Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2009

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholm	4	1	3	-	-	-
Uppsala	1	2	-	-	-	-
Södermanland	1	-	-	-	-	-
Östergötland	3	1	4	1	-	-
Jönköping	3	2	1	-	-	-
Kronoberg	1	5	3	-	-	-
Kalmar	5	3	8	3	-	-
Gotland	-	-	2	1	-	-
Blekinge	2	4	2	-	-	-
Skåne	4	3	7	1	-	-
Halland	3	2	3	-	-	-
Västra Götaland	6	4	3	2	17	1
Värmland	5	3	2	1	-	-
Örebro	1	6	-	-	-	-
Västmanland	-	-	-	-	-	-
Dalarna	4	5	-	-	-	-
Gävleborg	4	7	-	-	-	-
Västernorrland	5	2	-	-	-	-
Jämtland	14	8	1	-	-	-
Västerbotten	6	7	-	-	-	-
Norrbotten	11	6	1	-	-	-
Hela riket	83	71	40	9	17	1

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2009

Antal odlingar

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2000 – 2009

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Regnbåge	121	128	117	110	103	85	83	76	73	77
Lax	3	1	1	-	-	-	-	-	1	-
Ål	3	3	4	3	2	3	3	2	2	1
Röding	18	23	17	15	15	14	11	14	17	14
Öring	13	10	7	5	6	5	6	7	7	4
Musslor	10	12	15	15	17	17	16	14	17	17
Kräftor	106	98	108	110	105	93	70	50	*)	40
Ostron	1	2	1	-	1	-	1	-	1	1

 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2000 – 2009

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Regnbåge	59	64	62	63	67	63	55	56	60	52
Lax	9	10	8	8	10	11	9	6	8	5
Ål	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1
Röding	25	26	32	25	22	25	24	23	23	20
Öring	44	54	50	52	50	49	47	44	48	45
Kräftor	12	15	16	13	9	8	10	8	*)	9
Övriga	10	13	16	17	17	13	12	13	13	9

 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 466 från odlingar som under 2009 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2010. Sådana odlingar ingår inte i någon av  tablåerna.

 

 

 

 

 

 

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, d.v.s. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2009, hel färskvikt, ton

 

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholm	56	..	0	-	-	-
Uppsala	..	..	-	-	-	-
Södermanland	..	-	-	-	-	-
Östergötland	63	..	0	..	-	-
Jönköping	10	..	..	-	-	-
Kronoberg	..	49	0	-	-	-
Kalmar	13	8	0	0	-	-
Gotland	-	-	..	..	-	-
Blekinge	..	21	..	-	-	-
Skåne	..	25	1	..	-	-
Halland	22	..	..	-	-	-
Västra Götaland	634	137	0	..	2 125	..
Värmland	976	76	..	..	-	-
Örebro	..	153	-	-	-	-
Västmanland	-	-	-	-	-	-
Dalarna	782	71	-	-	-	-
Gävleborg	14	96	-	-	-	-
Västernorrland	1 881	..	-	-	-	-
Jämtland	387	68	..	-	-	-
Västerbotten	1 795	13	-	-	-	-
Norrbotten	186	55	..	-	-	-
Hela riket	7 225	993	2	1	2 125	..

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2009, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

 

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2009 till 6 130 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 7 225 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 8 procent mer än 2008 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 89 procent regnbåge, eller 5 435 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 6 413 ton. Detta är 11 procent över det föregående årets regnbågsproduktion.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2009 uppgick till 2 125 ton jämfört med 1 911 ton år 2008.

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År	Regnbåge	Lax,	Ål	Röding	Summa	Musslor	Kräftor
		öring			matfisk
1983	1 567	28	2	1	1 598	1 498	0
1984	1 849	60	12	1	1 925	1 278	0
1985	2 532	81	41	5	2 665	415	0
1986	3 785	162	51	22	4 028	325	1
1987	4 388	224	90	27	4 743	2 556	1
1988	6 783	363	203	77	7 456	858	3
1989	6 634	771	166	98	7 693	241	4
1990	7 100	606	157	90	7 975	1 163	8
1991	5 834	273	141	85	6 352	1 643	8
1992	5 124	390	171	73	5 782	1 353	8
1993	4 865	8	169	114	5 179	737	11
1994	5 029	12	160	105	5 327	2 095	10
1995	5 772	25	139	85	6 040	1 521	12
1996	5 778	13	161	100	6 075	1 821	10
1997	4 875	3	189	183	5 276	1 425	8
1998	4 457	4	204	347	5 040	455	9
1999	4 458	12	222	386	5 109	954	9
2000	4 452	9	273	395	5 171	443	7
2001	5 255	18	200	786	6 286	1 444	6
2002	4 183	6	167	608	4 987	1 382	6
2003	4 886	1	170	324	5 404	1 742	7
2004	4 851	1	158	328	5 338	1 435	6
2005	4 968	1	222	439	5 630	1 069	6
2006	6 116	3	191	444	6 754	1 791	5
2007	4 366	4	175	374	4 919	1 168	3
2008	5 789	23	172	692	6 676	1 911	*)
2009	6 413	..	..	..	7 225	2 125	2

