Statistiken med kommentarer

Översikt
Branschens sammansättning
Specialisering
Branschdynamik
Slutord

Översikt

Trädgårdsodlingen är en relativt kapital-, arbets- och kunskapsintensiv gren av jordbruket, som produ­cerar betydligt högre värden per ytenhet än jordbruket i allmänhet. Under 2014 nyttjades drygt 13 600 hektar på friland och knappt 310 hektar växthusyta till just trädgårdsodling i Sverige. På dessa ytor produ­cerade 2 059 företag trädgårdsprodukter för ett värde av mer än 4,8 miljarder kronor. Det innebär att 3 % av de svenska jordbruksföretagen producerade omkring 10 % av alla jordbruksprodukters samlade värde på 0,5 % av den tillgängliga åkermarken.

Trädgårdsodlingen utgör en komplex bransch och består av företag med en rad olika inriktningar, odlingsformer och förutsättningar. Här finns allt från stora specialiserade växthusföretag med fokus på någon enskild gröda, till små företag som bedriver både växthus- och frilandsodling av såväl köks- som prydnadsväxter, vid sidan av djurhållning och spannmålsodling.

Precis som det svenska jordbruket i övrigt, har trädgårdsodlingen upplevt en kraftig strukturrationalisering. Sedan 1990 har antalet företag minskat till färre än hälften, medan odlingsarealerna förblivit mer eller mindre oförändrade. För att kunna skapa en tydlig bild av trädgårdsodlingens branschutveckling och för att kunna möta framtida utmaningar krävs djupgående kunskap om branschens struktur – man behöver till exempel veta hur olika segment utvecklas och hur effektiviseringen i företagen fortskrider. Den här rapporten är ett försök att beskriva den svenska trädgårdsodlingens struktur och utveckling på ett överskådligt sätt.

Trädgårdsodlingen ja, vad menar vi då med det? I den här rapporten – och i all statistik från Jordbruksverket – inbegriper vi alla kända odlare som i Sverige bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsgrödor på en yta om minst 2 500 kvadratmeter på friland, eller 200 kvadratmeter i växthus. Bland trädgårdsgrödorna ingår alla sorters grönsaker, kryddor, frukter, bär och prydnadsväxter förutom potatis, konservärter samt torkade bönor och ärtor. Statistiken i den här rapporten härstammar i huvudsak från uppgifter som vi inhämtar vart tredje år i en undersökning som bär namnet ”Trädgårdsproduktion”, men vissa uppgifter kommer från andra källor som Jordbruksverkets Lantbruksregister (LBR).

Rapporten belyser den svenska trädgårdsodlingen ur en rad olika synvinklar: antal företag och anställda, odlings­inriktning (typ av gröda), odlingsform (friland eller växthus), företagens ytmässiga storlek, deras special­isering, geografisk hemvist, företagsform samt driftledarens könstillhörighet och ålder. När vi diskuterar odlings­inriktning grupperar vi grödorna bland annat som ”ätliga växter” och ”prydnadsväxter”. Den förstnämnda gruppen inbegriper köksväxter, frukt och bär, medan den andra gruppen sammanför alla typer av prydnadsväxter, bland annat plantskoleväxter, utplanteringsväxter och snittblommor. En mer utförlig förteckning hittar du längre bak i rapporten under ”Fakta om statistiken”.

De data för arealer, antal sysselsatta och arbetade timmar som vi presenterar här gäller enbart företagens trädgårdsverksamhet, även om företagen bedrev annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen. An­talet anställda och de arbetade timmarna gäller all trädgårdsverksamhet och kan inte delas upp i separata delar av verksamheten för de företag som bedrev mer än en odlingsinriktning eller har verksamhet i både växthus och på friland.

Vi har också betraktat företagens storlek enbart utifrån deras storlek som trädgårdsföretag, det vill säga baserat på deras areal för trädgårdsodling, antingen i växthus eller på friland. Detta ska inte blandas samman med företagens totala areal, deras ekonomiska storlek räknat i omsättning, antal anställda eller något annat mått på storlek.

