Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Produktionsvärdet
Frilandsodling
Växthusodling

Bra att veta

Metoden för insamling av data till trädgårdsundersökningen 2007 har ändrats och skiljer sig från år 2006 och bakåt i tiden. För övrigt så skiljer sig metoden mellan de år trädgårdsproduktion görs, vart tredje år (2002, 2005, 2008 o.s.v.) och de mellanliggande åren (t.ex. 2003,2004,2006 och 2007). Läs mer om hur statistiken framställs under avsnittet fakta om statistiken på sidan 13.

Produktionsvärdet

Produktionsvärdet för svensk trädgårdsodling uppgick till 3,4 miljarder kronor 2007 (se figur A). Det är en minskning av värdet med 4 % (127,7 miljoner kronor) jämfört med 2006. Värdet för trädgårdsproduktionen har ökat från 2,6 miljarder kronor sedan 1998 varje år förutom en nedgång 2004 och nu 2007.

Figur A. Utvecklingen av produktionsvärdet 1998-2007

 

 

Frilandsodling

Produktionsvärdet för frilandsodlingen minskade mellan 2006 och 2007 med 2 % (43,1 miljoner kronor). Produktionsvärdet minskade för köksväxter och frukt och ökade för bär och plantskoleväxter (se figur B).

Figur B. Produktionsvärde frilandsodling 2006 och 2007

Köksväxter

Det totala produktionsvärdet för köksväxter på friland minskad emellan 2006 och 2007 med 17 % (171,1 miljoner kronor). Morötterna stod för en stor del av minskning, 74,3 miljoner kronor. En mindre skördad kvantitet påverkade det låga produktionsvärdet.

Frukt

Produktionsvärdet för frukt minskade mellan 2006 och 2007 med 11 %. Äpplen stod för den största minskningen och det är också den frukt som stod för det största värdet, 90 % av det totala produktionsvärdet för frukt. Det lägre produktionsvärdet beror på lägre skördade kvantiteterna av äpple 2007 än 2006.

Bär

Produktionsvärdet för bär ökade med 38 % mellan 2006 och 2007. Jordgubbar stod 2007 för 94 % av det totala produktionsvärdet för bär. Ett högre kilopris för jordgubbar på 27,60 kr/kg 2007 jämfört med 22,30 kr/kg 2006 är anledningen till det högre produktionsvärdet.

Plantskoleväxter

Produktionsvärdet för plantskoleväxter ökade med 14 % mellan 2006 och 2007. Den största värdeökningen stod fruktträd och perenner för.

Växthusodling

Produktionsvärdet för växthusodlingen minskade mellan 2006 och 2007 med 5% (84,6 miljoner kronor) (se figur C).

Figur C. Produktionsvärde växthusodling 2006 och 2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köksväxter och bär

Köksväxter och bär stod för 42 % av produktionsvärdet i växthus 2007. Värdet för köksväxter och bär i växthus minskade med 3 % mellan 2006 och 2007. Tomat, gurka och kryddväxter stod för den största andelen av produktionsvärdet, 79 %. Värdet för gurka ökade med 29 % mellan 2006 och 2007. Anledningen är delvis ett högre kilopris 2007 än 2006 men också kvantiteten skördad gurka var högre 2007 än 2006 och bidrog till det högre värdet. Värdet för kryddväxter minskade med 13 % och värdet för tomat minskade med 11 %.

Snitt- och lökblommor

Snitt- och lökblommor stod för 25 % av produktionsvärdet i växthus 2007. Produktionsvärdet för snitt- och lökblommor minskade med 4 % mellan 2006 och 2007. Tulpaner är den största produkten och stod för 65 % av värdet.

Krukväxter

Krukväxter stod för 22 % av produktionsvärdet i växthus 2007. Det totala värdet för krukväxtproduktionen minskade med 9 % mellan 2006 och 2007. Pelargon är den krukväxt det produceras störst kvantiteter av. Pelargoner stod för 29 % (108 miljoner kronor) av det totala produktionsvärdet för krukväxter 2007.

Utplanteringsväxter

Utplanteringsväxter stod för 11 % av det totala produktionsvärdet i växthus 2007. Produktionsvärdet för utplanteringsväxter minskade med 4 % mellan 2006 och 2007. Övriga utplanteringsväxter stod för det största värdet, 73,1 miljoner kronor. Penséer stod för det näst största värdet, 61,5 miljoner kronor. Det motsvarande 31 % av det totala produktionsvärdet 2007.