Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2017

JO 60 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Produktion
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna samlas in med hjälp av ett webbaserat frågeformulär där odlaren fyller i uppgifter om bland annat driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2017

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

2

2

-

-

-

-

Uppsala

-

1

-

-

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

1

1

-

-

1

-

Jönköping

2

4

1

1

-

-

Kronoberg

2

2

-

1

-

-

Kalmar

1

2

2

-

-

-

Gotland

-

-

-

-

-

-

Blekinge

1

4

1

-

-

-

Skåne

4

4

2

-

-

-

Halland

1

3

-

-

-

-

Västra Götaland

6

5

1

1

5

3

Värmland

5

3

1

-

-

-

Örebro

-

4

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

2

4

-

-

-

-

Gävleborg

2

4

-

-

-

-

Västernorrland

4

3

-

-

-

-

Jämtland

6

3

-

-

-

-

Västerbotten

5

4

-

-

-

-

Norrbotten

5

3

-

-

-

-

Hela riket

49

56

8

3

6

3


 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2013–2017

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive för utsättning visas i tablå 2 respektive tablå 3. Streck (-) anger värde noll, prickar (..) att uppgift inte kan anges, se vidare förklaring på sida 14. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2008–2017

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Regnbåge

73

77

80

70

68

66

59

48

55

41

Lax

1

-

-

-

-

1

2

2

1

1

Ål

2

1

1

1

1

1

1

2

1

1

Röding

17

14

15

12

10

12

8

10

9

7

Öring

7

4

3

3

3

1

3

3

2

2

Kräftor

..

40

30

25

26

27

25

26

17

8

Musslor

17

17

12

14

13

9

10

12

17

6

Ostron

1

1

-

1

1

1

1

3

2

3


Anm.: Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2008–2017

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Regnbåge

60

52

55

55

52

49

51

43

35

32

Lax

8

5

8

6

5

5

7

5

7

10

Ål

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

Röding

23

20

20

23

20

17

17

18

14

13

Öring

48

45

47

45

38

34

41

39

30

33

Övrig

sättfisk

13

9

13

12

10

11

11

7

7

6

Kräftor

..

9

8

8

6

5

5

5

5

3


Anm.: Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

Cirka 250 anläggningar bedrev under 2017 något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2018. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

 

Produktion

Genom frågeformuläret samlades uppgifter in om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, så kallad sättfisk-/sättkräftverksamhet insamlades.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2017, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

Kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

..

..

-

-

-

-

Uppsala

-

..

-

-

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

..

-

-

-

..

-

Jönköping

..

34

..

..

-

-

Kronoberg

..

..

-

..

-

-

Kalmar

..

..

..

-

-

-

Gotland

-

-

-

-

-

-

Blekinge

..

35

..

-

-

-

Skåne

148

14

..

-

-

-

Halland

..

51

-

-

-

-

Västra Götaland

914

231

..

..

..

..

Värmland

2 417

68

..

-

-

-

Örebro

-

121

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

..

87

-

-

-

-

Gävleborg

..

76

-

-

-

-

Västernorrland

2 503

53

-

-

-

-

Jämtland

3 403

27

-

-

-

-

Västerbotten

1 903

24

-

-

-

-

Norrbotten

236

37

-

-

-

-

Hela riket

12 834

 924

1

1

2 014

..


Anm.: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2013–2017, hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2017 till 10 881 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 12 834 ton i beräknad hel färskvikt. Det är en minskning med 617 ton i hel färskvikt jämfört med 2016 års matfiskproduktion. Det är de mindre odlingarna som successivt upphör, vilket påverkar produktionen.

Den vanligaste arten för odling till matfisk är regnbåge. Slakten av matfisk avsåg till 88 procent regnbåge, eller 9 628 ton, vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 11 361 ton. Det är i stort oförändrat jämfört med föregående år.

Rödingproduktionen 2017 uppgick till 1 110 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 310 ton i hel färskvikt. Det är en minskning jämfört med 2016.

Produktionen av övrig matfisk har ökat och uppgick 2017 till 49 ton slaktad vikt, vilket motsvarar 57 ton i hel färskvikt. I produktionen av övrig matfisk ingår, förutom lax och öring, arter som tilapia och abborre.

Musselproduktionen 2017 uppgick till 2 014 ton, jämfört med 2 317 ton år 2016.

 

Tablå 5. Produktion av matfisk, musslor och matkräftor 2008–2017,             hel färskvikt, ton

 

År

Regn-

Röding

Ål

Övrig

Summa

Musslor

Kräftor

båge

 

matfisk

matfisk

                

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

5 789

692

172

23

6 676

1 911

..

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

1 307

..

..

