Statistiken med kommentarer

 

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2010

 

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholms	3	2	3	-	-	-
Uppsala	1	1	1	1	-	-
Södermanlands	1	2	-	-	-	-
Östergötlands	4	2	4	-	-	-
Jönköpings	4	3	1	-	-	-
Kronobergs	1	5	1	-	-	-
Kalmar	6	2	6	3	-	-
Gotlands	-	-	1	1	-	-
Blekinge	2	5	1	-	-	-
Skåne	6	4	4	-	-	-
Hallands	3	1	1	1	-	-
Västra Götalands	6	6	2	1	12	-
Värmlands	5	4	4	1	-	-
Örebro	1	6	-	-	-	-
Västmanlands	-	-	-	-	-	-
Dalarnas	3	5	-	-	-	-
Gävleborgs	4	7	-	-	-	-
Västernorrlands	4	2	-	-	-	-
Jämtlands	17	5	-	-	-	-
Västerbottens	6	7	-	-	-	-
Norrbottens	11	7	1	-	-	-
Hela riket	88	76	30	8	12	-

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2010

Antal odlingar

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2001–2010

 

Art	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Regnbåge	128	117	110	103	85	83	76	73	77	80
Lax	1	1	-	-	-	-	-	1	-	-
Ål	3	4	3	2	3	3	2	2	1	1
Röding	23	17	15	15	14	11	14	17	14	15
Öring	10	7	5	6	5	6	7	7	4	3
Musslor	12	15	15	17	17	16	14	17	17	12
Kräftor	98	108	110	105	93	70	50	*)	40	30
Ostron	2	1	-	1	-	1	-	1	1	-

 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2001–2010

 

Art	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Regnbåge	64	62	63	67	63	55	56	60	52	55
Lax	10	8	8	10	11	9	6	8	5	8
Ål	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1
Röding	26	32	25	22	25	24	23	23	20	20
Öring	54	50	52	50	49	47	44	48	45	47
Kräftor	15	16	13	9	8	10	8	*)	9	8
Övriga	13	16	17	17	13	12	13	13	9	13

 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 463 från odlingar som under 2010 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2011. Sådana odlingar ingår inte i någon av  tablåerna.

 

 

 

 

 

 

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2010, hel färskvikt, ton

 

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholms	65	..	..	-	-	-
Uppsala	..	..	..	..	-	-
Södermanlands	..	..	-	-	-	-
Östergötlands	56	..	..	-	-	-
Jönköpings	6	44	..	-	-	-
Kronobergs	..	62	..	-	-	-
Kalmar	10	..	..	..	-	-
Gotlands	-	-	..	..	-	-
Blekinge	..	28	..	-	-	-
Skåne	100	23	..	-	-	-
Hallands	24	..	..	..	-	-
Västra Götalands	1 399	117	..	..	1 382	-
Värmlands	1 845	82	..	..	-	-
Örebro	..	171	-	-	-	-
Västmanlands	-	-	-	-	-	-
Dalarnas	798	72	-	-	-	-
Gävleborgs	17	95	-	-	-	-
Västernorrlands	1 818	..	-	-	-	-
Jämtlands	627	50	-	-	-	-
Västerbottens	2 126	53	-	-	-	-
Norrbottens	181	81	..	-	-	-
Hela riket	9 260	1 077	1	1	1 382	-

 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2010, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

 

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2010 till 7 851 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 9 260 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 28 % mer än 2009 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 85 % regnbåge, eller 6 660 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 7 859 ton. Detta är 23 % över det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2010 uppgick till 1 108 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 307 ton i hel färskvikt.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2010 uppgick till 1 382 ton jämfört med 2 125 ton år 2009.

