STATISTIK FRÅN |
JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2014:06 | |||
Trädgårdsbranschens struktur |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Översikt Översikt
Trädgårdsodlingen är en relativt kapital-, arbets- och
kunskapsintensiv gren av jordbruket, som producerar betydligt högre värden per
ytenhet än jordbruket i allmänhet. År 2011 utnyttjades 12 577 hektar på
friland och 2,7 miljoner kvadratmeter växthusyta till just trädgårdsodling i
Sverige. På denna yta producerade 1 809 företag produkter för ett värde av
4,3 miljarder kronor. Det innebär att 10 % av alla jordbruksprodukters
samlade värde producerades på mindre än 0,5 % av den tillgängliga
åkermarken, av omkring 2,5 % av de svenska jordbruksföretagen. Trädgårdsbranschen är komplex och består av företag med en
rad olika inriktningar, odlingsformer och förutsättningar. Här finns allt från
stora specialiserade växthusföretag med fokus på en enskild gröda, till små
företag som bedriver både växthus- och frilandsodling av såväl köks- som
prydnadsväxter, vid sidan av djurhållning och spannmålsodling. Precis som det svenska jordbruket i övrigt, har
trädgårdsodlingen upplevt en kraftig strukturrationalisering. Sedan 1990 har
antalet företag minskat till färre än hälften, medan odlingsarealerna förblivit
mer eller mindre oförändrade. För att kunna skapa en tydlig bild av
trädgårdsbranschens utveckling och för att kunna möta framtida utmaningar krävs
djupgående kunskap om branschens struktur – man behöver till exempel veta hur
branschens olika segment utvecklas, hur företagen utvecklas och hur
effektiviseringen i företagen fortskrider. Den här rapporten är ett försök att
beskriva trädgårdsbranschens struktur och utveckling på ett överskådligt sätt. Trädgårdsbranschen ja, vad menar vi då med det? I den här
rapporten – och i all statistik från Jordbruksverket – inbegriper vi alla kända
odlare som i Sverige bedriver kommersiell odling av trädgårdsgrödor på en yta
om minst 2 500 kvadratmeter på friland, eller 200 kvadratmeter i växthus.
Bland trädgårdsgrödorna ingår alla sorters grönsaker, frukt, bär och
prydnadsväxter förutom potatis och gröna ärtor. Statistiken i den här rapporten
härstammar i huvudsak från uppgifter som vi inhämtar vart tredje år i en
undersökning som bär namnet ”Trädgårdsproduktion”, om än vissa uppgifter kommer
från andra källor som Lantbruksregistret (LBR). Rapporten belyser trädgårdsbranschen ur en rad olika
synvinklar: antalet företag och anställda, odlingsinriktning (typ av gröda),
odlingsform (friland eller växthus), företagens ytmässiga storlek, deras
specialisering, geografisk hemvist, företagsform och driftledarens
könstillhörighet. När vi diskuterar odlingsinriktning grupperar vi odlingen
bland annat som ”ätliga växter” och ”prydnadsväxter”. Den förstnämnda gruppen
inbegriper köksväxter, frukt och bär, medan den andra gruppen sammanför alla
typer av prydnadsväxter, bland annat plantskoleväxter, utplanteringsväxter och
snittblommor. En mer utförlig förteckning hittar du längre bak i rapporten
under ”Fakta om statistiken”. De data över arealer, antal anställda och arbetade timmar
som vi presenterar här gäller enbart företagens trädgårdsverksamhet, även om
företagen bedrev annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen. Antalet
anställda och de arbetade timmarna gäller all trädgårdsverksamhet och kan inte
delas upp i separata delar av verksamheten för de företag som bedrev mer än en
odlingsinrikning eller har verksamhet i både växthus och på friland. Vi har också betraktat företagens storlek enbart utifrån
deras storlek som trädgårdsföretag, det vill säga baserat på deras areal för
