionen av kruksallat ökade kraftigt. Trots att produktionen av tomater minskade, så ökade produktionsvärdet med 8 % år 2005 beroende på att priset ökade.

Snittblommor

Produktionen av snittblommor i växthus har minskat kontinuerligt mellan 1995 och 2005 totalt med drygt 85 %. För rosor, som utgör mer än 76 % av det totala värdet på snittblommor, minskade värdet med ca 64 % mellan 2004 och 2005 beroende på kraftigt minskad produktion. Flera svenska rosodlare har fått lägga ner sina odlingar p.g.a. ökad konkurrens från utlandet (främst Afrika) som pressat priserna och därmed lönsamheten. För Krysantemun och övriga snittblommor är osäkerheten i uppgifterna stor vilket beror på att beräkningen är baserad endast på ett fåtal uppgiftslämnare

Produktionsvärdet för tulpaner ökade med 6 % mellan 2004 och 2005 samtidigt som produktionen minskade med 12 %. Tulpaner utgör över 98 % av produktionsvärdet för gruppen lökblommor/snitt.Det totala produktionsvärdet ökade för gruppen med med 4 %.

Krukväxter

Det totala produktionsvärdet av krukväxter har, efter en stadig minskning under 1990-talets senare hälft, ökat sedan början av 2000-talet. År 2005 uppgick produktionsvärdet till 420 miljoner kronor vilket var en ökning med 3 % jämfört med 2003. Priserna ökade för flertalet produkter, med undantag av Cyklamen, Impatiens och övriga krukväxter. Pelargon är den största produkten bland krukväxterna och står för nästan 30 % av det totala produktionsvärdet.

Utplanteringsväxter

Produktionsvärdet totalt för utplanteringsväxter ökade med 22 % mellan 2004 och 2005, främst beroende på högre priser.

Växthusodling, Mkr