STATISTIK FRÅN |
JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2020:03 | |||
Ekologisk trädgårdsodling 2017 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I den här rapporten redovisar vi skattningar av den
yrkesmässiga ekologiska trädgårdsodlingens areal, växthusyta, produktion och
avkastning under 2017. Statistiken omfattar enbart odling på mark som var helt omställd till ekologisk produktion
och som var certifierad av kontrollorgan. Den produktion som bedrevs på mark
som låg under omställning för att bli certifierad som ekologisk räknas i denna
rapport som konventionell odling (omställningen tar normalt två växtsäsonger). Statistiken har tagits fram genom att samköra uppgifter från
undersökningen Trädgårdsproduktion 2017
och uppgifter från de kontrollorgan som certifierar företag som ägnar sig åt
ekologisk odling i Sverige. En närmare beskrivning av hur vi gått tillväga
hittar du i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Där kan du även läsa mer om vilka
antaganden som gjorts och hur det påverkar statistikens kvalitet. Ekologisk frilandsodling
Den totala frilandsarealen för ekologisk odling av
trädgårdsväxter 2017 var 1 959 hektar, vilket innebär att knappt 15 %
av den totala trädgårdsodlingens areal var helt omställd för ekologisk odling
2017, en ökning med drygt tre procentenheter jämfört med 2014 (som är det enda
året för vilket vi har helt jämförbar statistik). Av den totala ekologiskt omställda trädgårdsarealen togs
58 % i anspråk av köksväxtodling, 25 % av bärodling och 16 % av
fruktodling, medan bara 0,5 % av den ekologiskt odlade arealen ägnades åt
prydnadsväxter (tabell 1). Med undantag av just odlingen av prydnadsväxter
skiljer sig de olika grödgruppernas andel av den totala odlade arealen inte i
någon större mån mellan den ekologiska odlingen och den totala
trädgårdsodlingen. För prydnadsväxterna är skillnaden däremot relativt stor;
sett till all odling ägnas knappt 4 % av den totala arealen åt odling av
prydnadsväxter, att jämföra med de redan nämnda 0,5 % för den ekologiska
prydnadsväxtodlingen. Morot odlades ekologiskt på 450 hektar 2017 och var i
särklass den ekologiska gröda som odlades på störst areal. Strax över en
fjärdedel av den totala odlade morotsarealen bestod av ekologiskt odlad morot.
Andra grödor som odlas på relativt stora arealer var i fallande ordning äpple,
svarta vinbär, jordgubbar, vitkål och matlök, som alla odlades på 100 hektar
eller mer vardera (tabell 1). Totalt ägnade sig 528 företag åt frilandsodling av
ekologiska trädgårdsväxter under 2017, en uppgång från 477 stycken 2014 och
från 424 stycken år 2009 (tablå 1). Trots att antalet trädgårdsföretag
generellt sett minskar över tid, ökar alltså antalet företag som ägnar sig åt
ekologisk odling av trädgårdsväxter. Tablå 1.