Branschens sammansättning

Trädgårdsodlingen är som sagt en sammansatt verksamhet med olika inriktningar, företagsprofiler och förutsättningar. Av de totalt 2 059 svenska trädgårdsföretagen ägnade sig 61 % uteslutande åt frilands­odling och 22 % enbart åt växthusodling, medan 17 % av företagen bedrev både frilands- och växthus­odling år 2014 (Tabell 1; Figur A1). Totalt sett ägnade sig 71 % av företagen åt odling av enbart ätliga växter, medan 22 % odlade enbart prydnadsväxter och återstående 7 % odlade både ätliga trädgårdsgrödor och prydnadsväxter (Figur A2).

Medan den absoluta majoriteten av de företag som odlade ätliga växter gjorde det på friland, bedrev lejonparten av prydnadsväxtföretagen sin verksamhet i växthus (Figur A1). Detta avspeglades också tydligt i areal­fördelningen mellan de olika odlingsinriktningarna. Odlingen av ätbara växter upptar hela 96 % av den totala frilandsarealen, men bara 43 % av växthusarealen.

Figur A. Fördelning av antal företag fördelat på odlingsform och odlingsinriktning år 2014.

 

Den genomsnittliga frilandsarealen för de företag som ägnade sig åt just frilandsodling var 8,5 hektar, medan medianarealen var 2,0 hektar. På motsvarande sätt var medel- och medianytorna för växthusföretag 3 850 respektive 1 340 kvadratmeter. Den stora skillnaden mellan medel- och medianarealer visar att odlingsarealerna – inte helt oväntat – är ojämnt fördelade mellan företagen. Följaktligen stod de 4 % största frilandsföretagen för hälften av den odlade frilandsarealen. Inom växthusodlingen stod de 8 % största företagen för hälften av den odlade växthusytan (Tabell 2 & 3).

Av de totalt 2 059 trädgårdsföretagen drevs 38 % som ett juridiskt företag (i motsats till ett enskilt företag) och 17 % med en kvinna som driftsledare. Bland växthusföretagen var dessa andelar betydligt högre än hos frilandsföretagen. Medan hela 54 % av växthusföretagen drevs som juridiska företag och 24 % hade en kvinnlig driftsledare, var motsvarande andelar för frilandsföretagen 30 respektive 15 % (Tabell 5; Figur B).

Andelen stora företag var högre bland de juridiska företagen än bland de enskilda företagen inom såväl frilands- som växthusodling. På samma sätt var andelen stora företag högre bland företag med manlig driftsledning än bland företag med kvinnlig, särskilt för frilandsföretag (Figur B).

Driftledarnas medelålder har ökat under perioden 2008–2014, från 54,1 till 55,2 år. Andelen driftledare som var 55 år eller äldre ökade, medan andelen som var yngre än 55 år istället minskade (Tablå A; inga data finns för tiden före 2008).

Tablå A. Driftledarnas åldersfördelning 2008–2014.

	2008			2011			2014
Medelålder	54,1			54,7			55,2
Ålder	Antal	Andel		Antal	Andel		Antal	Andel
>64	365	17 %		351	19 %		452	22 %
55–64	712	33 %		621	34 %		678	33 %
45–54	653	30 %		495	27 %		541	26 %
35–44	340	16 %		262	14 %		306	15 %
25–34	79	4 %		63	3 %		77	4 %
<25	15	1 %		17	1 %		5	0 %

 

Den absoluta huvuddelen av den svenska trädgårdsodlingen bedrivs i landets södra delar. Av den totala frilandarealen återfanns 93 % i Götaland, medan 76 % av den samlade växthusytan fanns i samma landsdel. För frilandsodlingen skilde sig den geografiska fördelningen inte åt nämnvärt för de olika grödtyperna, men för växthusodlingen var Götalandsdominansen betydligt mindre påtaglig för prydnadsväxter än för ätliga växter. Av den totala växthusytan för odling av prydnadsväxter låg drygt 66 % i Götaland, 24 % i Svealand och 10 % i Norrland, medan motsvarande andelar för ätliga växter var 88 %, 8 % och 4 % för respektive landsdel.

