STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2020:03

 

Ekologisk trädgårdsodling 2017

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Ekologisk frilandsodling
Ekologisk växthusodling

Bra att veta

I den här rapporten redovisar vi skattningar av den yrkesmässiga ekologiska trädgårdsodlingens areal, växthusyta, produktion och avkastning under 2017. Statistiken omfattar enbart odling på mark som var helt omställd till ekologisk produktion och som var certifierad av kontrollorgan. Den produktion som bedrevs på mark som låg under omställning för att bli certifierad som ekologisk räknas i denna rapport som konventionell odling (omställningen tar normalt två växtsäsonger).

Statistiken har tagits fram genom att samköra uppgifter från undersökningen Trädgårdsproduktion 2017 och uppgifter från de kontrollorgan som certifierar företag som ägnar sig åt ekologisk odling i Sverige. En närmare beskrivning av hur vi gått tillväga hittar du i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Där kan du även läsa mer om vilka antaganden som gjorts och hur det påverkar statistikens kvalitet.

Ekologisk frilandsodling

Den totala frilandsarealen för ekologisk odling av trädgårdsväxter 2017 var 1 959 hektar, vilket innebär att knappt 15 % av den totala trädgårdsodlingens areal var helt omställd för ekologisk odling 2017, en ökning med drygt tre procentenheter jämfört med 2014 (som är det enda året för vilket vi har helt jämförbar statistik).

Av den totala ekologiskt omställda trädgårdsarealen togs 58 % i anspråk av köksväxtodling, 25 % av bärodling och 16 % av fruktodling, medan bara 0,5 % av den ekologiskt odlade arealen ägnades åt prydnadsväxter (tabell 1). Med undantag av just odlingen av prydnadsväxter skiljer sig de olika grödgruppernas andel av den totala odlade arealen inte i någon större mån mellan den ekologiska odlingen och den totala trädgårdsodlingen. För prydnadsväxterna är skillnaden däremot relativt stor; sett till all odling ägnas knappt 4 % av den totala arealen åt odling av prydnadsväxter, att jämföra med de redan nämnda 0,5 % för den ekologiska prydnadsväxtodlingen.

Morot odlades ekologiskt på 450 hektar 2017 och var i särklass den ekologiska gröda som odlades på störst areal. Strax över en fjärdedel av den totala odlade morotsarealen bestod av ekologiskt odlad morot. Andra grödor som odlas på relativt stora arealer var i fallande ordning äpple, svarta vinbär, jordgubbar, vitkål och matlök, som alla odlades på 100 hektar eller mer vardera (tabell 1).

Totalt ägnade sig 528 företag åt frilandsodling av ekologiska trädgårdsväxter under 2017, en uppgång från 477 stycken 2014 och från 424 stycken år 2009 (tablå 1). Trots att antalet trädgårdsföretag generellt sett minskar över tid, ökar alltså antalet företag som ägnar sig åt ekologisk odling av trädgårdsväxter.

 

Tablå 1. Antal företag och areal för ekologisk frilandsodling av trädgårdsväxter 2009–2017

 

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antal företag

424

448

441

443

440

477

509

501

528

Total areal (ha)

1 203

1 239

1 327

1 298

1 431

1 523

1 783

1 933

1 959

 

Avkastningen och produktionen av de ekologiskt odlade trädgårdsgrödorna skattades baserat på de ekologiskt certifierade företagens angivna produktion av enskilda grödor i undersökningen Trädgårdsproduktion 2017 och är förknippade med flera felkällor som påverkar träffsäkerheten i skattningarna (se avsnittet Fakta om statistiken).

Avkastningen för den ekologiska odlingen av trädgårdsgrödor skattades vara generellt, men inte universellt lägre än för den konventionella odlingen. Avkastningen för ekologiskt odlade jordgubbar, matlök, äpple och vitkål skattades vara bara 40 %, 41 %, 46 % respektive 67 % av avkastningen för deras konventionellt odlade motsvarigheter. Avkastningen för ekologisk odling av rödbeta och morot var 83 % respektive 88 % av den konventionella odlingens avkastning. För jordärtskocka och svarta vinbär var avkastningen för den ekologiska odlingen istället högre än för den konventionella odlingen. Avkastning styrs av många faktorer och det går inte att jämföra de olika brukningsmetodernas effektivitet eller produktivitet utifrån skattningarna i den här rapporten, eftersom odlingen bedrivs av företag med drastiskt skilda förutsättningar. 