 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2009, hel färskvikt, ton

Län Antal   Produktion,   odlingar ton   Stockholm 4 56 Östergötland 3 63 Jönköping 3 10 Kalmar 5 13 Skåne 3 10 Halland 3 22 Västra Götaland 6 634 Värmland 5 976 Dalarna 4 782 Gävleborg 4 17 Västernorrland 5 1 881 Jämtland 12 53 Västerbotten 4 1 456 Norrbotten 10 185 Övriga län ¹ 255 Uppsala 1 Södermanland 1 Kronoberg 1 Gotland - Blekinge 2 Örebro 1 Västmanland - Hela riket 77   6 413

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter lämnas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat från 4 981 till 5 674 ton mellan år 2008 och 2009. Bland mindre odlingar har produktionen däremot minskat under samma period.

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2009, hel färskvikt, ton

Odlingens	Antal		Produktion, ton
storlek	odlingar		hel färskvikt
100,0 ton och däröver	13		5 674
50,0 - 99,9 ton	3		253
10,0 - 49,9 ton	13		391
0,5 - 9,9 ton	31		92
under 0,5 ton	17		3
Summa	77		6 413

 

 

 

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 38 procent av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2009 från kust­baserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, d.v.s. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2000 – 2009, hel färskvikt, ton

 

Art	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Regnbåge	1 863	2 280	1 894	1 252	1 553	1 725	1 769	1 739	1 981	2 431
Röding	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Lax, öring	-	-	-	-	-	-	-	-	-	..
Musslor	443	1 444	1 382	1 742	1 435	1 069	1 791	1 168	1 911	2 125
Ostron	..	..	..	-	..	-	..	-	..	..

 

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2009, hel färskvikt, ton

Kuststräcka	Antal		Produktion, ton
	odlingar		hel färskvikt
Norra ostkusten	9		2 065
(län 21-25)
Södra ostkusten	10		129
(län 01-09)
Syd- och västkusten	3		237
(län 10-14)
Summa	22		2 431

 

 

Produktion i sötvatten 

62 procent av regnbågsproduktion för konsumtion kom år 2009 från odlingar i sötvatten.

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2000 – 2009, hel färskvikt, ton

 

Art	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Regnbåge	2 589	2 975	2 289	3 634	3 298	3 243	4 347	2 627	3 808	3 982
Röding	395	786	608	324	328	439	444	374	692	..
Lax, öring	9	18	6	1	1	1	3	4	23	..
Ål	273	200	167	170	158	222	191	175	172	..

 

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2009 uppgick till 993 ton vilket är betydligt lägre än år 2008. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, d.v.s. förts över till produktionsåret 2010, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2009 avsåg till 66 procent regnbåge, eller 651 ton. Året innan var regnbåge i sättfiskproduktion 860 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 212 ton eller 21 procent av sättfiskproduktionen år 2009.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År	Regnbåge	Lax	Öring	Ål	Röding	Summa	Kräftor
						sättfisk
2000	558	..	225	..	144	998	2
2001	627	..	208	..	102	991	2
2002	634	..	223	..	206	1 108	2
2003	699	..	214	..	163	1 108	0
2004	1 110	..	212	..	136	1 505	1
2005	1 039	..	223	..	135	1 462	1
2006	671	..	230	..	123	1 075	2
2007	838	..	192	..	149	1 227	1
2008	860	..	221	..	134	1 276	*)
2009	651	..	212	..	113	993	1

 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedel­värdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2009 till 212 miljoner kronor, d.v.s. en minskning med 12 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med saluvärdet för år 2008. Med 157 miljoner kronor svarar regnbåge för 74 procent av värdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2000 – 2009, miljoner kronor löpande priser