I alla tre landsdelar upptog odlingen av ätliga växter en andel om 94–98 % av frilandsytan. Inom växthusodlingen uppvisade Götaland en helt jämn fördelning av växthusyta mellan odling av ätliga växter och prydnadsväxter, medan 76 och 80 % av växthusytan användes för odling av prydnadsväxter i Norrland respektive Svealand (Tabell 2 & 3).

Figur B. Cirkeldiagrammen visar andel företag drivna som juridiska och enskilda företag samt andel företag med kvinnlig respektive manlig driftsledning, fördelat på frilands- och växthusodling år 2014. Stapel–diagrammen visar andelen företag i olika storleksklasser fördelat på företagsform och driftsledarens kön samt frilands- och växthusodling år 2014. Siffrorna i staplarna visar på företagens storlek i hektar och kvadratmeter för frilands- respektive växthusföretag.

 

Sysselsättning

Totalt sett var 14 951 personer sysselsatta inom trädgårdsodlingen år 2014, av vilka 16 % arbetade heltid. Den totala arbetade tiden var drygt 11,6 miljoner timmar (Tabell 4).

Av det totala antalet sysselsatta var 59 % sysselsatta i företag som uteslutande ägnade sig åt frilandsodling, 22 % i företag som enbart sysslade med växthusodling och 18 % i företag som bedrev både frilands- och växthusodling (Figur C). Sett till odlingsinriktning stod de 1 457 företag som enbart odlade ätliga växter för 74 % av de sysselsatta, medan de 453 företag som enbart ägnade sig åt odling av prydnadsväxter stod för 21 % och de 149 företag som odlade både ätliga växter och prydnadsväxter sysselsatte återstående 5 % (Figur C). Mer än fyra femtedelar av arbetskraften stod att finna i Götaland, medan 13 och 5 % av de sysselsatta återfanns i Svealand respektive Norrland (Figur C).

Det genomsnittliga antalet sysselsatta var 13,9 personer per hektar för de företag som uteslutande ägnade sig åt växthusodling, medan motsvarande antal var 0,8 för de företag som enbart ägnade sig åt frilandsodling. På motsvarande sätt utnyttjade växthusföretagen i genomsnitt 15 051 arbetade timmar per hektar odlad yta, medan frilandsföretagen utnyttjade 468 timmar per hektar i medeltal.

Figur C. Andel sysselsatta personer inom trädgårdsodlingen år 2014, uppdelat på odlingsform, odlingsinriktning och landsdel.

 

Det genomsnittliga antalet sysselsatta per ytenhet var något högre för de företag som odlade prydnadsväxter i växthus än för de som odlade ätliga växter (14,8 respektive 13,1 sysselsatta per hektar), ett mönster som var än mer tydligt på friland, där de företag som uteslutande odlade prydnadsväxter i genomsnitt sysselsatte nästan tre gånger fler per hektar än de odlare som enbart odlade ätliga växter på friland (2,0 respektive 0,7 sysselsatta per hektar).

Motsvarande mönster återupprepas även när man ser till det genomsnittliga antalet arbetade timmar per ytenhet. Bland de renodlade växthusföretagen nyttjade odlare av prydnadsväxter 15 % fler arbetade timmar per hektar än odlare av ätliga växter, medan de företag som uteslutande odlade prydnadsväxter på friland spenderade 4,4 gånger fler arbetade timmar per hektar än de företag som fokuserade på enbart ätliga växter på friland.

Stora företag nyttjade mindre arbetstid per ytenhet än små. Den ytmässigt största decilen företag som enbart bedrev frilandsodling nyttjade 57 % mindre arbetstid per ytenhet än övriga företag. På samma sätt nyttjade den ytmässigt största decilen renodlade växthusföretag 33 % mindre arbetstid per ytenhet än deras mindre motsvarigheter.

Specialisering

Graden av specialisering i en bransch eller ett företag är intressant eftersom den kan vara en indikator för till exempel hur känslig en verksamhet är för störningar inom en specifik marknad, eller för hur effektiv verksamheten är. Specialisering kan uttryckas på flera olika sätt och på flera nivåer. Här har vi valt att titta på andelen företag som ägnar sig åt annan jordbruksverksamhet vid sidan av trädgårdsodling, men också i hur stor grad trädgårdsföretagen ägnar sig åt olika inriktningar av just trädgårdsodling.