trädgårdsodling, antingen i växthus eller på friland. Detta ska inte blandas samman
med företagens totala areal, deras ekonomiska storlek räknat i omsättning,
antal anställda eller något annat mått på storlek. Branschens sammansättning
Trädgårdsodlingen är som sagt en sammansatt verksamhet med
olika inriktningar, företagsprofiler och förutsättningar. Av de totalt
1 809 svenska trädgårdsföretagen ägnade sig 68 % uteslutande åt
frilandsodling och 21 % enbart åt växthusodling, medan 11 % av
företagen bedrev både frilands- och växthusodling år 2011 (Figur A). Totalt
sett ägnade sig 74 % av företagen åt odling av enbart ätliga växter, medan
19 % odlade enbart prydnadsväxter och återstående 7 % odlade både
ätliga trädgårdsgrödor och prydnadsväxter. Medan den absoluta majoriteten företag som odlade ätliga
växter gjorde det på friland, bedrev huvuddelen av prydnadsväxtföretagen sin
verksamhet i växthus (Figur A). Detta avspeglades också tydligt i arealfördelningen
hos de olika odlingsinriktningarna. Odlingen av ätbara växter upptar hela
97 % av den totala frilandsarealen, men bara 45 % av växthusarealen. Figur A. Fördelning av antal företag baserat på odlingsform inom
olika odlingsinriktningar år 2011. Brunt visar antalet företag som odlar enbart
på friland, gult visar företag med odling både på friland och i växthus, medan
grönt visar företag med odling enbart i växthus. Samma företag kan ägna sig åt
flera odlingsinriktningar, därför kan staplarna för till exempel köksväxter,
frukt och bär inte summeras till stapeln för ätliga växter. Den genomsnittliga frilandsarealen för företag som ägnade
sig åt just frilandsodling var 8,9 hektar, medan medianarealen var 2,1 hektar.
På motsvarande sätt var medel- och medianytorna för växthusföretag 4 599
respektive 1 575 kvadratmeter. Den stora skillnaden mellan medel- och
medianarealer visar att odlingsarealerna – inte helt oväntat – är ojämnt
fördelade mellan företagen. Följaktligen stod de 6 % största frilandsföretagen för
hälften av den odlade frilandsarealen. För växthusföretagen stod de 9 %
största företagen för hälften av den odlade växthusytan. Omvänt sett stod den
minsta hälften av frilandsföretagen för 6 % av den odlade arealen, medan
den minsta hälften av växthusföretagen stod för 7 % av den odlade
växthusytan. Av de totalt 1 809 trädgårdsföretagen drevs 31 % som
ett juridiskt företag (i motsats till ett enskilt företag) och 15 % med en
kvinna som driftsledare. Bland de totalt 586 växthusföretagen var dessa andelar
betydligt högre än hos frilandsföretagen. Medan hela 48 % av
växthusföretagen drevs som juridiska företag och 21 % hade en kvinnlig
driftsledare, var motsvarande andelar för frilandsföretagen 24 respektive
13 % (Figur B). Andelen stora företag var högre bland de juridiska företagen
än bland de enskilda företagen inom såväl frilands- som växthusodling. På samma
sätt var andelen stora företag högre bland företag med manlig driftsledning än bland
företag med kvinnlig, särskilt för frilandsföretag (Figur B). Figur B. Cirkeldiagrammen visar andel företag drivna som juridiska
och enskilda företag samt andel företag med kvinnlig respektive manlig
driftsledning, fördelat på frilands- och växthusodling år 2011. Stapeldiagrammen
visar andelen företag i olika storleksklasser fördelat på företagsform och
driftsledningens kön samt frilands- och växthusodling år 2011. Siffrorna i
staplarna visar på företagens storlek i hektar och kvadratmeter för frilands-
respektive växthusföretag. Den absoluta huvuddelen av den svenska trädgårdodlingen
bedrivs i landets södra delar. Av den totala frilandarealen återfanns 93 %
i Götaland, medan 74 % av den samlade växthusytan fanns i samma landsdel.
