STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2014:06

 

Trädgårdsbranschens struktur

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Översikt
Branschens sammansättning
Specialisering
Branschdynamik
Sammanfattning

Översikt

Trädgårdsodlingen är en relativt kapital-, arbets- och kunskapsintensiv gren av jordbruket, som producerar betydligt högre värden per ytenhet än jordbruket i allmänhet. År 2011 utnyttjades 12 577 hektar på friland och 2,7 miljoner kvadratmeter växthusyta till just trädgårdsodling i Sverige. På denna yta producerade 1 809 företag produkter för ett värde av 4,3 miljarder kronor. Det innebär att 10 % av alla jordbruksprodukters samlade värde producerades på mindre än 0,5 % av den tillgängliga åkermarken, av omkring 2,5 % av de svenska jordbruksföretagen.

Trädgårdsbranschen är komplex och består av företag med en rad olika inriktningar, odlingsformer och förutsättningar. Här finns allt från stora specialiserade växthusföretag med fokus på en enskild gröda, till små företag som bedriver både växthus- och frilandsodling av såväl köks- som prydnadsväxter, vid sidan av djurhållning och spannmålsodling. 

Precis som det svenska jordbruket i övrigt, har trädgårdsodlingen upplevt en kraftig strukturrationalisering. Sedan 1990 har antalet företag minskat till färre än hälften, medan odlingsarealerna förblivit mer eller mindre oförändrade. För att kunna skapa en tydlig bild av trädgårdsbranschens utveckling och för att kunna möta framtida utmaningar krävs djupgående kunskap om branschens struktur – man behöver till exempel veta hur branschens olika segment utvecklas, hur företagen utvecklas och hur effektiviseringen i företagen fortskrider. Den här rapporten är ett försök att beskriva trädgårdsbranschens struktur och utveckling på ett överskådligt sätt.

Trädgårdsbranschen ja, vad menar vi då med det? I den här rapporten – och i all statistik från Jordbruksverket – inbegriper vi alla kända odlare som i Sverige bedriver kommersiell odling av trädgårdsgrödor på en yta om minst 2 500 kvadratmeter på friland, eller 200 kvadratmeter i växthus. Bland trädgårdsgrödorna ingår alla sorters grönsaker, frukt, bär och prydnadsväxter förutom potatis och gröna ärtor. Statistiken i den här rapporten härstammar i huvudsak från uppgifter som vi inhämtar vart tredje år i en undersökning som bär namnet ”Trädgårdsproduktion”, om än vissa uppgifter kommer från andra källor som Lantbruksregistret (LBR).

Rapporten belyser trädgårdsbranschen ur en rad olika synvinklar: antalet företag och anställda, odlingsinriktning (typ av gröda), odlingsform (friland eller växthus), företagens ytmässiga storlek, deras specialisering, geografisk hemvist, företagsform och driftledarens könstillhörighet. När vi diskuterar odlingsinriktning grupperar vi odlingen bland annat som ”ätliga växter” och ”prydnadsväxter”. Den förstnämnda gruppen inbegriper köksväxter, frukt och bär, medan den andra gruppen sammanför alla typer av prydnadsväxter, bland annat plantskoleväxter, utplanteringsväxter och snittblommor. En mer utförlig förteckning hittar du längre bak i rapporten under ”Fakta om statistiken”.

De data över arealer, antal anställda och arbetade timmar som vi presenterar här gäller enbart företagens trädgårdsverksamhet, även om företagen bedrev annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen. Antalet anställda och de arbetade timmarna gäller all trädgårdsverksamhet och kan inte delas upp i separata delar av verksamheten för de företag som bedrev mer än en odlingsinrikning eller har verksamhet i både växthus och på friland.

Vi har också betraktat företagens storlek enbart utifrån deras storlek som trädgårdsföretag, det vill säga baserat på deras areal för trädgårdsodling, antingen i växthus eller på friland. Detta ska inte blandas samman med företagens totala areal, deras ekonomiska storlek räknat i omsättning, antal anställda eller något annat mått på storlek.

