![]() |
![]() | |
Vattenbruk 2009 | JO 60 SM 1001 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Antal odlingar Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga
odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor
m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i
uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och
försäljningsvärde. Antal odlingar
Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per
län 2009
![]()
Antal
odlingar Antalet odlingar efter odlad
art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3
nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna. Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och
blötdjur 2000 – 2009
![]() *) Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2000 –
2009
![]() *) Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Av de inkomna enkätsvaren härrör 466 från odlingar som under
2009 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära
framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat
pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling,
överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2010. Sådana
odlingar ingår inte i någon av tablåerna.
Produktion Genom enkäten insamlades
uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, d.v.s.
slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om
produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet. Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2009, hel
färskvikt, ton
![]() För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas. Figur C. Produktion efter inriktning 2009, hel färskvikt,
ton Hel
färskvikt, ton Produktion för konsumtion
Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2009 till 6
130 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 7 225
ton i beräknad hel färskvikt. Det är 8 procent mer än 2008 års
matfiskproduktion. Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är
regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 89 procent regnbåge, eller 5 435 ton
vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 6 413
ton. Detta är 11 procent över det föregående årets regnbågsproduktion. Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika
år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2009 uppgick
till 2 125 ton jämfört med 1 911 ton år 2008.
![]() *) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. Total matfiskproduktion av
regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens
storlek. Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län
2009, hel färskvikt, ton
![]() 1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte uppgifter lämnas för vissa län. Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek.
Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat från 4 981 till 5 674
ton mellan år 2008 och 2009. Bland mindre odlingar har produktionen däremot
minskat under samma period.
![]() Produktion
inom havsbruket
I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött
vatten. 38 procent av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2009
från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, d.v.s. vattenbruk
bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”.
I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I
tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten. Tablå 8. Produktion i havsbruk 2000 – 2009, hel färskvikt,
ton
![]() För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas. Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter
kuststräcka 2009, hel färskvikt, ton
![]() Produktion
i sötvatten
62 procent av regnbågsproduktion för konsumtion kom år 2009
från odlingar i sötvatten. Tablå 10. Produktion i sötvatten 2000 – 2009, hel färskvikt,
ton
![]() För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas. Produktion för utsättning
Den totala produktionen av sättfisk år 2009 uppgick till 993
ton vilket är betydligt lägre än år 2008. Fisk som hållits kvar i odling eller
överförts till annan odling, d.v.s. förts över till produktionsåret 2010, ingår
ej. Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge.
Sättfiskproduktionen år 2009 avsåg till 66 procent regnbåge, eller 651 ton.
Året innan var regnbåge i sättfiskproduktion 860 ton. Öring är den
näst vanligaste sättfisken med 212 ton eller 21 procent av sättfiskproduktionen
år 2009. Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter
odlad art, hel färskvikt, ton
![]() *) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. Försäljningsvärden
För båda
verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning)
efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av
produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden
har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden
multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på
grundval av faktiskt redovisade uppgifter. Försäljning för konsumtion
Det
framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2009 till 212
miljoner kronor, d.v.s. en minskning med 12 miljoner kronor eller 5 procent jämfört
med saluvärdet för år 2008. Med 157 miljoner kronor svarar regnbåge för 74
procent av värdet vid matfiskproduktion. Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens
saluvärde 2000 – 2009, miljoner kronor löpande priser
![]() *) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008. Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens
saluvärde 2000 - 2009, löpande priser Miljoner kronor Värden för kräftor ingår ej år 2008. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas år 2009. Försäljning för utsättning
Det
framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2009
till 68 miljoner kronor, en minskning med 24 miljoner jämfört med år 2008.
Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, d.v.s. förts
över till produktionsåret 2010, ingår ej.
![]() Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde
2000 – 2009, milj. kronor löpande priser Miljoner kronor Värden för kräftor ingår ej år 2008. Odlingsanläggningar
Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är
s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både
i insjöar och i kustvatten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar
är cirka 938 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt
vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i
repodlingar, en form av s.k. nedsänkt odling. I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive
musselproducenternas odlingsanläggningar för åren 2000 till 2009. Tablå 15
visar anläggningar för sättfiskproduktion år 2000 till 2009. Kombinerade mat-
och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på
odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Fr.o.m. år 2000 inhämtades för
första gången uppgifter uppdelade på matfisk- och sättfiskanläggningar. Det gör
att uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Ett stort antal
anläggningar som tidigare redovisats för matfisk har efter uppdelningen
redovisats som sättfiskanläggningar. För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har
riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I
tablå 16 visas utnyttjade odlingsband och vattenarealer inom
musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som
producerar kräftor för konsumtion. Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av
matfisk
![]() Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk
![]() Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar
![]() Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor
![]() *) Uppgifter redovisas ej år 2008. Sysselsättning
Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2009
![]() Den totala
arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2009 beräknas till 400 000 timmar (216 000 timmar för konsumtions- och 184 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera
verksamheternas uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej
uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts.
Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp
av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej
redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen
(antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts. Utsättning av lax- och
havsöringsungar
Genom tillmötesgående från
laxforskningsinstitutet (LFI) och fr.o.m. år 2000 baserat på uppgifter från
Fiskeriverket, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av
odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i
syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom
utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och
tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av LFI respektive
Fiskeriverket genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över
utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och
havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar
redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från
och med 1991 redovisas faktiskt antal. Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983-2009 Tusental |