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År	Regnbåge	Lax,	Ål	Röding	Summa	Musslor	Kräftor
		öring			matfisk
1983	1 567	28	2	1	1 598	1 498	0
1984	1 849	60	12	1	1 925	1 278	0
1985	2 532	81	41	5	2 665	415	0
1986	3 785	162	51	22	4 028	325	1
1987	4 388	224	90	27	4 743	2 556	1
1988	6 783	363	203	77	7 456	858	3
1989	6 634	771	166	98	7 693	241	4
1990	7 100	606	157	90	7 975	1 163	8
1991	5 834	273	141	85	6 352	1 643	8
1992	5 124	390	171	73	5 782	1 353	8
1993	4 865	8	169	114	5 179	737	11
1994	5 029	12	160	105	5 327	2 095	10
1995	5 772	25	139	85	6 040	1 521	12
1996	5 778	13	161	100	6 075	1 821	10
1997	4 875	3	189	183	5 276	1 425	8
1998	4 457	4	204	347	5 040	455	9
1999	4 458	12	222	386	5 109	954	9
2000	4 452	9	273	395	5 171	443	7
2001	5 255	18	200	786	6 286	1 444	6
2002	4 183	6	167	608	4 987	1 382	6
2003	4 886	1	170	324	5 404	1 742	7
2004	4 851	1	158	328	5 338	1 435	6
2005	4 968	1	222	439	5 630	1 069	6
2006	6 116	3	191	444	6 754	1 791	5
2007	4 366	4	175	374	4 919	1 168	3
2008	5 789	23	172	692	6 676	1 911	*)
2009	6 413	..	..	..	7 225	2 125	2
2010	7 859	..	..	1 307	9 260	1 382	1

 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2010, hel färskvikt, ton

Län Antal   Produktion,   odlingar ton   Stockholms 3 65 Östergötlands 3 56 Jönköpings 4 6 Kalmar 6 10 Skåne 4 9 Hallands 3 24 Västra Götalands 6 1 399 Värmlands 5 1 845 Dalarnas 3 798 Gävleborgs 4 17 Västernorrlands 4 1 818 Jämtlands 15 57 Västerbottens 4 1 386 Norrbottens 10 181 Övriga län ¹ 188 Uppsala 1 Södermanlands 1 Kronobergs 1 Gotlands - Blekinge 2 Örebro 1 Västmanlands - Hela riket 80 7 859

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat från 5 674 till 7 065 ton mellan år 2009 och 2010. I gruppen 50,0 – 99,9 ton är produktionen 345 ton jämfört med 253 ton året innan.

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2010, hel färskvikt, ton

Odlingens	Antal		Produktion, ton
storlek	odlingar		hel färskvikt
100,0 ton och däröver	12		7 065
50,0 - 99,9 ton	4		345
10,0 - 49,9 ton	13		373
0,5 - 9,9 ton	29		72
under 0,5 ton	22		4
Summa	80		7 859

 

 

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 29 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2010 från kust­baserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2001–2010, hel färskvikt, ton

 

Art	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Regnbåge	2 280	1 894	1 252	1 553	1 725	1 769	1 739	1 981	2 431	2 283
Röding	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Lax, öring	-	-	-	-	-	-	-	-	..	..
Musslor	1 444	1 382	1 742	1 435	1 069	1 791	1 168	1 911	2 125	1 382
Ostron	..	..	-	..	-	..	-	..	..	-

 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2010, hel färskvikt, ton

Kuststräcka *)	Antal		Produktion, ton
	odlingar		hel färskvikt
Norra ostkusten	8		1 998
Södra ostkusten	10		129
Syd- och västkusten	3		156
Summa	21		2 283

 

*) Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

 

 

Produktion i sötvatten 

71 % av regnbågsproduktionen och hela rödingproduktionen för konsumtion kom år 2010 från odlingar i sötvatten.

 

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2001–2010, hel färskvikt, ton

 

Art	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Regnbåge	2 975	2 289	3 634	3 298	3 243	4 347	2 627	3 808	3 982	5 576
Röding	786	608	324	328	439	444	374	692	..	1 307
Lax, öring	18	6	1	1	1	3	4	23	..	..
Ål	200	167	170	158	222	191	175	172	..	..

 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2010 uppgick till 1 077 ton vilket är 8 % mer än år 2009. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2011, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2010 avsåg till 57 % regnbåge, eller 617 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 221 ton eller 21 % av sättfiskproduktionen år 2010.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År	Regnbåge	Lax	Öring	Ål	Röding	Övriga	Summa	Kräftor
							sättfisk
2000	558	..	225	..	144	..	998	2
2001	627	..	208	..	102	..	991	2
2002	634	..	223	..	206	..	1 108	2
2003	699	..	214	..	163	..	1 108	0
2004	1 110	..	212	..	136	..	1 505	1
2005	1 039	..	223	..	135	..	1 462	1
2006	671	..	230	..	123	..	1 075	2
2007	838	..	192	..	149	..	1 227	1
2008	860	..	221	..	134	..	1 276	*)
2009	651	..	212	..	113	..	993	1
2010	617	..	221	..	142	57	1 077	1