Annan verksamhet

Av de totalt 2 059 trädgårdsföretagen idkade 1 236 stycken också annan jordbruksverksamhet, som odling av andra grödor eller djurskötsel. Följaktligen var 823 företag – eller 40 % av företagen – renodlade trädgårdsföretag (Figur D). Men andelen specialiserade trädgårdsföretag varierade starkt beroende på landsdel, odlingsinriktning och odlingsform.

I Norrland och Svealand ägnade sig 47 respektive 52 % av trädgårdsodlarna uteslutande åt just trädgårdsodling, medan samma andel för Götaland var 36 %. Bland odlare av ätliga växter ägnade sig 29 % enbart åt trädgårdsodling, medan samma andel bland odlare av prydnadsväxter var hela 73 %. Av de företag som bedrev trädgårdsodling på friland ägnade sig 29 % åt enbart trädgårdsodling, medan 68 % av växthus­odlarna fokuserade helt på trädgårdsodling.

Figur D. Specialisering på trädgårdsodling inom respektive odlingsinriktning 2014. Grönt visar företag som bedriver annan jordbruksverksamhet (som spannmålsodling eller djurhållning) vid sidan av trädgårdsodlingen, medan blått visar företag som enbart ägnar sig åt trädgårdsodling.

 

 

Medan 82 % av frilandsarealen brukades av företag med annan verksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen, stod de företag som enbart bedrev trädgårdsodling för 79 % av växthusodlingens yta (Figur E). De 465 företag som idkade trädgårdsodling på friland utan annan jordbruksverksamhet brukade en i genomsnitt 46 % mindre frilandsareal än de 1 137 frilandföretag som också bedrev annan jordbruksverksamhet. I kontrast till det hade de 545 företag som ägnade sig åt växthusodling utan annan jordbruksverksamhet generellt sett 79 % större växthusyta för trädgårdsodling än de motsvarande 254 före­tagen med annan jordbruksverksamhet.

Med andra ord hade trädgårdsspecialiserade frilandsföretag en i genomsnitt mindre trädgårdsverksamhet än frilandsföretag som också bedrev annan verksamhet, medan specialiserade växthusföretag genomsnittligt sett bedrev en större trädgårdsverksamhet än de växthusföretag som inte enbart inriktade sig på trädgårdsodling.

Omvänt sett bedrev bara 14 % av den största decilen växthusföretag någon annan jordbruksverksamhet, att jämföra med 34 % för övriga växthusföretag. Av frilands­företagen utövade 87 % av den största decilen företag också annan jordbruksverksamhet, att jämföra med 69 % för övriga frilandsföretag. De största växthusföretagen är alltså i högre grad specialiserade på trädgårdsodling än mindre växthusföretag, medan de största frilandsföretagen var specialiserade på trädgårdsodling i något lägre grad än övriga frilandsföretag.

Sett ur ett geografiskt perspektiv var andelen växthusodlare som enbart ägnade sig åt trädgårdsodling i princip densamma oavsett landsdel (68–70 %), medan andelen frilandsodlare som uteslutande ägnade sig åt trädgårdsodling varierade något mer från 26 % i Götaland till 34 % i Norrland och 40 % i Svealand.

Odlingsinriktning

En annan aspekt av specialisering består av de företag som ägnar sig åt enbart en enskild inriktning av trädgårdsodling. Av de totalt 2 059 trädgårdsföretagen odlade 1 457 stycken uteslutande ätliga växter år 2014, medan 453 företag ägnade sig enbart åt prydnadsväxter. 149 företag bedrev odling av såväl ätliga växter som prydnadsväxter.

Figur E. Andel frilandsareal och växthusyta som brukades av företag med enbart trädgårdsodling (blått) och företag med annan jordbruksverksamhet vid sidan av trädgårdsodlingen (grönt) år 2014.