Branschens sammansättning

Trädgårdsodlingen är som sagt en sammansatt verksamhet med olika inriktningar, företagsprofiler och förutsättningar. Av de totalt 1 809 svenska trädgårdsföretagen ägnade sig 68 % uteslutande åt frilandsodling och 21 % enbart åt växthusodling, medan 11 % av företagen bedrev både frilands- och växthusodling år 2011 (Figur A). Totalt sett ägnade sig 74 % av företagen åt odling av enbart ätliga växter, medan 19 % odlade enbart prydnadsväxter och återstående 7 % odlade både ätliga trädgårdsgrödor och prydnadsväxter.

Medan den absoluta majoriteten företag som odlade ätliga växter gjorde det på friland, bedrev huvuddelen av prydnadsväxtföretagen sin verksamhet i växthus (Figur A). Detta avspeglades också tydligt i arealfördelningen hos de olika odlingsinriktningarna. Odlingen av ätbara växter upptar hela 97 % av den totala frilandsarealen, men bara 45 % av växthusarealen.

Figur A. Fördelning av antal företag baserat på odlingsform inom olika odlingsinriktningar år 2011. Brunt visar antalet företag som odlar enbart på friland, gult visar företag med odling både på friland och i växthus, medan grönt visar företag med odling enbart i växthus. Samma företag kan ägna sig åt flera odlingsinriktningar, därför kan staplarna för till exempel köksväxter, frukt och bär inte summeras till stapeln för ätliga växter.

Den genomsnittliga frilandsarealen för företag som ägnade sig åt just frilandsodling var 8,9 hektar, medan medianarealen var 2,1 hektar. På motsvarande sätt var medel- och medianytorna för växthusföretag 4 599 respektive 1 575 kvadratmeter. Den stora skillnaden mellan medel- och medianarealer visar att odlings­arealerna – inte helt oväntat – är ojämnt fördelade mellan företagen.

Följaktligen stod de 6 % största frilandsföretagen för hälften av den odlade frilandsarealen. För växthusföretagen stod de 9 % största företagen för hälften av den odlade växthusytan. Omvänt sett stod den minsta hälften av frilandsföretagen för 6 % av den odlade arealen, medan den minsta hälften av växthusföretagen stod för 7 % av den odlade växthusytan.

Av de totalt 1 809 trädgårdsföretagen drevs 31 % som ett juridiskt företag (i motsats till ett enskilt företag) och 15 % med en kvinna som driftsledare. Bland de totalt 586 växthusföretagen var dessa andelar betydligt högre än hos frilandsföretagen. Medan hela 48 % av växthusföretagen drevs som juridiska företag och 21 % hade en kvinnlig driftsledare, var motsvarande andelar för frilandsföretagen 24 respektive 13 % (Figur B).

Andelen stora företag var högre bland de juridiska företagen än bland de enskilda företagen inom såväl frilands- som växthusodling. På samma sätt var andelen stora företag högre bland företag med manlig driftsledning än bland företag med kvinnlig, särskilt för frilandsföretag (Figur B).

Figur B. Cirkeldiagrammen visar andel företag drivna som juridiska och enskilda företag samt andel företag med kvinnlig respektive manlig driftsledning, fördelat på frilands- och växthusodling år 2011. Stapeldiagrammen visar andelen företag i olika storleksklasser fördelat på företagsform och driftsledningens kön samt frilands- och växthusodling år 2011. Siffrorna i staplarna visar på företagens storlek i hektar och kvadratmeter för frilands- respektive växthusföretag.

Den absoluta huvuddelen av den svenska trädgårdodlingen bedrivs i landets södra delar. Av den totala frilandarealen återfanns 93 % i Götaland, medan 74 % av den samlade växthusytan fanns i samma landsdel. För frilandsodlingen skilde sig den geografiska fördelningen inte beroende på vilken grödtyp man tittar på, men för växthusodlingen var Götalandsdominansen betydligt mindre påtaglig för prydnadsväxter än för ätliga växter. Av den totala växthusytan för odling av prydnadsväxter låg 64 % i Götaland, 28 % i Svealand och 9 % i Norrland. Motsvarande andelar för ätliga växter var 87 %, 9 % och 4 % för respektive landsdel.

