![]() |
![]() | |
Vattenbruk 2010 | JO 60 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga
odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor
m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i
uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och
försäljningsvärde. Antal
odlingar Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning
per län 2010
![]()
Antal
odlingar Antalet odlingar efter odlad
art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3
nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna. Tablå 2. Antal odlingar av matfisk,
matkräftor och blötdjur 2001–2010
![]() *) Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och
sättkräftor 2001–2010
![]() *) Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Av de inkomna enkätsvaren härrör 463 från odlingar som under
2010 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära
framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat
pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling,
överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2011. Sådana
odlingar ingår inte i någon av
tablåerna.
Produktion Genom enkäten insamlades
uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs.
slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om
produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet. Tablå 4. Produktion efter inriktning per
län 2010, hel färskvikt, ton
![]() Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte alla uppgifter redovisas. Figur C. Produktion efter inriktning 2010,
hel färskvikt, ton Hel
färskvikt, ton Produktion för konsumtion
Den totala produktionen av matfisk
uppgick år 2010 till 7 851 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 9 260 ton i
beräknad hel färskvikt. Det är 28 % mer än 2009 års matfiskproduktion. Den vanligaste arten för odling
till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 85 % regnbåge,
eller 6 660 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 7 859 ton. Detta
är 23 % över det föregående årets regnbågsproduktion. Produktionen av musslor kan
variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp.
Musselproduktionen 2010 uppgick till 1 382 ton jämfört med 2 125 ton år 2009.
![]() *) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. Total matfiskproduktion av
regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter
odlingens storlek. Tablå 6. Produktion av regnbåge till
konsumtion per län 2010, hel färskvikt, ton
![]() 1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte uppgifter redovisas för vissa län. Tablå 7 visar regnbågsproduktionen
efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat
från 5 674 till 7 065 ton mellan år 2009 och 2010. I gruppen 50,0 – 99,9 ton är
produktionen 345 ton jämfört med 253 ton året innan.
![]() Produktion
inom havsbruket
I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött
vatten. 29 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2010 från
kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet
vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå
8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10
redovisas matfiskproduktionen i sött vatten. Tablå 8. Produktion i havsbruk 2001–2010,
hel färskvikt, ton
![]() Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte alla uppgifter redovisas.
Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk
efter kuststräcka 2010, hel färskvikt, ton
![]() *)
Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Produktion
i sötvatten
71 % av regnbågsproduktionen och
hela rödingproduktionen för konsumtion kom år 2010 från odlingar i sötvatten. Tablå 10. Produktion i sötvatten 2001–2010,
hel färskvikt, ton
![]() Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte alla uppgifter redovisas. Produktion för utsättning
Den totala produktionen av
sättfisk år 2010 uppgick till 1 077 ton vilket är 8 % mer än år 2009. Fisk som
hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till
produktionsåret 2011, ingår ej. Den vanligaste arten för odling
till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2010 avsåg till 57 % regnbåge,
eller 617 ton. Öring är den näst vanligaste
sättfisken med 221 ton eller 21 % av sättfiskproduktionen år 2010. I gruppen ”Övriga” ingår bl.a.
harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste
produktionen redovisas sammanslaget. Tablå 11. Produktion av sättfisk och
sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton
![]() *) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. Försäljningsvärden För båda
verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning)
efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av
produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden
har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden
multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på
grundval av faktiskt redovisade uppgifter. Försäljning för konsumtion
Det
framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2010 till 254
miljoner kronor, dvs. en ökning med 42 miljoner kronor eller 20 % jämfört med
saluvärdet för år 2009. Med 189 miljoner kronor svarar regnbåge för 74 % av
värdet vid matfiskproduktion. Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och
blötdjursproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser
![]() *) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008. Figur D. Matfisk-, matkräftor- och
blötdjursproduktionens saluvärde 20012010, löpande priser Miljoner kronor Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas. Försäljning för utsättning
Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och
sättkräftproduktionen uppgick 2010 till 80 miljoner kronor, en ökning med 12
miljoner jämfört med år 2009. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts
till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2011, ingår ej. Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde
2001–2010, miljoner kronor löpande priser
![]() *) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008. Figur E. Sättfisk- och
sättkräftproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser Miljoner kronor Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008. Odlingsanläggningar Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är
s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både
i insjöar och i kustvatten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar
är cirka 932 m3. Andra
anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i
dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. nedsänkt
odling. I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive
musselproducenternas odlingsanläggningar för åren 2001 till 2010. Tablå 15
visar anläggningar för sättfiskproduktion år 2001 till 2010. Kombinerade mat-
och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på
odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter
om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008. För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har
riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I
tablå 16 visas utnyttjade odlingsband och vattenarealer inom
musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som
producerar kräftor för konsumtion. Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för
odling av matfisk
![]() Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för
odling av sättfisk
![]() Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för
musselodlingar
![]() Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor
![]() *) Uppgifter redovisas ej år 2008. Sysselsättning Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket
2010
![]() Den totala
arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2010 beräknas till 414 000 timmar (222 000 timmar för konsumtions- och 192 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera
verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej
uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts.
Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp
av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej
redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen
(antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts. Utsättning
av lax- och havsöringsungar Genom tillmötesgående från
laxforskningsinstitutet (LFI) och fr.o.m. år 2000 baserat på uppgifter från
Fiskeriverket, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av
odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i
syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom
utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och
tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av LFI respektive
Fiskeriverket genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över
utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och
havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar
redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från
och med 1991 redovisas faktiskt antal. Figur F. Utsättning av lax- och
havsöringsungar 1983–2010 Tusental |