 

Av de 1 602 företag som idkade frilandsodling ägnade sig 1 370 företag uteslutande åt odling av ätliga växter, medan 177 stycken odlade enbart prydnadsväxter och 55 företag bedrev odling av både ätliga växter och prydnadsväxter. Bland de totalt 799 företag som bedrev växthusodling ägnade sig 252 stycken enbart åt odling av ätliga växter och 455 stycken uteslutande åt odling av prydnadsväxter, medan 92 företag idkade odling av både ätliga växter och prydnadsväxter.

De 457 företag som uteslutande ägnade sig åt växthusodling brukade 78 % av den tillgängliga växthus­ytan och hade en genomsnittlig växthusyta om 5 266 kvadratmeter, att jämföra med de 1 957 kvadratmeter som företag som bedrev både växthus- och frilandsodling i genomsnitt hade. De specialiserade växthusföretagen bedrev med andra ord odlingen i betydligt större skala än de diversifierade. På motsvarande sätt brukade företag som uteslutande ägnade sig åt frilandsodling mer än 86 % av den totala frilandsarealen och hade 71 % större snittareal än företag som ägnade sig åt såväl frilands- som växthusodling.

Antal grödor

Ytterligare ett perspektiv på specialisering ligger i bredden på enskilda odlares odling, eller hur många olika grödor man odlar. Ju mindre bredd på odlingen, desto högre specialisering och i viss mån högre känslighet för störningar. Företag som odlade prydnadsväxter hade generellt sett en större bredd än företag som odlade ätliga växter. Medelantalet grödor hos de förstnämnda företagen var 9,5 och 10,9 grödor för frilands- respektive växthusodlare, medan motsvarande medelantal för odlare av ätliga växter var 3,3 och 7,1 grödor. På motsvarande sätt var an­delen företag som odlade många grödor (5 eller fler) betydligt högre för odlare av prydnadsväxter än för odlare av ätliga växter (Figur F).

Bredden på odlingen var till viss del kopplad till storleken på företagen, framför allt för växthusföretag som odlade ätliga växter. För dessa företag var antalet odlade grödor betydligt lägre för stora företag jämfört med små. Även bland företag som odlade prydnadsväxter på friland var antalet odlade grödor i stora företag färre än i små, även om effekten var mindre. Som kontrast var medelantalet odlade grödor fler för stora växthusodlare av prydnadsväxter än för små (Figur F).

Om man istället tittar på om en hög andel av olika grödor odlas av bara ett fåtal odlare kan man få en känsla för hur känslig produktionen av enskilda grödor är för störningar. Bland de 42 ätbara grödorna som odlas i någorlunda betydelsefull omfattning producerar 3 eller färre företag mer än 75 % av den totala produktionen för 9 av de enskilda grödorna. För prydnadsväxter gäller motsvarande förhållande för 16 av de 30 mest betydelsefulla grödorna.

Figur F. Antal grödor odlade i svenska trädgårdsföretag 2014, uppdelat på odlingsinriktning, odlingsform och storleksklass på företagen. Staplarna visar andelen företag som odlar 1, 2–4 samt 5 eller fler grödor för samtliga företag (”Alla”), samt för de största och minsta företagen i respektive kategori (”Stora” och ”Små”).

 

 

Branschdynamik

Genom att titta på hur trädgårdsbranschen utvecklats under de senaste åren kan man få en uppfattning om branschens status, men också vilka faktorer som ligger bakom de förändringar man kan skönja. Som helhet är trädgårdsodlingen stadd i snabb omvandling, men utvecklingen ser olika ut beroende på odlingsform, inriktning och företagsstorlek.

Antal företag

I sin helhet har antalet trädgårdsföretag minskat mer eller mindre kontinuerligt åtminstone sedan 1984. År 2014 hade antalet företag minskat med 61 % jämfört med 1984 och med 29 % sedan 2002. Antalet företag minskade i samtliga delar av landet och minskningen var i stort sett likartad för växthusföretag som minskade med 29 %, som för frilandsföretag som minskade med 22 % i antal.