I alla tre landsdelar upptog odlingen av ätliga växter en andel om 94–98 % av frilandsytan. Inom växthusodlingen uppvisade Götaland en jämn fördelning av växthusyta mellan odling av ätliga växter och prydnadsväxter (53 % respektive 47 %), medan prydnadsväxter upptog omkring tre fjärdedelar av den totala växthusytan i såväl Svealand som Norrland.

Sysselsättning

Totalt sett var 13 764 personer sysselsatta inom trädgårdsodlingen år 2011, varav knappt en femtedel arbetade heltid. Den totala arbetade tiden var strax under 11 miljoner timmar.

Av det totala antalet anställda var 68 % sysselsatta i företag som uteslutande ägnade sig åt frilandsodling, 23 % i företag som enbart sysslade med växthusodling och 9 % i företag som bedrev både frilands- och växthusodling (Figur C). Sett till odlingsinriktning stod de 1 347 företag som enbart odlade ätliga växter för 75 % av de sysselsatta, medan de 344 företag som enbart ägnade sig åt odling av prydnadsväxter stod för 18 % och de 118 företag som odlade både ätliga växter och prydnadsväxter sysselsatte återstående 7 % (Figur C). Fyra femtedelar (80 %) av arbetskraften stod att finna i Götaland, medan 14 och 6 % av de anställda återfanns i Svealand respektive Norrland (Figur C).

 

Det genomsnittliga antalet anställda var 13,2 personer per hektar för de företag som uteslutande ägnade sig åt växthusodling, medan motsvarande antal bara var 0,8 för odlare som enbart ägnade sig åt frilandsodling. På motsvarande sätt utnyttjade växthusföretagen i genomsnitt 14 756 arbetade timmar per hektar odlad yta, medan de frilandsföretagen bara utnyttjade 539 timmar per hektar i medeltal.

Figur C. Andel sysselsatta personer inom trädgårdsodlingen år 2011, uppdelat på odlingsform, odlingsinriktning och landsdel.

Det genomsnittliga antalet anställda per ytenhet var detsamma för de företag som uteslutande odlade i växthus, oavsett om de odlade ätliga växter eller prydnadsväxter (12,7–13,7 anställda per hektar). Däremot hade de företag som uteslutande odlade prydnadsväxter på friland i genomsnitt mer än tre gånger fler anställda per hektar än de odlare som enbart odlade ätliga växter på friland (2,2 respektive 0,7 anställda per hektar).

Ett liknande mönster upprepas om man istället ser till det genomsnittliga antalet arbetade timmar per hektar. Medan de renodlade växthusföretagen visade upp en relativt liten skillnad om 20 % mellan prydnadsväxtföretag och odlare av ätliga växter, utnyttjade de företag som uteslutande odlade prydnadsväxter på friland 4,6 gånger fler arbetade timmar per hektar än de företag som fokuserade på enbart ätliga växter på friland.

Stora företag utnyttjade mindre arbetstid per ytenhet än små. Bland de företag som enbart bedrev frilandsodling utnyttjade de största företagen (med en odlingsyta om minst 20 hektar) 44 % mindre arbetstid per ytenhet än övriga företag. På samma sätt utnyttjade de största renodlade växthusföretagen (med en odlingsyta om minst 10 000 kvadratmeter) 32 % mindre arbetstid per ytenhet än deras mindre motsvarigheter.

Specialisering

Graden av specialisering i en bransch eller ett företag är intressant eftersom den kan vara en indikator för till exempel hur känslig en verksamhet är för störningar inom en specifik marknad, eller hur effektiv verksamheten är. Specialisering kan uttryckas på flera olika sätt och på flera nivåer. Här har vi valt att titta på andelen företag som ägnar sig åt annan jordbruksverksamhet vid sidan av trädgårdsodling, men också i hur stor grad trädgårdsföretagen ägnar sig åt olika inriktningar av just trädgårdsodling och hur stor bredd företagen uppvisar med avseende på antalet grödor.