För frilandsodlingen skilde sig den geografiska fördelningen inte beroende på
vilken grödtyp man tittar på, men för växthusodlingen var Götalandsdominansen
betydligt mindre påtaglig för prydnadsväxter än för ätliga växter. Av den
totala växthusytan för odling av prydnadsväxter låg 64 % i Götaland, 28 %
i Svealand och 9 % i Norrland. Motsvarande andelar för ätliga växter var
87 %, 9 % och 4 % för respektive landsdel. I alla tre landsdelar upptog odlingen av ätliga växter en
andel om 94–98 % av frilandsytan. Inom växthusodlingen uppvisade Götaland
en jämn fördelning av växthusyta mellan odling av ätliga växter och prydnadsväxter
(53 % respektive 47 %), medan prydnadsväxter upptog omkring tre
fjärdedelar av den totala växthusytan i såväl Svealand som Norrland. Sysselsättning
Totalt sett var 13 764 personer sysselsatta inom
trädgårdsodlingen år 2011, varav knappt en femtedel arbetade heltid. Den totala
arbetade tiden var strax under 11 miljoner timmar. Av det totala antalet anställda var 68 % sysselsatta i
företag som uteslutande ägnade sig åt frilandsodling, 23 % i företag som
enbart sysslade med växthusodling och 9 % i företag som bedrev både
frilands- och växthusodling (Figur C). Sett till odlingsinriktning stod de
1 347 företag som enbart odlade ätliga växter för 75 % av de
sysselsatta, medan de 344 företag som enbart ägnade sig åt odling av
prydnadsväxter stod för 18 % och de 118 företag som odlade både ätliga
växter och prydnadsväxter sysselsatte återstående 7 % (Figur C). Fyra
femtedelar (80 %) av arbetskraften stod att finna i Götaland, medan 14 och
6 % av de anställda återfanns i Svealand respektive Norrland (Figur C). Det genomsnittliga antalet anställda var 13,2 personer per
hektar för de företag som uteslutande ägnade sig åt växthusodling, medan
motsvarande antal bara var 0,8 för odlare som enbart ägnade sig åt frilandsodling.
På motsvarande sätt utnyttjade växthusföretagen i genomsnitt 14 756
arbetade timmar per hektar odlad yta, medan de frilandsföretagen bara
utnyttjade 539 timmar per hektar i medeltal. Figur C. Andel sysselsatta personer inom trädgårdsodlingen år 2011,
uppdelat på odlingsform, odlingsinriktning och landsdel. Det genomsnittliga antalet anställda per ytenhet var
detsamma för de företag som uteslutande odlade i växthus, oavsett om de odlade
ätliga växter eller prydnadsväxter (12,7–13,7 anställda per hektar). Däremot
hade de företag som uteslutande odlade prydnadsväxter på friland i genomsnitt
mer än tre gånger fler anställda per hektar än de odlare som enbart odlade
ätliga växter på friland (2,2 respektive 0,7 anställda per hektar). Ett liknande mönster upprepas om man istället ser till det genomsnittliga
antalet arbetade timmar per hektar. Medan de renodlade växthusföretagen visade
upp en relativt liten skillnad om 20 % mellan prydnadsväxtföretag och
odlare av ätliga växter, utnyttjade de företag som uteslutande odlade
prydnadsväxter på friland 4,6 gånger fler arbetade timmar per hektar än de
företag som fokuserade på enbart ätliga växter på friland. Stora företag utnyttjade mindre arbetstid per ytenhet än
små. Bland de företag som enbart bedrev frilandsodling utnyttjade de största företagen
(med en odlingsyta om minst 20 hektar) 44 % mindre arbetstid per ytenhet
än övriga företag. På samma sätt utnyttjade de största renodlade
växthusföretagen (med en odlingsyta om minst 10 000 kvadratmeter)
32 % mindre arbetstid per ytenhet än deras mindre motsvarigheter. Specialisering
Graden av specialisering i en bransch eller ett företag är
intressant eftersom den kan vara en indikator för till exempel hur känslig en
verksamhet är för störningar inom en specifik marknad, eller hur effektiv
verksamheten är. Specialisering kan uttryckas på flera olika sätt och på flera
nivåer. Här har vi valt att titta på andelen företag som ägnar sig åt annan
jordbruksverksamhet vid sidan av trädgårdsodling, men också i hur stor grad
trädgårdsföretagen ägnar sig åt olika inriktningar av just trädgårdsodling och
hur stor bredd företagen uppvisar med avseende på antalet grödor. Annan verksamhet
