![]() |
![]() | |
Vattenbruk 2017 | JO 60 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Antal odlingar Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga
odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor
m.m. Uppgifterna samlas in med hjälp av ett webbaserat frågeformulär där
odlaren fyller i uppgifter om bland annat driftsinriktning, odlad art,
produktionsvolym och försäljningsvärde. Antal odlingar
Tablå 1. Antal
odlingar efter produktionsinriktning per län 2017
![]() Figur B. Antal odlingar efter
produktionsinriktning 2013–2017 Antalet odlingar efter odlad
art för konsumtion respektive för utsättning visas i tablå 2 respektive tablå
3. Streck (-) anger värde noll, prickar (..) att uppgift inte kan anges, se
vidare förklaring på sida 14. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i
båda tablåerna. Tablå 2. Antal odlingar av matfisk,
matkräftor och blötdjur 2008–2017
![]() Anm.: Kräftodlingar
publicerades inte år 2008. Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och
sättkräftor 2008–2017
![]() Anm.: Kräftodlingar
publicerades inte år 2008. Cirka 250 anläggningar bedrev under 2017
något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller
var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet
finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till
annan odling eller förts över till produktionsåret 2018. Sådana odlingar ingår
inte i någon av tablåerna. Produktion
Genom frågeformuläret
samlades uppgifter in om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs.
slutprodukter avsedda för konsumtion. Även uppgifter om produktion för annat
ändamål än konsumtion, så kallad sättfisk-/sättkräftverksamhet insamlades. Tablå 4. Produktion efter inriktning per
län 2017, hel färskvikt, ton
![]() Anm.: För att inte
röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. Figur
C. Produktion efter inriktning 2013–2017, hel färskvikt, ton Produktion för konsumtion
Den totala
produktionen av matfisk uppgick år 2017 till 10 881 ton i slaktad vikt, vilket
motsvarar 12 834 ton i beräknad hel färskvikt. Det är en minskning med 617 ton
i hel färskvikt jämfört med 2016 års matfiskproduktion. Det är de mindre
odlingarna som successivt upphör, vilket påverkar produktionen. Den
vanligaste arten för odling till matfisk är regnbåge. Slakten av matfisk avsåg
till 88 procent regnbåge, eller 9 628 ton, vilket omräknat till hel
färskvikt motsvarar 11 361 ton. Det är i stort oförändrat jämfört med
föregående år. Rödingproduktionen
2017 uppgick till 1 110 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 310 ton i
hel färskvikt. Det är en minskning jämfört med 2016. Produktionen
av övrig matfisk har ökat och uppgick 2017 till 49 ton slaktad vikt, vilket
motsvarar 57 ton i hel färskvikt. I produktionen av övrig matfisk ingår, förutom
lax och öring, arter som tilapia och abborre. Musselproduktionen 2017 uppgick
till 2 014 ton, jämfört med 2 317 ton år 2016. Tablå 5. Produktion av matfisk, musslor och matkräftor 2008–2017, hel färskvikt, ton
![]()
Tablå 6 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek.
Den största gruppens andel av den totala produktionen utgör 96 procent, vilket
är en ökning jämfört med 2016. Tablå 6. Produktion av regnbåge till
konsumtion efter odlingens storlek 2017, hel färskvikt, ton
![]() Produktion inom havsbruket
I frågeformuläret efterfrågas om odlingen sker i salt- eller
sötvatten. Cirka 25 procent av
regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2017 från kustbaserade
odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet i kust- och
skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 7 och 8
sammanfattas matfiskproduktion m.m. från havsbruket. I tablå 9 redovisas
matfiskproduktion i sötvatten. Tablå 7. Produktion i havsbruk 2008–2017,
hel färskvikt, ton efter odlad art
![]() Anm.: För att inte
röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. Tablå 8. Produktion av regnbåge i havsbruk
efter kuststräcka 2017, hel
färskvikt, ton
![]() Anm.: Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Produktion i sötvatten
Cirka 75 procent av
regnbågsproduktionen år 2017 skedde i sötvatten. All produktion av röding, ål och
övrig matfisk kom också från sådana odlingar. Tablå 9. Produktion i sötvatten 2008–2017,
hel färskvikt, ton
![]() Anm.:
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter
redovisas. Produktion
för utsättning
Den totala produktionen av
sättfisk år 2017 uppgick
till 924 ton i hel färskvikt, vilket är en
ökning jämfört med 2016. Fisk som hållits kvar i odling, eller överförts till
annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2018, ingår inte. Den vanligaste arten för odling
till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2017 avsåg till 61 procent
regnbåge, med en skattad hel färskvikt om 565 ton. Öring är den näst vanligaste
sättfisken med 234 ton eller 25 procent av sättfiskproduktionen år 2017.