Inom växthusodlingen minskade antalet företag påtagligt i alla storlekskategorier utom de allra minsta och allra största (mindre än 500 eller minst 10 000 kvadratmeter) mellan åren 2002 och 2014[1]. För storlekskategorierna mellan 500 och 10 000 kvadratmeter minskade antalet företag med mellan 31 och 47 %, medan de allra minsta företagen var i princip lika många och antalet av de allra största företagen istället ökade med 10 % (Figur G).

Likadant såg det ut bland frilandsföretagen, där alla storleksklasser utom företag med mindre än 0,5 eller minst 20 hektar trädgårdsodling minskade i antal med mellan 14 och 45 %, medan antalet företag med mindre än 0,5 respektive mer än 20 hektar trädgårdsodling ökade med 68 % respektive 20 % mellan åren 2002 och 2014 (Figur G).

Sammantaget leder detta till att de stora växthusföretagen med minst 10 000 kvadratmeters odlingsyta utgjorde 10 % av alla växthusföretag, att jämföra med 6 % år 2002 (Figur G). På samma sätt utgjorde stora frilandsföretag med minst 10 hektar odlingsareal 18 % av alla frilandsföretag år 2014, en ökning från 14 % år 2002. Även de riktigt små företagens andel ökade påtagligt under perioden 2002–2014, där andelen små växthusföretag (med mindre än 500 kvadratmeters växthusyta) ökade med en tredjedel, medan andelen riktigt små frilandsföretag (mindre än 0,5 hektar) ökade från 9 till 20 % av det totala antalet frilandsföretag.

Sett till odlingsinriktning minskade antalet odlare av prydnadsväxter i växthus med 34 % mellan 2002 och 2014, en något större minskning än den för antalet odlare av ätliga växter i växthus som gick ned med 23 %. Bland frilandsföretagen minskade antalet odlare av ätliga växter med 26 %, medan antalet odlare av prydnadsväxter på friland istället ökade med 28 % mellan 2002 och 2014, vilket delvis var en följd av en ökad tendens att redovisa frilandsodling i vår undersökning.

Figur G. Andel företag i olika storleksklasser över tid, uppdelat på frilands- respektive växthusodlare. Företagens storleksklass i hektar för frilandsodlare och i kvadratmeter för växthusodlare.

Arealfördelning

Arealmässigt såg förändringarna annorlunda ut. Den totala odlade växthusytan minskade stadigt från 2002 till 2008, varefter den återhämtade sig sedan något under 2011 och 2014, men var trots det 12 % mindre 2014 än 2002. Minskningen var i stort sett lika stor oavsett landsdel, men var mer än dubbelt så stor för ätliga växter som för prydnadsväxter (Tabell 3).

Den totala odlade frilandsarealen ökade med 12 % mellan 2002 och 2014 (Tabell 2), men de olika landsdelarna utvecklas radikalt olika. Medan arealen ökade med 20 % i Götaland, minskade den istället med 45 och 31 % i Svealand respektive Norrland. Likaså var skillnaderna stora mellan de olika odlings­inriktningarna. Medan den odlade arealen köksväxter respektive bär ökade med 25 och 4 % vardera, minskade arealerna för prydnadsväxter och frukt med 7 respektive 12 %. Absolut värst såg det ut för frilandsodlingen av prydnadsväxter i Norrland som minskade med hela 80 % mellan 2002 och 2014.

Förskjutningen mot en allt högre andel stora företag ledde till påtagligt större genomsnittliga arealer för trädgårdsodling 2014 jämfört med 2002. Den genomsnittliga växthusytan ökade med 25 % till 3 850 kvadratmeter, medan frilandsarealen ökade med 45 % till 8,5 hektar per företag år 2014[2]. Bakom ökningarna döljer sig dock en del nyanser.

Den genomsnittliga växthusytan i Götaland har under hela perioden 2002–2014 varit ungefär dubbelt så stor som i Norrland och ungefär 60 % större än i Svealand. Sett till odlingsinriktning var växthusytan för odling av ätliga växter i genomsnitt 19 % större år 2014 än växthusytan för odling av prydnadsväxter, en skillnad som minskat från att ha varit mer än 50 % år 2002. Detta var en följd av att den genomsnittliga ytan ökade betydligt mer för odling av prydnadsväxter än den gjorde för odling av ätliga växter.