Annan verksamhet

Av de totalt 1 809 trädgårdsföretagen idkade 1 258 stycken också annan jordbruksverksamhet, som odling av andra grödor eller djurskötsel. Följaktligen var 551 företag – eller 30 % av företagen – renodlade trädgårdsföretag (Figur D). Men andelen specialiserade trädgårdsföretag varierade starkt beroende på landsdel, odlingsinriktning och odlingsform.

I Norrland och Svealand ägnade sig 37 respektive 39 % av trädgårdsodlarna uteslutande åt just trädgårdsodling, medan samma andel för Götaland var 28 %. Bland odlare av ätliga växter ägnade sig 19 % enbart åt trädgårdsodling, medan samma andel bland odlare av prydnadsväxter var hela 69 %. Av de företag som bedrev trädgårdsodling på friland ägnade sig 16 % åt enbart trädgårdsodling, medan 66 % av växthusodlarna fokuserade helt på trädgårdsodling.

 

Figur D. Specialisering på trädgårdsodling inom respektive odlingsinriktning år 2011. Brunt visar företag som bedriver annan jordbruksverksamhet (som spannmålsodling eller djurhållning) vid sidan av trädgårdsodlingen, medan lila visar det antal företag som ägnar sig enbart åt trädgårdsodling. Samma företag kan ägna sig åt flera odlingsinriktningar (t.ex. odling av både köksväxter, frukt och prydnadsväxter).

Bland de 1 258 trädgårdsföretag som också ägnade sig åt annat jordbruk, bedrev 1 224 företag odling av andra grödor än trädgårdsgrödor. Av dessa idkade 735 företag spannmålsodling och 473 företag potatisodling. Den totala arealen för odling vid sidan av trädgårdsverksamheten var 80 633 hektar. Det innebär att de trädgårdsföretag som också bedriver annan växtodling har en medelareal som är mer än dubbelt så stor som ett genomsnittligt svenskt jordbruksföretag. Totalt 385 trädgårdsföretag bedrev djurskötsel i någon form.

Medan den största andelen frilandsareal – 87 % – brukades av företag med annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen, stod de företag som enbart bedrev trädgårdsodling för 78 % av växthusodlingens yta (Figur E). De 229 företag som idkade trädgårdsodling på friland utan annan jordbruksverksamhet brukade en i genomsnitt 21 % mindre frilandsareal än de 1 192 frilandföretag som också bedrev annan jordbruksverksamhet. I kontrast till det hade de 384 företag som ägnade sig åt växthusodling utan annan jordbruksverksamhet generellt sett 89 % större växthusyta för trädgårdsodling än de motsvarande 202 före­tagen med annan jordbruksverksamhet.

Figur E. Andel frilands- respektive växthusareal som brukades av företag med enbart trädgårdsodling (lila färg) och företag med annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen (brun färg) år 2011.

Med andra ord hade trädgårdsspecialiserade frilandsföretag i genomsnitt en mindre trädgårdsverksamhet än frilandsföretag som också bedrev annan verksamhet, medan specialiserade växthusföretag genomsnittligt sett bedrev en större trädgårdsverksamhet än de växthusföretag som inte enbart inriktade sig på trädgårdsodling.

Omvänt sett bedrev bara 11 % av de största växthusföretagen (med minst 10 000 kvadratmeter odlingsyta) någon annan jordbruksverksamhet, att jämföra med 38 % för övriga växthusföretag. Av frilandsföretagen utövade 87 % av de största företagen (med minst 20 hektar odlingareal) också annan jordbruksverksamhet, att jämföra med 84 % för övriga frilandsföretag. De största växthusföretagen är alltså i högre grad specialiserade på trädgårdsodling än mindre växthusföretag, medan de största frilandsföretagen inte skiljde sig märkbart från övriga frilandsföretag i det avseendet.