Därefter följer röding med 65 ton. I gruppen ”Övriga” ingår bland
annat harr, gös och karp. Eftersom antalet odlare av dessa fiskarter är litet
måste produktionen redovisas sammanslaget. Tablå 10. Produktion av sättfisk och
sättkräftor efter odlad art 2008–2017, hel färskvikt, ton
![]() Anm.: Kräftproduktion publicerades inte år 2008. Försäljningsvärden
För båda
verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning)
efterfrågades försäljningsvärden, exklusive moms. Uppgifter om
försäljningsvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av
alla. Totala produktionsvärden för vissa odlingar har därför imputerats
artvis: kvantitetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt
försäljningsvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter. Försäljning för konsumtion
Det framräknade totalvärdet av
produktionen för konsumtion uppgick år 2017 till 521 miljoner kronor, en ökning
med 34 miljoner kronor jämfört med saluvärdet för år 2016. Med 426 miljoner
kronor svarar regnbåge för 82 procent av försäljningsvärdet vid produktionen av
matfisk, matkräftor och blötdjur. Tablå 11. Matfisk-, matkräft- och
blötdjursproduktionens saluvärde
2008–2017, miljoner kronor, löpande priser
![]() Anm.: Övriga inkluderar matkräftor och blötdjur, samt
övrig matfisk. Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008. Figur D.
Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde 2008–2017, löpande priser
Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas. Försäljning för utsättning
Det framräknade försäljningsvärdet av sättfisk- och
sättkräftproduktionen uppgick 2017 till 84 miljoner kronor, en
ökning med 16 miljoner jämfört med år 2016. Fisk som hållits kvar i odling
eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2018,
ingår inte. Tablå 12. Sättfisk- och
sättkräftproduktionens saluvärde 2008–2017, miljoner kronor, löpande priser
![]() Anm.: Övriga inkluderar övrig matfisk. Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008. Figur E. Sättfisk- och
sättkräftproduktionens saluvärde 2008–2017, miljoner kronor, löpande priser
Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008. Odlingsanläggningar
Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är så
kallad flytande odling, vilken avser odling i kassar. Denna odlingsform används
både i insjöar och i kustvatten. Genomsnittsstorleken per kasse i
matfiskodlingar är cirka 2 000 kubikmeter.
Andra anläggningsformer, som används främst vid sättfiskproduktion, är odling
i dammar och i bassänger. Tablå 13. Kassar
och andra anläggningar för odling av matfisk 2008–2017
![]() I tablå 13 redovisas matfiskproducenternas
odlingsanläggningar för åren 2008 till 2017. Tablå 14 visar anläggningar för
sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar
kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i
undersökningsblanketten. Antalet dammar har reducerats i och med nedläggning av
många mindre anläggningar.
![]() I tablå 15 visas utnyttjade odlingsband och
vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 16 redovisas dammanläggningar
för de odlare som producerar kräftor för konsumtion. Tablå
15. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar 2008–2017
![]() Tablå 16. Dammar för odling av matkräftor
2008–2017
![]() Anm.: Uppgifter redovisades inte år 2008. Sysselsättning
Den totala
arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2017 beräknas till 481 000 timmar, 309 000 timmar för konsumtionsverksamhet och 171 000 timmar för utsättningsverksamhet. Kombinationsodlingar kan ingå i flera
verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. Tablå 17. Sysselsättning inom vattenbruket
2017
![]() Utsättning av lax- och
havsöringsungar
Genom tillmötesgående från
Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar
och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har
huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga
reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet
nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts utifrån uppgifter
insamlade av Sveriges lantbruksuniversitet genom enkäter till berörda odlingar.
Figur F. Utsättning av lax- och
havsöringsungar 2008–2017,
tusental
|