 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedel­värdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2010 till 254 miljoner kronor, dvs. en ökning med 42 miljoner kronor eller 20 % jämfört med saluvärdet för år 2009. Med 189 miljoner kronor svarar regnbåge för 74 % av värdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser

 

Art	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Regnbåge	118,1	99,3	116,9	111,7	113,5	157,5	107,1	157,3	157,1	188,9
Röding	20,7	24,7	14,0	13,7	19,2	20,4	17,0	39,8	..	50,1
Ål	12,9	10,4	11,1	11,3	17,3	16,2	14,5	13,2	..	..
Övriga	10,9	9,1	8,8	7,0	5,7	11,2	6,0	13,2	..	..
Summa	162,5	143,5	150,7	143,7	155,7	205,3	144,6	223,5	211,6	253,7

 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2001­2010, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

 

 

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2010 till 80 mil­joner kronor, en ökning med 12 miljoner jämfört med år 2009. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2011, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser

Art  2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Regnbåge 25,8 26,7 30,6 34,3 37,7 30,3 39,8 42,9 32,1 36,0 Lax 7,4 5,9 4,0 6,8 7,3 6,4 4,5 6,4 .. .. Öring 18,9 18,9 19,4 17,5 18,9 20,2 16,8 18,8 15,7 15,4 Röding 4,9 8,6 10,3 7,4 8,2 9,3 10,3 13,9 10,3 9,7 Ål 3,7 4,0 2,7 4,7 5,8 4,2 4,5 6,5 .. .. Flodkräfta 1,2 0,7 0,4 0,5 0,8 1,3 0,7 *) 0,8 0,6 Signalkräfta 0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 0,0 0,3 *) 0,0 0,0 Övriga 3,2 4,3 8,5 4,9 4,2 4,3 3,7 3,7 2,7 7,1 Summa 65,2 69,3 75,9 76,2 82,8 76,0 80,6 92,2 68,1 79,7

 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 932 m³. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2001 till 2010. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion år 2001 till 2010. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsan­läggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i under­sökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Kassar
antal	806	752	771	673	625	685	637	643	650	662
volym, 1 000 m³	367	328	430	403	397	456	454	525	610	617
Dammar
antal	110	99	84	79	81	73	50	53	55	78
volym, 1 000 m³	227	189	161	158	230	206	105	123	135	130
Bassänger m.m.
antal	356	300	346	334	344	346	278	278	146	122
volym, 1 000 m³	4	3	4	4	4	4	3	3	1	1
Recirkulerande system
antal								84	11	11
volym, 1 000 m³								1	0	0

 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Kassar
antal	275	311	304	280	313	335	345	336	294	295
volym, 1 000 m³	73	40	38	33	40	44	56	50	38	45
Dammar
antal	346	314	363	358	336	312	305	328	330	302
volym, 1 000 m³	2 340	2 291	2 431	2 429	2 333	2 170	2 198	2 158	2 362	2 525
Bassänger m.m.
antal	2 089	2 152	2 122	2 121	2 290	2 056	2 070	2 035	2 069	2 134
volym, 1 000 m³	22	23	21	22	22	20	21	21	23	25
Recirkulerande system
antal								115	115	115
volym, 1 000 m³								1	1	11

 

 

 

 

 

 

 

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Odlingsband
1 000 m	520	740	749	794	689	1 340	715	1 332	1 574	750
vattenareal
1 000 m2	135	185	187	206	164	1 421	264	1 269	1 610	336

 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Dammar
antal	601	652	508	572	559	419	296	*)	273	204
volym,
1 000 m	996	1 166	1 030	1 003	1 056	937	582	*)	496	394

 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2010

 

	Antal personer	1 000-tal timmar
Odling för konsumtion
Män	188	196
Kvinnor	29	26
Män	168	181
Kvinnor	14	11
Summa	399	414

 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2010 beräknas till 414 000 timmar (222 000 timmar för konsumtions- och 192 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

 

 

 

 

 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från laxforskningsinstitutet (LFI) och fr.o.m. år 2000 baserat på uppgifter från Fiskeriverket, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga repro­duktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av LFI respektive Fiskeriverket genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2010

 

Tusental