Ur ett geografiskt perspektiv bedrev en lägre andel av de norrländska trädgårdsodlarna annan jordbruksverksamhet än deras svea- och götaländska motsvarigheter. Medan 78 och 26 % av de norrländska frilands- och växthusodlarna också bedrev annat jordbruk, var motsvarande andelar 84 och 36 % i övriga Sverige.

Odlingsinriktning

En annan aspekt av specialisering består av de företag som ägnar sig åt enbart en enskild inrikning av trädgårdsodling. Av de totalt 1 809 trädgårdsföretagen odlade 1 347 stycken uteslutande ätliga växter år 2011, medan 344 företag ägnade sig enbart åt prydnadsväxter. 118 företag bedrev odling av såväl ätliga växter som prydnadsväxter.

Av de 1 421 företag som idkade frilandsodling ägnade sig 1 274 företag uteslutande åt odling av ätliga växter, medan 92 stycken odlade enbart prydnadsväxter och 55 företag bedrev odling av både ätliga växter och prydnadsväxter. Bland de totalt 586 företag som bedrev växthusodling ägnade sig 204 stycken enbart åt odling av ätliga växter och 321 stycken uteslutande åt odling av prydnadsväxter, medan 61 företag idkade odling av både ätliga växter och prydnadsväxter.

Bland företagen som bedrev växthusodling hade de företag som specialiserade på endera ätliga växter eller prydnadsväxter i genomsnitt 64 respektive 28 % större växthusytor än de företag som ägnade sig åt båda odlingsinriktningarna. Bland de 141 företag med växthusodling om minst 5 000 kvadratmeter fanns bara 7 företag som odlade både ätliga växter och prydnadsväxter.

De 388 företag som uteslutande ägnade sig åt växthusodling brukade 88 % av den tillgängliga växthusytan, vilket innebär en genomsnittlig växthusyta om 6 078 kvadratmeter. Således utnyttjade de 198 företag som bedrev både frilands- och växthusodling återstående 12 % av växthusytan, med en medelyta om 1 699 kvadratmeter per företag. De specialiserade växthusföretagen bedrev med andra ord odlingen i betydligt större skala än de diversifierade. På motsvarande sätt hade företag som uteslutande ägnade sig åt frilandsodling mer än 3 gånger större frilandsareal än företag som ägnade sig åt såväl frilands- som växthusodling.

Antal grödor

Ytterligare ett perspektiv på specialisering ligger i hur många grödor företagen odlar. Företag som odlade prydnadsväxter hade generellt sett en större bredd än företag som odlade ätliga växter. Medelantalet grödor hos de förstnämnda företagen var 9,0 och 12,0 grödor för frilands- respektive växthusodlare, medan motsvarande medelantal för odlare av ätliga växter var 3,1 och 6,9 grödor. På motsvarande sätt var andelen företag som odlade många grödor (5 eller fler) betydligt högre för odlare av prydnadsväxter än för odlare av ätliga växter (Figur F).

Bredden på odlingen var till stor del kopplat till storleken på företagen, framför allt för växthusföretag som odlade ätliga växter. För dessa företag var antalet odlade grödor betydligt lägre för stora företag jämfört med små. Även bland frilandsföretag – oavsett odlingsinriktning – var antalet odlade grödor i stora företag mindre än i små, även om effekten var påtagligt mindre. Som kontrast var antalet odlade växter detsamma oavsett företagsstorlek för växthusföretag med odling av prydnadsväxter (Figur F).

Figur F. Antal trädgårdsgrödor odlade i företag år 2011, uppdelat på företagets storlek, odlingens inriktning och odlingsform. Mörka toner visar andel företag som odlar 1 gröda, mellanmörka toner visar andel företag som odlar 2–4 grödor och ljusa toner visar företag som odlar minst 5 grödor. ”Stora” och ”små” företag utgörs av de 10–20 procenten största respektive minsta företagen inom respektive kategori.