Inom frilandsodlingen var skillnaderna mellan landsdelar än större. Medan genomsnittsarealen i Götaland ökade med 61 % mellan 2002 och 2014, sjönk den istället i både Svealand och Norrland med 38 respektive 19 %, vilket resulterade i att den genomsnittliga arealen i Götaland var mer än 4 gånger så stor som i såväl Svealand som Norrland år 2014. Motsvarande påtagliga kontrast finns även mellan odlingen av ätliga växter och prydnadsväxter, där den genomsnittliga arealen mellan 2002 och 2014 ökade med 54 % till 9,2 hektar för den förstnämnda, medan den istället minskade med 27 % till 2,1 hektar för den senare.

Inte heller skedde ökningen av odlingsyta generellt över alla storleksklasser av företag, vare sig för växthus- eller frilandsodlare. Istället syntes bara ökningar för de allra största företagen, där växthusföretag över 10 000 kvadratmeter ökade sin genomsnittliga yta med 18 % och frilandsföretag med odling på mer än 20 hektar ökade sin genomsnittliga areal med 46 % under perioden 2002–2014, medan övriga storleksklasser inte visade upp några påtagliga förändringar (Tablå B).

Tablå B. Medelareal uppdelat på storleksklass. Frilandsodling till vänster och växthusodling till höger.

Storleks-klass (ha)	Genomsnittlig frilandsareal (ha)						Storleks- klass (kvm)	Genomsnittlig växthusyta (kvm)
	2002	2005	2008	2011	2014			2002	2005	2008	2011	2014
<0,50	0,31	0,31	0,32	0,27	0,23		<500	276	256	261	243	241
0,50–0,99	0,63	0,64	0,65	0,64	0,64		500–999	715	698	723	672	702
1,00–1,99	1,29	1,30	1,32	1,31	1,30		1 000–1 999	1 402	1 390	1 403	1 380	1 409
2,00–2,99	2,33	2,32	2,30	2,29	2,32		2 000–4 999	3 088	3 130	3 065	3 194	2 996
3,00–4,99	3,73	3,75	3,77	3,82	3,78		5 000–9 999	7 038	6 916	6 942	7 038	6 832
5,00–9,99	6,71	6,73	6,88	6,75	6,85		≥10 000	18 563	17 074	18 958	20 414	21 872
10,00–19,99	13,54	13,49	13,71	13,60	13,57
≥20,00	43,79	47,67	52,99	57,29	63,74

 

Ett annat sätt att närma sig förändringar i företagsstruktur är att undersöka om de företag som lagt ner sin verksamhet från en undersökning till nästa skiljer sig i profil mot de företag som fortsatt sin verksamhet. Man bör dock ha i åtanke att det är mycket svårt att följa enskilda företag över tid och att företag som till synes lagt ner sin verksamhet i många fall fortsätter drivas under annan driftsledning eller i andra former. Följande stycke ska alltså tolkas med stor försiktighet.

Med detta sagt hade de frilandsföretag som bedrev verksamhet 2011 men inte 2014 en genomsnittlig odlingsareal om 5,4 hektar år 2011, medan de frilandsföretag som bedrev verksamhet även under 2014 hade en medelareal om 10,4 hektar år 2011. På motsvarande sätt hade de växthusföretag som inte bedrev någon trädgårdsodling 2014 en genomsnittlig odlingsyta om 4 101 kvadratmeter år 2011, medan företag som fanns med både 2011 och 2014 hade en odlingsyta på 4 804 kvadratmeter år 2011. De företag som fortsatte sin verksamhet 2011–2014 var alltså redan 2011 i genomsnitt betydligt större än de företag som upphörde med sin trädgårdsodling, särskilt inom frilandsodlingen.