Den ekologiska produktionens andel av den totala produktionen skilde sig från gröda till gröda. Bland köksväxterna hade jordärtskocka, vitkål och morot relativt stora andelar ekologisk produktion, med 60, 30 respektive 24 % av den totala produktionen vardera, medan andelarna ekologiskt producerad sallat och lök istället var förhållandevis låga, med drygt 1 respektive 3 % av den totala produktionen vardera.

Bland frukter och bär utmärkte sig svarta vinbär som den gröda med högst andel ekologisk produktion, där hela 80 % av skörden bestod av ekologiskt odlade bär. Av den totala jordgubbsskörden bestod knappt 3 % av ekologiskt odlade bär, medan 10 % av äppelskörden bestod av ekologiskt odlade äpplen.

Ekologisk växthusodling

Totalt sett ägnades drygt 260 000 kvadratmeter växthusyta åt ekologisk odling av trädgårdsväxter under 2017, vilket motsvarar 9 % av den samlade växthusytan för trädgårdsodling (tabell 2). Den ekologiskt odlade ytan har ökat med mer än 150 % under det knappa decennium vi har fört statistik, trots att den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter har förblivit ungefär densamma (tablå 2, tabell 2).

 

Tablå 2. Antal företag och växthusyta för ekologisk odling av trädgårdsväxter 2009–2017

 

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antal företag

95

92

..

96

111

109

112

126

125

Total yta (kvm)

102 526

111 303

..

120 543

154 780

169 269

191 269

238 339

263 882

Anm. Uppgifterna för år 2011 är osäkra och visas därför inte.

 

Av den totala växthusytan för ekologisk trädgårdsodling ägnades ungefär en tredjedel vardera åt odling av kryddväxter och prydnadsväxter, medan den återstående tredjedelen ägnades åt odling av sallat, tomat, gurka samt övriga köksväxter och bär.

Hela 90 % av växthusytan för odling av kryddväxter under 2017 ägnades åt odling med ekologiska produktionsmetoder. För sallatsodlingen var andelen ekologiskt odlad växthusyta 42 %, men inom underkategorin kruksallat var andelen 83 %. För övriga grödor var andelen växthusyta för ekologisk odling betydligt lägre; tomat, gurka och prydnadsväxter odlades ekologiskt på vardera 6, 3 och 6 % av den totala växthusytan för respektive gröda.

Avkastningen för ekologiskt odlad gurka var strax över hälften så stor som för konventionellt odlad gurka, medan den ekologiska tomatodlingens avkastning var  43 % lägre än för den konventionella odlingen. För kryddväxter och sallat var avkastningen påtagligt större för den ekologiska odlingen än för den konventionella. I huvudsak beror detta på att de större producenterna av kryddväxter och underkategorin kruksallat (som alla är certifierade för ekologisk odling) använder sig av rörliga odlingssystem, som generellt sett har omkring tio gånger så hög avkastning som ”orörlig” odling.

Återigen vill vi understryka att det inte går att bedöma den relativa effektiviteten i konventionell kontra ekologisk odling utifrån de uppgifter som redovisas i den här rapporten, eftersom vi inte korrigerat för den mångfald av faktorer vid sidan av brukningsform som påverkar avkastningen.

Den ekologiska odlingens andel av respektive grödas totala produktion varierade starkt. För kryddväxter och sallat uppskattar vi att drygt 99 respektive knappt 75 % av den totala produktionen 2017 bestod av ekologiska produkter. För gurka och tomat uppgick den ekologiskt producerade andelen till drygt 1 respektive drygt 3 % av den totala produktionen. För övriga köksväxter och bär samt prydnadsväxter görs ingen skattning av avkastning eller produktion, då dessa kategorier innehåller vitt skilda produkter.