Branschdynamik

Genom att titta på hur trädgårdsbranschen utvecklats under de senaste åren kan man få en uppfattning om branschens status, men också vilka faktorer som ligger bakom de förändringar man kan skönja. Som helhet är trädgårdsodlingen stadd i snabb omvandling, men utvecklingen ser olika ut beroende på odlingsform, inriktning och företagsstorlek.

Antal företag

Sett i sin helhet har antalet trädgårdsföretag minskat kontinuerligt sedan 1984. År 2011 hade antalet företag minskat med 66 % jämfört med 1984 och med 37 % sedan 2002. På såväl växthus- som frilandssidan var minskningen i antal företag mer eller mindre jämnt fördelad över landet mellan 2002 och 2011. Som helhet var minskningen däremot mer påtaglig för växthusföretag som minskade med 48 %, än för frilandsföretag som minskade med 31 % i antal.

Inom växthusodlingen minskade antalet företag i alla storlekskategorier upp till 10 000 kvadratmeter odlingsyta, medan antalet företag med större odlingsyta än så bibehölls under perioden 2002–2011. Likadant såg det ut bland frilandsföretagen, där alla storleksklasser utom företag med över 20 hektar trädgårdsodling minskade, om än minskningen var mindre påtaglig för riktigt små företag (mindre än 0,5 hektar) och för företag med mellan 10 och 20 hektar trädgårdsodling.

Sammantaget leder detta till att de riktigt stora växthusföretagen – de med över 10 000 kvadratmeters odlingsyta – år 2011 utgjorde 14 % av alla växthusföretag, att jämföra med bara 6 % år 2002 (Figur G). På samma sätt utgjorde frilandsföretag med över 10 hektar odlingsareal 21 % av alla frilandsföretag år 2011, en ökning från 14 % år 2002. Som kontrast minskade andelen medelstora företag inom både växthus- och frilandsodlingen med 8–10 procentenheter. Andelen små växthusföretag (<500 kvm) förblev oförändrad, medan andelen små frilandsföretag (<0,5 ha) steg med 3 procentenheter mellan 2002 och 2011.

Sett till odlingsgren drabbades odlare av prydnadsväxter i växthus hårdare än odlare av ätliga växter, med minskningar av antal företag om 54 respektive 41 %. Bland frilandsföretagen var det tvärtom odlare av ätliga växter som drabbades hårdast med en minskning på 31 %, medan antalet odlare av prydnadsväxter på friland minskade med 19 % mellan 2002 och 2011.

Figur G. Årsvis fördelning av antal företag i respektive storleksklass uppdelat på frilands- respektive växthusodlare. Storlek i hektar för frilandsodlare och i kvadratmeter för växthusodlare.

Arealfördelning

Arealmässigt såg förändringarna annorlunda ut. Den totala odlade växthusytan minskade stadigt från 2002 till 2008, varefter den återhämtade sig sedan något till 2011, då den var 23 % mindre än 2002 (Figur H). Minskningen var totalt sett relativt jämnt fördelad mellan odlingsinriktningarna, men var något större i Norrland – framför allt för odlingen av ätliga växter – än i Svealand och Götaland.

Den odlade frilandsarealen har i sin helhet förblivit mer eller mindre konstant under perioden 2002 till 2011 (Figur H). Sett ur ett geografiskt perspektiv ser bilden däremot något annorlunda ut. Medan arealen ökade med 11 % i Götaland, minskade den istället med 49 och 31 % i Svealand respektive Norrland. Likaså var skillnaderna stora mellan de olika odlingsinriktningarna. Medan den odlade arealen köksväxter ökade med 15 %, minskade arealen bär, frukt och prydnadsväxter med mellan 9 och 16 %. Absolut värst såg det ut för frilandsodlingen av prydnadsväxter i Norrland som minskade med hela 83 % mellan 2002 och 2011.

Förskjutningen mot en allt högre andel stora företag ledde till kraftigt ökade genomsnittliga arealer för trädgårdsodling under perioden 2002 till 2011. Såväl genomsnittlig växthusyta som frilandsareal ökade med 50 % och nådde 4 599 kvadratmeter respektive 8,9 hektar per företag år 2011. Bakom den ökningen gömmer sig dock en del nyanser.