Sysselsättning

Antalet sysselsatta inom trädgårdsbranschen som helhet minskade under perioden 2005–2014 med 31 % (inget data finns före 2005), medan antalet arbetade timmar minskade med 14 % (Tabell 4). Andelen heltidssysselsatta var 16 % år 2014, en ökning med drygt 2 procentenheter sedan 2005. Det genomsnittliga antalet sysselsatta per företag minskade under samma period med 14 % till 7,3 sysselsatta per företag.

Ur ett geografiskt perspektiv minskade antalet sysselsatta relativt sett mest i Norrland, där antalet minskade med 48 % mellan 2005 och 2014, medan motsvarande minskning i Götaland och Svealand var 28 respektive 37 %. Den arbetade tiden minskade med mellan 7 och 37 %, som minst i Götaland och som mest i Svealand.

Om man ser till odlare som specialiserade sig på en enskild odlingsinriktning – som till exempel enbart växthusodling av prydnadsväxter – minskade det genomsnittliga antalet sysselsatta per företag med mellan 13 och 20 % för såväl frilandsodlare av ätliga växter som för växthusodlare av ätliga växter eller prydnadsväxter, medan det istället ökade med 12 % för frilandsodlare av prydnadsväxter. Motsvarande mönster återkom både sett till antal sysselsatta per ytenhet eller arbetad tid per ytenhet, som ökade med 37 respektive 38 % för frilandsodlare av prydnadsväxter, men istället minskade med mellan 14 och 50 % för de övriga odlingsinriktningarna.

Slutord

Under 2014 bedrev 2 059 svenska företag yrkesmässig trädgårdsodling, av vilka 62 % ägnade sig ute-slutande åt frilandsodling och 22 % uteslutande odlade i växthus. 71 % av företagen odlade enbart ätliga växter medan 22 % odlade uteslutande prydnadsväxter. Totalt sett arbetade knappt 15 000 personer inom trädgårdsodlingen år 2014, varav omkring fyra femtedelar i Götaland, där också runt tre fjärde¬delar av företagen hade sitt säte.

Strukturomvandlingen har under de senaste åren varit snabbare inom trädgårdsodlingen än i jordbruket som helhet. Under perioden 2005–2014 minskade antalet trädgårdsföretag med 20 %, medan antalet jordbruksföretag[3] minskade med drygt 13 %. Under samma period minskade antalet arbetade timmar med 14 och 19 % för trädgårds- respektive jordbruksföretagen[4], medan den odlade arealen förblev i princip densamma i båda fallen.

Utslagningen av företag har varit särskilt påtaglig inom växthusbranschen och där framför allt bland odlare av prydnadsväxter, där antalet företag sjönk med 38 % mellan 2002 och 2014. Inom såväl växt-hus- som frilandsodlingen skedde minskningen för företag i samtliga storleksklasser utom de allra minsta och allra största, vars antal bibehölls eller ökade.

Trädgårdsodlingen är inte en isolerad del av jordbruket. Tre femtedelar av trädgårdsföretagen bedrev också annan jordbruksverksamhet år 2014 och dessa företag hade dessutom en i snitt 87 % större odlingsareal än ett genomsnittligt växtodlande jordbruksföretag[5]. Men specialiseringen på trädgårdsod-ling skiljde sig åt beroende på odlingsform och -inriktning; frilandsföretag var mer än dubbelt så be-nägna att ägna sig åt annat jordbruk som växthusföretag och odlare av ätliga växter ägnade sig dubbelt så ofta åt annat jordbruk än odlare av prydnadsväxter.

Sett till specialisering inom trädgårdsodlingen var skalan på verksamheten knuten till graden av speciali-sering. Företag som ägnade sig åt uteslutande växthus- eller frilandsodling hade betydligt större odlingsarealer än företag som odlade både på friland och i växthus.

Som helhet är trädgårdsodlingen en mångsidig verksamhet där olika delar utvecklats på olika sätt under det senaste decenniet. Utifrån den utveckling som kan skönjas under de senaste åren är vissa delar av trädgårdsodlingen i starkt negativ utveckling, medan andra delar istället utvidgar sin verksamhet. Det är tydligt att trädgårdsodlingen ser påtagligt annorlunda ut idag jämfört med bara för tio år sedan och att utvecklingen fortsätter vara snabb.