Av de totalt 1 809 trädgårdsföretagen idkade 1 258
stycken också annan jordbruksverksamhet, som odling av andra grödor eller
djurskötsel. Följaktligen var 551 företag – eller 30 % av företagen –
renodlade trädgårdsföretag (Figur D). Men andelen specialiserade
trädgårdsföretag varierade starkt beroende på landsdel, odlingsinriktning och
odlingsform. I Norrland och Svealand ägnade sig 37 respektive 39 %
av trädgårdsodlarna uteslutande åt just trädgårdsodling, medan samma andel för
Götaland var 28 %. Bland odlare av ätliga växter ägnade sig 19 %
enbart åt trädgårdsodling, medan samma andel bland odlare av prydnadsväxter var
hela 69 %. Av de företag som bedrev trädgårdsodling på friland ägnade sig
16 % åt enbart trädgårdsodling, medan 66 % av växthusodlarna
fokuserade helt på trädgårdsodling. Figur D. Specialisering på trädgårdsodling inom respektive
odlingsinriktning år 2011. Brunt visar företag som bedriver annan
jordbruksverksamhet (som spannmålsodling eller djurhållning) vid sidan av trädgårdsodlingen,
medan lila visar det antal företag som ägnar sig enbart åt trädgårdsodling.
Samma företag kan ägna sig åt flera odlingsinriktningar (t.ex. odling av både
köksväxter, frukt och prydnadsväxter). Bland de 1 258 trädgårdsföretag som också ägnade sig åt
annat jordbruk, bedrev 1 224 företag odling av andra grödor än
trädgårdsgrödor. Av dessa idkade 735 företag spannmålsodling och 473 företag
potatisodling. Den totala arealen för odling vid sidan av trädgårdsverksamheten
var 80 633 hektar. Det innebär att de trädgårdsföretag som också bedriver
annan växtodling har en medelareal som är mer än dubbelt så stor som ett
genomsnittligt svenskt jordbruksföretag. Totalt 385 trädgårdsföretag bedrev
djurskötsel i någon form. Medan den största andelen frilandsareal – 87 % –
brukades av företag med annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen, stod
de företag som enbart bedrev trädgårdsodling för 78 % av växthusodlingens
yta (Figur E). De 229 företag som idkade trädgårdsodling på friland utan
annan jordbruksverksamhet brukade en i genomsnitt 21 % mindre frilandsareal
än de 1 192 frilandföretag som också bedrev annan jordbruksverksamhet. I
kontrast till det hade de 384 företag som ägnade sig åt växthusodling utan
annan jordbruksverksamhet generellt sett 89 % större växthusyta för
trädgårdsodling än de motsvarande 202 företagen med annan jordbruksverksamhet. Figur E. Andel frilands- respektive
växthusareal som brukades av företag med enbart trädgårdsodling (lila färg) och
företag med annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen (brun färg) år
2011. Med andra ord hade trädgårdsspecialiserade frilandsföretag i
genomsnitt en mindre
trädgårdsverksamhet än frilandsföretag som också bedrev annan verksamhet, medan
specialiserade växthusföretag genomsnittligt sett bedrev en större trädgårdsverksamhet än de
växthusföretag som inte enbart inriktade sig på trädgårdsodling. Omvänt sett bedrev bara 11 % av de största växthusföretagen
(med minst 10 000 kvadratmeter odlingsyta) någon annan
jordbruksverksamhet, att jämföra med 38 % för övriga växthusföretag. Av
frilandsföretagen utövade 87 % av de största företagen (med minst 20
hektar odlingareal) också annan jordbruksverksamhet, att jämföra med 84 %
för övriga frilandsföretag. De största växthusföretagen är alltså i högre grad
specialiserade på trädgårdsodling än mindre växthusföretag, medan de största
frilandsföretagen inte skiljde sig märkbart från övriga frilandsföretag i det
avseendet. Ur ett geografiskt perspektiv bedrev en lägre andel av de
norrländska trädgårdsodlarna annan jordbruksverksamhet än deras svea- och
götaländska motsvarigheter. Medan 78 och 26 % av de norrländska frilands-
och växthusodlarna också bedrev annat jordbruk, var motsvarande andelar 84 och
36 % i övriga Sverige. Odlingsinriktning
En annan aspekt av specialisering består av de företag som
ägnar sig åt enbart en enskild inrikning av trädgårdsodling. Av de totalt
1 809 trädgårdsföretagen odlade 1 347 stycken uteslutande ätliga
växter år 2011, medan 344 företag ägnade sig enbart åt prydnadsväxter. 118