Medan de genomsnittliga växthusytorna ökade ungefär lika mycket i alla landsdelar mellan 2002 och 2011, syntes en bjärt kontrast mellan Götaland och övriga landet i genomsnittlig frilandsareal, som ökade med 62 % i Götaland och istället minskade med 25 och 7 % i Svealand respektive Norrland. Sett till odlingsinriktning ökade de genomsnittliga växthusytorna med en tredjedel respektive två tredjedelar för köksväxtodlare respektive prydnadsväxtodlare, medan de istället minskade med en femtedel för bärodlare. För frilandsodlarna uppvisade odlare av köksväxter och bär ökade genomsnittliga odlingsarealer med 60 respektive 40 %, medan genomsnittsarealerna för frilandsodlare av frukt och prydnadsväxter inte visade någon tydlig förändring under perioden 2002 till 2011.

Inte heller skedde ökningen av odlingsyta generellt över alla storleksklasser av företag, vare sig för växthus- eller frilandsodlare. Istället syntes bara ökningar för de allra största företagen, där växthusföretag över 10 000 kvadratmeter ökade sin genomsnittliga odlade yta med 10 % och frilandsföretag med odling på mer än 20 hektar ökade sin genomsnittliga odlingsareal med 31 %. Inga övriga storleksklasser uppvisade någon tydlig förändring i genomsnittlig odlingsareal mellan 2002 och 2011.

 

 

Figur H. Odlad areal köksväxter (brunt), frukt (grönt), bär (rött) och prydnadsväxter (lila) på friland och i växthus under perioden 2002–2011.

Om man sedan också tittar på storleksutvecklingen för enskilda företag ser man att de växthus- och frilandsföretag som ökade i storlek under perioden 2002–2011 hade 48 respektive 46 % större genomsnittsareal än övriga företag redan 2002. Sammantaget tyder detta på att en stor del av ökningen i genomsnittsarealer berodde på att redan stora företag blev ännu större.

Ett annat sätt att närma sig förändringar i företagsstruktur är att undersöka om de företag som lagt ner sin verksamhet från en undersökning till nästa skiljer sig i profil mot de företag som fortsatt sin verksamhet. Man bör dock ha i åtanke att det är mycket svårt att följa enskilda företag över tid och att företag som till synes lagt ner sin verksamhet i många fall fortsätter drivas under annan driftsledning eller i andra former. Följande stycke ska alltså tolkas med stor försiktighet.

Med detta sagt hade de frilandsföretag som bedrev verksamhet 2008 men inte 2011 en genomsnittlig odlingsareal om 4,0 hektar år 2008, medan de frilandsföretag som bedrev verksamhet även under 2011 hade en medelareal om 9,0 hektar år 2008. På motsvarande sätt hade de växthusföretag som inte bedrev någon trädgårdsodling 2011 en genomsnittlig odlingsyta om 1 949 kvadratmeter år 2008, medan företag som fanns med både 2008 och 2011 hade en odlingsyta på 4 281 kvadratmeter år 2008. De företag som fortsatte sin verksamhet fram till 2011 var alltså redan 2008 mer än dubbelt så stora som de företag som upphörde med sin trädgårdsodling.

Sysselsättning

Antalet anställda inom trädgårdsbranschen som helhet minskade under perioden 2005–2011 med 37 % (inget data finns för år 2002), medan antalet arbetade timmar minskade med 19 %. Andelen heltidsanställda var 19 % år 2011, en ökning med 5 procentenheter sedan 2005. Det genomsnittliga antalet anställda per företag minskade under samma period med 11 %, från 8,5 till 7,6 anställda per företag.

Ur ett geografiskt perspektiv minskade antalet anställda relativt sett mest i Norrland, där antalet sysselsatta minskade med 51 % mellan 2005 och 2011, medan motsvarande minskning i Götaland och Svealand var 35–36 % – detta trots att antalet företag minskade i samma takt i alla landsdelar. Den arbetade tiden minskade med mellan 13 och 38 %, som mest i Svealand och som minst i Götaland (Figur I).