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Regnbåge	102,6	118,1	99,3	116,9	111,7	113,5	157,5	107,1	157,3	157,1
Röding	15,3	20,7	24,7	14,0	13,7	19,2	20,4	17,0	39,8	..
Ål	14,5	12,9	10,4	11,1	11,3	17,3	16,2	14,5	13,2	..
Övriga	7,2	10,9	9,1	8,8	7,0	5,7	11,2	6,0	13,2	..
Summa	139,7	162,5	143,5	150,7	143,7	155,7	205,3	144,6	223,5	211,6

 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2000 - 2009, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

 

 

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2009 till 68 mil­joner kronor, en minskning med 24 miljoner jämfört med år 2008. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, d.v.s. förts över till produktionsåret 2010, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2000 – 2009, milj. kronor löpande priser   2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Regnbåge 23,3 25,8 26,7 30,6 34,3 37,7 30,3 39,8 42,9 32,1 Lax 4,7 7,4 5,9 4,0 6,8 7,3 6,4 4,5 6,4 .. Öring 12,1 18,9 18,9 19,4 17,5 18,9 20,2 16,8 18,8 15,7 Röding 8,1 4,9 8,6 10,3 7,4 8,2 9,3 10,3 13,9 10,3 Ål 3,1 3,7 4,0 2,7 4,7 5,8 4,2 4,5 6,5 .. Flodkräfta 0,8 1,2 0,7 0,4 0,5 0,8 1,3 0,7 *) 0,8 Signalkräfta 0,3 0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 0,0 0,3 *) 0,0 Övriga 2,4 3,2 4,3 8,5 4,9 4,2 4,3 3,7 3,7 2,7 Summa 54,7 65,2 69,3 75,9 76,2 82,8 76,0 80,6 92,2 68,1   *) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2000 – 2009, milj. kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

 

 

 

 

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 938 m³. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2000 till 2009. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion år 2000 till 2009. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsan­läggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i under­sökningsblanketten. Fr.o.m. år 2000 inhämtades för första gången uppgifter uppdelade på matfisk- och sättfiskanläggningar. Det gör att uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Ett stort antal anläggningar som tidigare redovisats för matfisk har efter uppdelningen redovisats som sättfiskanlägg­ningar.
Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Kassar
antal	783	806	752	771	673	625	685	637	643	650
volym, 1 000 m³	306	367	328	430	403	397	456	454	525	610
Dammar
antal	82	110	99	84	79	81	73	50	53	55
volym, 1 000 m³	146	227	189	161	158	230	206	105	123	135
Bassänger mm
antal	426	356	300	346	334	344	346	278	278	146
volym, 1 000 m³	4	4	3	4	4	4	4	3	3	1
Recirkulerande system
antal									84	11
volym, 1 000 m³									1	0

 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Kassar
antal	244	275	311	304	280	313	335	345	336	294
volym, 1 000 m³	36	73	40	38	33	40	44	56	50	38
Dammar
antal	308	346	314	363	358	336	312	305	328	330
volym, 1 000 m³	2 257	2 340	2 291	2 431	2 429	2 333	2 170	2 198	2 158	2 362
Bassänger mm
antal	1 653	2 089	2 152	2 122	2 121	2 290	2 056	2 070	2 035	2 069
volym, 1 000 m³	17	22	23	21	22	22	20	21	21	23
Recirkulerande system
antal									115	115
volym, 1 000 m³									1	1

 

 

 

 

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Odlingsband
1 000 m	403	520	740	749	794	689	1 340	715	1 332	1 574
vattenareal
1 000 m2	119	135	185	187	206	164	1 421	264	1 269	1 610

 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Dammar
antal	646	601	652	508	572	559	419	296	*)	273
volym,
1 000 m	1 059	996	1 166	1 030	1 003	1 056	937	582	*)	496

 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2009

 

	Antal personer	1 000-tal timmar
Odling för konsumtion
Män	199	190
Kvinnor	40	26
Odling för utsättning
Män	168	171
Kvinnor	17	13
Summa	424	400

 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2009 beräknas till 400 000 timmar (216 000 timmar för konsumtions- och 184 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheternas uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

 

 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från laxforskningsinstitutet (LFI) och fr.o.m. år 2000 baserat på uppgifter från Fiskeriverket, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga repro­duktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av LFI respektive Fiskeriverket genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983-2009

 

Tusental