9 260

1 382

1

2011

10 745

1 128

90

7

11 970

1 470

1

2012

10 499

1 849

93

6

12 447

1 308

1

2013

9 757

1 808

92

6

11 663

1 702

1

2014

9 436

1 644

64

8

11 152

1 746

1

2015

8 968

1 675

104

5

10 752

1 525

1

2016

11 547

1 760

117

28

13 451

2 317

1

2017

11 361

1 310

105

57

12 834

2 014

1



Anm.: Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
F
ör att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 6 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Den största gruppens andel av den totala produktionen utgör 96 procent, vilket är en ökning jämfört med 2016.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2017, hel färskvikt, ton

Odlingens

storlek

Antal

odlingar

Produktion, ton

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

14

10 883

50,0–99,9 ton

3

177

10,0–49,9 ton

10

263

0,5–9,9 ton

10

37

under 0,5 ton

4

1

Summa

41

11 361


 

 

 

Produktion inom havsbruket

I frågeformuläret efterfrågas om odlingen sker i salt- eller sötvatten. Cirka 25 procent av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2017 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet i kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 7 och 8 sammanfattas matfiskproduktion m.m. från havsbruket. I tablå 9 redovisas matfiskproduktion i sötvatten.

Tablå 7. Produktion i havsbruk 2008–2017, hel färskvikt, ton efter odlad art

 

Art

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Regnbåge

1 981

2 431

2 283

3 255

3 051

3 116

2 485

1 919

2 424

2 856

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Övrig

matfisk

-

-

..

..

7

6

..

..

-

-

Musslor

1 911

2 125

1 382

1 470

1 308

1 702

1 746

1 525

2 317

2 014

Ostron

-

..

..

-

..

..

..

..

..

..


 

Anm.: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Tablå 8. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2017,        hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

odlingar

Produktion, ton

hel färskvikt

Norra ostkusten

8

2 740

Övriga kuststräckor

6

116

Summa

14

2 856


 

Anm.: Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Övriga kuststräckor: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

Produktion i sötvatten

Cirka 75 procent av regnbågsproduktionen år 2017 skedde i sötvatten. All produktion av röding, ål och övrig matfisk kom också från sådana odlingar.

Tablå 9. Produktion i sötvatten 2008–2017, hel färskvikt, ton

Art

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Regnbåge

3 808

3 982

5 576

7 490

7 448

6 641

6 951

7 048

9 123

8 504

Röding

692

672

1 307

1 128

1 849

1 808

1 644

1 675

1 760

1 310

Ål

172

..

..

..

93

92

64

104

117

105

Övrig

matfisk

23

..

..

..

..

..

8

5

28

57


 

Anm.: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2017 uppgick till 924 ton i hel färskvikt, vilket är en ökning jämfört med 2016. Fisk som hållits kvar i odling, eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2018, ingår inte.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2017 avsåg till 61 procent regnbåge, med en skattad hel färskvikt om 565 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 234 ton eller 25 procent av sättfiskproduktionen år 2017. Därefter följer röding med 65 ton.

I gruppen ”Övriga” ingår bland annat harr, gös och karp. Eftersom antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 10. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art 2008–2017, hel färskvikt, ton

 

År

Regn-

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

båge

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

..

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

38

221

2

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1

2012

657

45

246

2

81

15

1 046

1

2013

679

35

202

1

86

13

1 016

0

2014

743

52

219

2

99

15

1 130

0

2015

688

24

215

3

132

8

1 073

0

2016

591

38

170

2

51

8

860

1

2017

565

55

234

2

65

3

924

0


 

Anm.: Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden, exklusive moms. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produk­tions­värden för vissa odlingar har därför imputerats artvis: kvantitetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt försäljningsvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2017 till 521 miljoner kronor, en ökning med 34 miljoner kronor jämfört med saluvärdet för år 2016. Med 426 miljoner kronor svarar regnbåge för 82 procent av försäljningsvärdet vid produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur.

 

 

Tablå 11. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde              2008–2017, miljoner kronor, löpande priser

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Regnbåge

157,3

157,1

188,9

261,6

245,7

257,7

273,7

246,0

373,8

425,9

Röding

39,8

31,7

50,1

49,3

77,0

80,9

75,2

80,5

86,5

68,3

Ål

13,2

11,3

..

7,5

8,0

6,9

4,5

7,7

10,9

9,8

Övriga

13,2

11,5

..

9,1

9,3

11,9

16,4

10,4

15,8

17,0

Summa

223,5

211,6

253,7

327,5

340,0

357,4

369,8

344,6

487,0

521,0


 

Anm.: Övriga inkluderar matkräftor och blötdjur, samt övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde      2008–2017, löpande priser

Anm.: Övriga inkluderar här ål, matkräftor och blötdjur, samt övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade försäljningsvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2017 till 84 miljoner kronor, en ökning med 16 miljoner jämfört med år 2016. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2018, ingår inte.