Om man ser på odlare som specialiserade sig på en enskild odlingsinriktning – som till exempel enbart växthusodling av prydnadsväxter – minskade det genomsnittliga antalet anställda per företag med mellan 7 och 15 % för såväl frilandsodlare av ätliga växter som för växthusodlare av ätliga växter eller prydnadsväxter, medan det istället ökade med hela 41 % för frilandsodlare av prydnadsväxter. Ett liknande mönster återkommer både om man ser till antal anställda per ytenhet eller arbetad tid per ytenhet, som ökade med 46 respektive 56 % för frilandsodlare av prydnadsväxter, men istället minskade med mellan 15 och 54 % för de övriga odlingsinriktningarna.

Figur I. Geografisk uppdelning av antal anställda (staplar) och antal företag (linje) mellan 2005 och 2011.

Sammanfattning

Den svenska trädgårdsodlingen bedrevs 2011 av 1 809 företag, av vilka två tredjedelar ägnade sig uteslutande åt frilandsodling och en femtedel uteslutande odlade i växthus. Tre fjärdedelar av företagen odlade enbart ätliga växter medan en femtedel odlade uteslutande prydnadsväxter. Totalt sett arbetade nästan 14 000 personer inom trädgårdsodlingen år 2011, varav omkring fyra femtedelar i Götaland, där också tre fjärde­delar av företagen hade sitt säte.

Strukturomvandlingen har under de senaste åren varit betydligt snabbare inom trädgårdsodlingen än i jordbruket som helhet. Under perioden 2005–2011 minskade antalet trädgårdsföretag med knappt 30 %, medan antalet jordbruksföretag minskade med drygt 6 %. Under samma period minskade antalet arbetade timmar med omkring en femtedel för både trädgårds- som jordbruksföretagen, medan den odlade arealen förblev i princip densamma i båda fallen.

Utslagningen av företag är särskilt påtaglig inom växthusbranschen och där framför allt bland odlare av prydnadsväxter, där antalet företag sjunkit till färre än hälften mellan 2002 och 2011. Inom såväl växthus- som frilandsodlingen sker minskningen för företag i alla storleksklasser utom de allra största, som istället ökar i antal. Eftersom de genomsnittliga odlingsarealerna inte heller ökar för någon storleksklass utom de största företagen tycks det som om strukturomvandlingen består av utslagning av små och medelstora företag medan redan stora företag istället utvidgar och blir något fler.

Trädgårdsodlingen är inte en isolerad del av jordbruket. Mer än två tredjedelar av trädgårdsföretagen bedrev också annan jordbruksverksamhet år 2011 och dessa företag hade dessutom en i snitt mer än dubbelt så stor odlingsareal som ett genomsnittligt jordbruksföretag. Men specialiseringen på trädgårdsodling skiljde sig åt beroende på odlingsform och -inriktning; frilandsföretag var mer än dubbelt så benägna att ägna sig åt annat jordbruk som växthusföretag och odlare av ätliga växter ägnade sig tre gånger så ofta åt annat jordbruk än odlare av prydnadsväxter.

Sett till specialisering inom trädgårdsodlingen var skalan på verksamheten knuten till graden av specialisering. Företag som ägnade sig åt uteslutande växthus- eller frilandsodling hade mer än 3 gånger större odlingsarealer än företag som odlade både på friland och i växthus.

Som helhet är trädgårdsodlingen en mångsidig verksamhet där olika delar utvecklats på olika sätt under det senaste decenniet. Utifrån den utveckling som kan skönjas under de senaste åren är vissa delar av trädgårdsodlingen i starkt negativ utveckling, medan andra delar istället utvidgar sin verksamhet. Det är tydligt att trädgårdsodlingen ser påtagligt annorlunda ut idag jämfört med bara för tio år sedan och att utveckling fortsätter vara snabb.