företag bedrev odling av såväl ätliga växter som prydnadsväxter. Av de 1 421 företag som idkade frilandsodling ägnade
sig 1 274 företag uteslutande åt odling av ätliga växter, medan 92 stycken
odlade enbart prydnadsväxter och 55 företag bedrev odling av både ätliga växter
och prydnadsväxter. Bland de totalt 586 företag som bedrev växthusodling ägnade
sig 204 stycken enbart åt odling av ätliga växter och 321 stycken uteslutande
åt odling av prydnadsväxter, medan 61 företag idkade odling av både ätliga
växter och prydnadsväxter. Bland företagen som bedrev växthusodling hade de företag som
specialiserade på endera ätliga växter eller prydnadsväxter i genomsnitt 64
respektive 28 % större växthusytor än de företag som ägnade sig åt båda
odlingsinriktningarna. Bland de 141 företag med växthusodling om minst
5 000 kvadratmeter fanns bara 7 företag som odlade både ätliga växter och
prydnadsväxter. De 388 företag som uteslutande ägnade sig åt växthusodling
brukade 88 % av den tillgängliga växthusytan, vilket innebär en
genomsnittlig växthusyta om 6 078 kvadratmeter. Således utnyttjade de 198
företag som bedrev både frilands- och växthusodling återstående 12 % av växthusytan,
med en medelyta om 1 699 kvadratmeter per företag. De specialiserade
växthusföretagen bedrev med andra ord odlingen i betydligt större skala än de
diversifierade. På motsvarande sätt hade företag som uteslutande ägnade sig åt
frilandsodling mer än 3 gånger större frilandsareal än företag som ägnade sig
åt såväl frilands- som växthusodling. Antal grödor
Ytterligare ett perspektiv på specialisering ligger i hur
många grödor företagen odlar. Företag som odlade prydnadsväxter hade generellt
sett en större bredd än företag som odlade ätliga växter. Medelantalet grödor
hos de förstnämnda företagen var 9,0 och 12,0 grödor för frilands- respektive
växthusodlare, medan motsvarande medelantal för odlare av ätliga växter var 3,1
och 6,9 grödor. På motsvarande sätt var andelen företag som odlade många grödor
(5 eller fler) betydligt högre för odlare av prydnadsväxter än för odlare
av ätliga växter (Figur F). Bredden på odlingen var till stor del kopplat till storleken
på företagen, framför allt för växthusföretag som odlade ätliga växter. För
dessa företag var antalet odlade grödor betydligt lägre för stora företag jämfört
med små. Även bland frilandsföretag – oavsett odlingsinriktning – var antalet
odlade grödor i stora företag mindre än i små, även om effekten var påtagligt
mindre. Som kontrast var antalet odlade växter detsamma oavsett företagsstorlek
för växthusföretag med odling av prydnadsväxter (Figur F). Figur F. Antal trädgårdsgrödor odlade i
företag år 2011, uppdelat på företagets storlek, odlingens inriktning och
odlingsform. Mörka toner visar andel företag som odlar 1 gröda, mellanmörka
toner visar andel företag som odlar 2–4 grödor och ljusa toner visar företag
som odlar minst 5 grödor. ”Stora” och ”små” företag utgörs av de 10–20
procenten största respektive minsta företagen inom respektive kategori. Branschdynamik
Genom att titta på hur trädgårdsbranschen utvecklats under
de senaste åren kan man få en uppfattning om branschens status, men också vilka
faktorer som ligger bakom de förändringar man kan skönja. Som helhet är
trädgårdsodlingen stadd i snabb omvandling, men utvecklingen ser olika ut
beroende på odlingsform, inriktning och företagsstorlek. Antal företag
Sett i sin helhet har antalet trädgårdsföretag minskat
kontinuerligt sedan 1984. År 2011 hade antalet företag minskat med 66 %
jämfört med 1984 och med 37 % sedan 2002. På såväl växthus- som
frilandssidan var minskningen i antal företag mer eller mindre jämnt fördelad över
landet mellan 2002 och 2011. Som helhet var minskningen däremot mer påtaglig
för växthusföretag som minskade med 48 %, än för frilandsföretag som
minskade med 31 % i antal. Inom växthusodlingen minskade antalet företag i alla
storlekskategorier upp till 10 000 kvadratmeter odlingsyta, medan
antalet företag med större odlingsyta än så bibehölls under perioden 2002–2011.
