Statistiken med kommentarer

Frilandsodling
Växthusodling

Frilandsodling

Köksväxter

Den totala värdevolymen för köksväxter på friland ökade mellan 2005 och 2006 med 22 %. De sorter som står för de största ökningarna är lök, morötter, isbergssallat samt övriga köksväxter där bland annat salladskål och annan sallat ingår. För dessa varugrupper ökade både priserna och kvantiteten. Värdet för blomkål ökade något samtidigt som resterande produkter sjönk. Morötter och lök uppvisar en stor ökning i kvantiteten.De relativt största värdemässiga ökningarna var för isbergssallat och majs. År 2005 var dock skörden ovanligt låg. Morötter utgör, liksom förra året, den största delen av värdevolymen med närmare 35 %.

Frukt

Värdevolymen för frukt ökade med nästan 30 % mellan 2005 och 2006. Det är äpplen och körsbär som står för ökningen medan päron och plommon minskade. Äpplen utgör även den absolut största delen av värdet med närmare 90 %. Kvantiteten för päron stod i det närmaste still medan kvantiteten för körsbär ökade från 140 ton till 400 ton.

Bär

Liksom tidigare år dominerar jordgubbsproduktionen kraftigt även om både pris och kvantitet sjönk mellan 2005 och 2006. Kvantiten för hallon ökade medan den minskade för svarta vinbär. Totalt minskade värdevolymen med närmare 12 % eller 37 miljoner kronor.

Plantskoleväxter

Totalt minskade värdevolymen för gruppen plantskoleväxter med en fjärdedel. Endast kvantiteterna för barr- och övriga plantskoleväxter ökade inom gruppen. Kvantiteterna för rosor samt prydnadsbuskar var oförändrade. Även genomsnittspriset sjönk.

Värdevolym frilandsodling 2005 och 2006

 

Växthusodling

Växthusodling uppvisar ganska jämn men långsam ökning i värdevolym. Köksväxter utgör den dominerande gruppen med över 40 % medan snittblommor är allra minst med endast 0,5 %.

Köksväxter

Värdet av köksväxter har mellan 2005 och 2006 ökat med 8 %. Jordgubbar står för den absolut största relativa ökningen med närmare 300 %. Gurka och kryddväxter, däremot, står för den största faktiska ökningen med 30,7 respektive 34,2 miljoner kronor.

Snitt- och lökblommor

Produktionsvärdet av snittblommor i växthus har minskat kontinuerligt mellan 1997 och 2006 totalt med närmare 87 %. Mellan 2005 och 2006 har värdet minskat med en fjärdedel. Anledningen till det minskade värdet är att den svenska odlingen av rosor minskat kraftigt. Övriga blommor har ökat.hade

Inom gruppen lökblommor har värdet ökat med 4 %. Tulpaner utgör den största delen av hela lökproduktionen med hela 98 %.

Värdet för lökblommor i kruka har minskade obetydligt mellan år 2005 och år 2006.

Krukväxter

I gruppen krukväxter utgör pelargoner närmare en tredjedel. Värdet för pelargoner har minskat något mellan 2005 och 2006. Detsamma gäller för hela gruppen som totalt minskat i värde med ungefär 1 %. Förändringarna för de övriga växterna är små.

Utplanteringsväxter

Det totala värdet ökade med nästan 3 %. Det är penséer och övriga utplanteringsväxter som utgör de största posterna.

Värdevolym växthusodling 2005 och 2006