 

Tablå 12. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2008–2017,       miljoner kronor, löpande priser

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Regnbåge

42,9

32,1

36,0

35,9

39,4

40,4

46,4

41,8

34,4

41,5

Lax

6,4

1,6

2,4

3,3

3,2

1,9

5,2

0,9

3,8

8,0

Öring

18,8

15,7

15,4

16,3

18,0

14,5

16,3

14,7

13,0

18,2

Röding

13,9

10,3

9,7

4,8

6,5

7,6

8,2

10,3

3,3

4,9

Ål

6,5

5,0

8,5

9,8

9,5

10,3

9,3

7,7

10,3

9,3

Flodkräfta

..

0,8

0,6

0,6

0,3

0,4

0,2

0,2

0,3

0,2

Signalkräfta

..

0,0

0,0

0,0

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Övriga

3,7

2,7

7,1

6,2

5,7

3,1

3,5

3,3

2,2

1,7

Summa

92,2

68,1

79,7

76,9

82,7

78,2

89,1

78,9

67,5

83,9


 

Anm.: Övriga inkluderar övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2008–2017,        miljoner kronor, löpande priser

 

Anm.: Övriga inkluderar här lax, ål, flodkräfta, signalkräfta, samt övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är så kallad flytande odling, vilken avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 2 000 kubik­meter. Andra anläggningsformer, som används främst vid sättfiskproduk­tion, är odling i dammar och i bassänger.

 

Tablå 13. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk 2008–2017

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Kassar

 

 

 

   antal

643

650

662

655

637

620

610

582

645

418

   volym, 1 000 m³

525

610

617

741

846

858

838

744

941

827

Dammar

 

 

 

   antal

53

55

78

56

61

58

38

35

31

7

   volym, 1 000 m³

123

135

130

123

116

155

95

136

132

25

Bassänger m.m.

 

 

 

   antal

278

146

122

132

118

135

114

112

112

162

   volym, 1 000 m³

3

1

1

2

1

3

3

3

3

3

Recirkulerande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   antal

84

11

11

13

2

2

8

8

19

17

   volym, 1 000 m³

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0


 

 

I tablå 13 redovisas matfiskproducenternas odlingsanläggningar för åren 2008 till 2017. Tablå 14 visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Antalet dammar har reducerats i och med nedläggning av många mindre anläggningar.


Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk 2008–2017

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Kassar

 

 

 

   antal

336

294

295

246

250

308

289

240

231

181

   volym, 1 000 m³

50

38

45

39

42

72

78

53

157

17

Dammar

 

 

 

   antal

328

330

302

300

249

187

220

206

188

131

   volym, 1 000 m³

2 158

2 362

2 525

2 388

2 107

1 889

1 903

1 551

1 530

551

Bassänger m.m.

 

 

 

   antal

2 035

2 069

2 134

1 999

1 796

1 586

1 784

1 628

1 440

1 505

   volym, 1 000 m³

21

23

25

26

22

20

20

21

19

25

Recirkulerande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   antal

115

115

115

55

55

29

94

32

28

65

   volym, 1 000 m³

1

1

1

1

1

2

2

2

8

4


 

 

 

I tablå 15 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 16 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 15. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar 2008–2017

 

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Odlingsband

 

 

   1 000 m

1 332

1 574

750

748

795

605

590

807

750

1 647

   vattenareal,

 

 

   1 000 m2

1 269

1 610

336

256

340

372

211

307

302

556

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 16. Dammar för odling av matkräftor 2008–2017

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Dammar

 

 

 

   antal

..

273

204

194

204

204

201

199

167

39

   volym,

 

 

 

   1 000 m3

..

496

394

309

366

444

350

361

274

161

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Anm.: Uppgifter redovisades inte år 2008.

 

Sysselsättning

 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2017 beräknas till 481 000 timmar, 309 000 timmar för konsumtionsverksamhet och 171 000 timmar för utsättningsverksamhet. Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker.

 

Tablå 17. Sysselsättning inom vattenbruket 2017

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

176

258

   Kvinnor

45

51

Odling för utsättning

   Män

125

150

   Kvinnor

18

21

Summa

364

481


 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Så­dana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts utifrån uppgifter insamlade av Sveriges lantbruksuniversitet genom enkäter till berörda odlingar.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 2008–2017, tusental

 

 

Anm.: Utsättningar i älvar och kustområden, huvudsakligen gjorda i kompensationssyfte.