Antal företag och areal för ekologisk frilandsodling av trädgårdsväxter
2009–2017
Avkastningen och produktionen av de ekologiskt odlade
trädgårdsgrödorna skattades baserat på de ekologiskt certifierade företagens
angivna produktion av enskilda grödor i undersökningen Trädgårdsproduktion 2017 och är förknippade med flera felkällor som
påverkar träffsäkerheten i skattningarna (se avsnittet Fakta om statistiken). Avkastningen för den ekologiska odlingen av trädgårdsgrödor
skattades vara generellt, men inte universellt lägre än för den konventionella
odlingen. Avkastningen för ekologiskt odlade jordgubbar, matlök, äpple och
vitkål skattades vara bara 40 %, 41 %, 46 % respektive 67 %
av avkastningen för deras konventionellt odlade motsvarigheter. Avkastningen
för ekologisk odling av rödbeta och morot var 83 % respektive 88 % av
den konventionella odlingens avkastning. För jordärtskocka och svarta vinbär
var avkastningen för den ekologiska odlingen istället högre än för den
konventionella odlingen. Avkastning styrs av många faktorer och det går inte att jämföra de olika
brukningsmetodernas effektivitet eller produktivitet utifrån skattningarna i
den här rapporten, eftersom odlingen bedrivs av företag med drastiskt skilda
förutsättningar. Den ekologiska produktionens andel av den totala
produktionen skilde sig från gröda till gröda. Bland köksväxterna hade
jordärtskocka, vitkål och morot relativt stora andelar ekologisk produktion,
med 60, 30 respektive 24 % av den totala produktionen vardera, medan
andelarna ekologiskt producerad sallat och lök istället var förhållandevis
låga, med drygt 1 respektive 3 % av den totala produktionen vardera. Bland frukter och bär utmärkte sig svarta vinbär som den
gröda med högst andel ekologisk produktion, där hela 80 % av skörden
bestod av ekologiskt odlade bär. Av den totala jordgubbsskörden bestod knappt
3 % av ekologiskt odlade bär, medan 10 % av äppelskörden bestod av
ekologiskt odlade äpplen. Ekologisk växthusodling
Totalt sett ägnades drygt 260 000 kvadratmeter
växthusyta åt ekologisk odling av trädgårdsväxter under 2017, vilket motsvarar
9 % av den samlade växthusytan för trädgårdsodling (tabell 2). Den
ekologiskt odlade ytan har ökat med mer än 150 % under det knappa
decennium vi har fört statistik, trots att den totala växthusytan för odling av
trädgårdsväxter har förblivit ungefär densamma (tablå 2, tabell 2). Tablå 2.
Antal företag och växthusyta för ekologisk odling av trädgårdsväxter 2009–2017
Anm.
Uppgifterna för år 2011 är osäkra och visas därför inte. Av den totala växthusytan för ekologisk trädgårdsodling
ägnades ungefär en tredjedel vardera åt odling av kryddväxter och prydnadsväxter,
medan den återstående tredjedelen ägnades åt odling av sallat, tomat, gurka
samt övriga köksväxter och bär. Hela 90 % av växthusytan för odling av kryddväxter
under 2017 ägnades åt odling med ekologiska produktionsmetoder. För
sallatsodlingen var andelen ekologiskt odlad växthusyta 42 %, men inom
underkategorin kruksallat var andelen 83 %. För övriga grödor var andelen
växthusyta för ekologisk odling betydligt lägre; tomat, gurka och
prydnadsväxter odlades ekologiskt på vardera 6, 3 och 6 % av den totala
växthusytan för respektive gröda. Avkastningen för ekologiskt odlad gurka var strax över
hälften så stor som för konventionellt odlad gurka, medan den ekologiska
tomatodlingens avkastning var 43 %
lägre än för den konventionella odlingen. För kryddväxter och sallat var
avkastningen påtagligt större för den ekologiska odlingen än för den
konventionella. I huvudsak beror detta på att de större producenterna av
kryddväxter och underkategorin kruksallat (som alla är certifierade för
ekologisk odling) använder sig av rörliga odlingssystem, som generellt sett har
omkring tio gånger så hög avkastning som ”orörlig” odling. Återigen vill vi understryka att det inte går att bedöma den
relativa effektiviteten i konventionell kontra ekologisk odling utifrån de
uppgifter som redovisas i den här rapporten, eftersom vi inte korrigerat för
den mångfald av faktorer vid sidan av brukningsform som påverkar avkastningen. Den ekologiska odlingens andel av respektive grödas totala
produktion varierade starkt. För kryddväxter och sallat uppskattar vi att drygt
99 respektive knappt 75 % av den totala produktionen 2017 bestod av
ekologiska produkter. För gurka och tomat uppgick den ekologiskt producerade
andelen till drygt 1 respektive drygt 3 % av den totala produktionen. För
övriga köksväxter och bär samt prydnadsväxter görs ingen skattning av
avkastning eller produktion, då dessa kategorier innehåller vitt skilda
produkter. |