Likadant såg det ut bland frilandsföretagen, där alla storleksklasser utom
företag med över 20 hektar trädgårdsodling minskade, om än minskningen var
mindre påtaglig för riktigt små företag (mindre än 0,5 hektar) och för företag
med mellan 10 och 20 hektar trädgårdsodling. Sammantaget leder detta till att de riktigt stora
växthusföretagen – de med över 10 000 kvadratmeters odlingsyta – år 2011
utgjorde 14 % av alla växthusföretag, att jämföra med bara 6 % år 2002
(Figur G). På samma sätt utgjorde frilandsföretag med över 10 hektar
odlingsareal 21 % av alla frilandsföretag år 2011, en ökning från
14 % år 2002. Som kontrast minskade andelen medelstora företag inom både
växthus- och frilandsodlingen med 8–10 procentenheter. Andelen små
växthusföretag (<500 kvm) förblev oförändrad, medan andelen små
frilandsföretag (<0,5 ha) steg med 3 procentenheter mellan 2002 och 2011. Sett till odlingsgren drabbades odlare av prydnadsväxter i
växthus hårdare än odlare av ätliga växter, med minskningar av antal företag om
54 respektive 41 %. Bland frilandsföretagen var det tvärtom odlare av
ätliga växter som drabbades hårdast med en minskning på 31 %, medan
antalet odlare av prydnadsväxter på friland minskade med 19 % mellan 2002
och 2011. Figur G. Årsvis fördelning av antal företag i
respektive storleksklass uppdelat på frilands- respektive växthusodlare.
Storlek i hektar för frilandsodlare och i kvadratmeter för växthusodlare. Arealfördelning
Arealmässigt såg förändringarna annorlunda ut. Den totala
odlade växthusytan minskade stadigt från 2002 till 2008, varefter den
återhämtade sig sedan något till 2011, då den var 23 % mindre än 2002 (Figur H).
Minskningen var totalt sett relativt jämnt fördelad mellan
odlingsinriktningarna, men var något större i Norrland – framför allt för
odlingen av ätliga växter – än i Svealand och Götaland. Den odlade frilandsarealen har i
sin helhet förblivit mer eller mindre konstant under perioden 2002 till 2011
(Figur H). Sett ur ett geografiskt perspektiv ser bilden däremot något
annorlunda ut. Medan arealen ökade med 11 % i Götaland, minskade den
istället med 49 och 31 % i Svealand respektive Norrland. Likaså var
skillnaderna stora mellan de olika odlingsinriktningarna. Medan den odlade
arealen köksväxter ökade med 15 %, minskade arealen bär, frukt och
prydnadsväxter med mellan 9 och 16 %. Absolut värst såg det ut för
frilandsodlingen av prydnadsväxter i Norrland som minskade med hela 83 %
mellan 2002 och 2011. Förskjutningen mot en allt högre
andel stora företag ledde till kraftigt ökade genomsnittliga arealer för
trädgårdsodling under perioden 2002 till 2011. Såväl genomsnittlig växthusyta
som frilandsareal ökade med 50 % och nådde 4 599 kvadratmeter
respektive 8,9 hektar per företag år 2011. Bakom den ökningen gömmer sig dock
en del nyanser. Medan de genomsnittliga
växthusytorna ökade ungefär lika mycket i alla landsdelar mellan 2002 och 2011,
syntes en bjärt kontrast mellan Götaland och övriga landet i genomsnittlig
frilandsareal, som ökade med 62 % i Götaland och istället minskade med 25
och 7 % i Svealand respektive Norrland. Sett till odlingsinriktning ökade
de genomsnittliga växthusytorna med en tredjedel respektive två tredjedelar för
köksväxtodlare respektive prydnadsväxtodlare, medan de istället minskade med en
femtedel för bärodlare. För frilandsodlarna uppvisade odlare av köksväxter och
bär ökade genomsnittliga odlingsarealer med 60 respektive 40 %, medan
genomsnittsarealerna för frilandsodlare av frukt och prydnadsväxter inte visade
någon tydlig förändring under perioden 2002 till 2011. Inte heller skedde ökningen av
odlingsyta generellt över alla storleksklasser av företag, vare sig för växthus-
eller frilandsodlare. Istället syntes bara ökningar för de allra största
företagen, där växthusföretag över 10 000 kvadratmeter ökade sin
genomsnittliga odlade yta med 10 % och frilandsföretag med odling på mer
än 20 hektar ökade sin genomsnittliga odlingsareal med 31 %. Inga övriga
storleksklasser uppvisade någon tydlig förändring i genomsnittlig odlingsareal
mellan 2002 och 2011. Figur H. Odlad areal köksväxter (brunt), frukt
(grönt), bär (rött) och prydnadsväxter (lila) på friland och i växthus under
perioden 2002–2011. Om man sedan också tittar på
storleksutvecklingen för enskilda företag ser man att de växthus- och frilandsföretag
som ökade i storlek under perioden 2002–2011 hade 48 respektive 46 %
större genomsnittsareal än övriga företag redan
2002. Sammantaget tyder detta på att en stor del av ökningen i genomsnittsarealer
berodde på att redan stora företag blev ännu större. Ett annat sätt att närma sig
förändringar i företagsstruktur är att undersöka om de företag som lagt ner sin
verksamhet från en undersökning till nästa skiljer sig i profil mot de företag
som fortsatt sin verksamhet. Man bör dock ha i åtanke att det är mycket svårt
att följa enskilda företag över tid och att företag som till synes lagt ner sin
verksamhet i många fall fortsätter drivas under annan driftsledning eller i
andra former. Följande stycke ska alltså tolkas med stor försiktighet. Med detta sagt hade de
frilandsföretag som bedrev verksamhet 2008 men inte 2011 en genomsnittlig
odlingsareal om 4,0 hektar år 2008, medan de frilandsföretag som bedrev
verksamhet även under 2011 hade en medelareal om 9,0 hektar år 2008. På
motsvarande sätt hade de växthusföretag som inte bedrev någon trädgårdsodling
2011 en genomsnittlig odlingsyta om 1 949 kvadratmeter år 2008, medan
företag som fanns med både 2008 och 2011 hade en odlingsyta på 4 281
kvadratmeter år 2008. De företag som fortsatte sin verksamhet fram till 2011
var alltså redan 2008 mer än dubbelt så stora som de företag som upphörde med
sin trädgårdsodling. Sysselsättning
Antalet anställda inom
trädgårdsbranschen som helhet minskade under perioden 2005–2011 med 37 %
(inget data finns för år 2002), medan antalet arbetade timmar minskade med
19 %. Andelen heltidsanställda var 19 % år 2011, en ökning med 5
procentenheter sedan 2005. Det genomsnittliga antalet anställda per företag
minskade under samma period med 11 %, från 8,5 till 7,6 anställda per
företag. Ur ett geografiskt perspektiv
minskade antalet anställda relativt sett mest i Norrland, där antalet sysselsatta
minskade med 51 % mellan 2005 och 2011, medan motsvarande minskning i
Götaland och Svealand var 35–36 % – detta trots att antalet företag
minskade i samma takt i alla landsdelar. Den arbetade tiden minskade med mellan
13 och 38 %, som mest i Svealand och som minst i Götaland (Figur I). Om man ser på odlare som
specialiserade sig på en enskild odlingsinriktning – som till exempel enbart
växthusodling av prydnadsväxter – minskade det genomsnittliga antalet anställda
per företag med mellan 7 och 15 % för såväl frilandsodlare av ätliga
växter som för växthusodlare av ätliga växter eller prydnadsväxter, medan det
istället ökade med hela 41 % för frilandsodlare av prydnadsväxter. Ett
liknande mönster återkommer både om man ser till antal anställda per ytenhet
eller arbetad tid per ytenhet, som ökade med 46 respektive 56 % för
frilandsodlare av prydnadsväxter, men istället minskade med mellan 15 och
54 % för de övriga odlingsinriktningarna. Figur I. Geografisk uppdelning av antal
anställda (staplar) och antal företag (linje) mellan 2005 och 2011. Sammanfattning
Den svenska trädgårdsodlingen bedrevs 2011 av 1 809
företag, av vilka två tredjedelar ägnade sig uteslutande åt frilandsodling och en
femtedel uteslutande odlade i växthus. Tre fjärdedelar av företagen odlade
enbart ätliga växter medan en femtedel odlade uteslutande prydnadsväxter. Totalt
sett arbetade nästan 14 000 personer inom trädgårdsodlingen år 2011, varav
omkring fyra femtedelar i Götaland, där också tre fjärdedelar av företagen
hade sitt säte. Strukturomvandlingen har under de senaste åren varit
betydligt snabbare inom trädgårdsodlingen än i jordbruket som helhet. Under
perioden 2005–2011 minskade antalet trädgårdsföretag med knappt 30 %,
medan antalet jordbruksföretag minskade med drygt 6 %. Under samma period
minskade antalet arbetade timmar med omkring en femtedel för både trädgårds-
som jordbruksföretagen, medan den odlade arealen förblev i princip densamma i
båda fallen. Utslagningen av företag är särskilt påtaglig inom
växthusbranschen och där framför allt bland odlare av prydnadsväxter, där
antalet företag sjunkit till färre än hälften mellan 2002 och 2011. Inom såväl
växthus- som frilandsodlingen sker minskningen för företag i alla
storleksklasser utom de allra största, som istället ökar i antal. Eftersom de
genomsnittliga odlingsarealerna inte heller ökar för någon storleksklass utom
de största företagen tycks det som om strukturomvandlingen består av utslagning
av små och medelstora företag medan redan stora företag istället utvidgar och
blir något fler. Trädgårdsodlingen är inte en isolerad del av jordbruket. Mer
än två tredjedelar av trädgårdsföretagen bedrev också annan jordbruksverksamhet
år 2011 och dessa företag hade dessutom en i snitt mer än dubbelt så stor
odlingsareal som ett genomsnittligt jordbruksföretag. Men specialiseringen på
trädgårdsodling skiljde sig åt beroende på odlingsform och -inriktning; frilandsföretag
var mer än dubbelt så benägna att ägna sig åt annat jordbruk som växthusföretag
och odlare av ätliga växter ägnade sig tre gånger så ofta åt annat jordbruk än
odlare av prydnadsväxter. Sett till specialisering inom
trädgårdsodlingen var skalan på verksamheten knuten till graden av specialisering.
Företag som ägnade sig åt uteslutande växthus- eller frilandsodling hade mer än
3 gånger större odlingsarealer än företag som odlade både på friland och i
växthus. Som helhet
är trädgårdsodlingen en mångsidig verksamhet där olika delar utvecklats på
olika sätt under det senaste decenniet. Utifrån den utveckling som kan skönjas
under de senaste åren är vissa delar av trädgårdsodlingen i starkt negativ
utveckling, medan andra delar istället utvidgar sin verksamhet. Det är tydligt
att trädgårdsodlingen ser påtagligt annorlunda ut idag jämfört med bara för tio
år sedan och att utveckling fortsätter vara snabb. |