Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Produktion
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna samlas in med hjälp av ett webbaserat frågeformulär där odlaren fyller i uppgifter om bland annat driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2017

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholm	2	2	-	-	-	-
Uppsala	-	1	-	-	-	-
Södermanland	-	-	-	-	-	-
Östergötland	1	1	-	-	1	-
Jönköping	2	4	1	1	-	-
Kronoberg	2	2	-	1	-	-
Kalmar	1	2	2	-	-	-
Gotland	-	-	-	-	-	-
Blekinge	1	4	1	-	-	-
Skåne	4	4	2	-	-	-
Halland	1	3	-	-	-	-
Västra Götaland	6	5	1	1	5	3
Värmland	5	3	1	-	-	-
Örebro	-	4	-	-	-	-
Västmanland	-	-	-	-	-	-
Dalarna	2	4	-	-	-	-
Gävleborg	2	4	-	-	-	-
Västernorrland	4	3	-	-	-	-
Jämtland	6	3	-	-	-	-
Västerbotten	5	4	-	-	-	-
Norrbotten	5	3	-	-	-	-
Hela riket	49	56	8	3	6	3

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2013–2017

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive för utsättning visas i tablå 2 respektive tablå 3. Streck (-) anger värde noll, prickar (..) att uppgift inte kan anges, se vidare förklaring på sida 14. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2008–2017

 

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Regnbåge	73	77	80	70	68	66	59	48	55	41
Lax	1	-	-	-	-	1	2	2	1	1
Ål	2	1	1	1	1	1	1	2	1	1
Röding	17	14	15	12	10	12	8	10	9	7
Öring	7	4	3	3	3	1	3	3	2	2
Kräftor	..	40	30	25	26	27	25	26	17	8
Musslor	17	17	12	14	13	9	10	12	17	6
Ostron	1	1	-	1	1	1	1	3	2	3

Anm.: Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2008–2017

 

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Regnbåge	60	52	55	55	52	49	51	43	35	32
Lax	8	5	8	6	5	5	7	5	7	10
Ål	1	1	1	1	1	2	1	1	1	1
Röding	23	20	20	23	20	17	17	18	14	13
Öring	48	45	47	45	38	34	41	39	30	33
Övrig sättfisk	13	9	13	12	10	11	11	7	7	6
Kräftor	..	9	8	8	6	5	5	5	5	3

Anm.: Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

Cirka 250 anläggningar bedrev under 2017 något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2018. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

 

Produktion

Genom frågeformuläret samlades uppgifter in om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, så kallad sättfisk-/sättkräftverksamhet insamlades.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2017, hel färskvikt, ton

 

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	Kräftor
Stockholm	..	..	-	-	-	-
Uppsala	-	..	-	-	-	-
Södermanland	-	-	-	-	-	-
Östergötland	..	-	-	-	..	-
Jönköping	..	34	..	..	-	-
Kronoberg	..	..	-	..	-	-
Kalmar	..	..	..	-	-	-
Gotland	-	-	-	-	-	-
Blekinge	..	35	..	-	-	-
Skåne	148	14	..	-	-	-
Halland	..	51	-	-	-	-
Västra Götaland	914	231	..	..	..	..
Värmland	2 417	68	..	-	-	-
Örebro	-	121	-	-	-	-
Västmanland	-	-	-	-	-	-
Dalarna	..	87	-	-	-	-
Gävleborg	..	76	-	-	-	-
Västernorrland	2 503	53	-	-	-	-
Jämtland	3 403	27	-	-	-	-
Västerbotten	1 903	24	-	-	-	-
Norrbotten	236	37	-	-	-	-
Hela riket	12 834	924	1	1	2 014	..

Anm.: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2013–2017, hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2017 till 10 881 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 12 834 ton i beräknad hel färskvikt. Det är en minskning med 617 ton i hel färskvikt jämfört med 2016 års matfiskproduktion. Det är de mindre odlingarna som successivt upphör, vilket påverkar produktionen.

Den vanligaste arten för odling till matfisk är regnbåge. Slakten av matfisk avsåg till 88 procent regnbåge, eller 9 628 ton, vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 11 361 ton. Det är i stort oförändrat jämfört med föregående år.

Rödingproduktionen 2017 uppgick till 1 110 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 310 ton i hel färskvikt. Det är en minskning jämfört med 2016.

Produktionen av övrig matfisk har ökat och uppgick 2017 till 49 ton slaktad vikt, vilket motsvarar 57 ton i hel färskvikt. I produktionen av övrig matfisk ingår, förutom lax och öring, arter som tilapia och abborre.

Musselproduktionen 2017 uppgick till 2 014 ton, jämfört med 2 317 ton år 2016.

 

Tablå 5. Produktion av matfisk, musslor och matkräftor 2008–2017,             hel färskvikt, ton

 

År	Regn-	Röding	Ål	Övrig	Summa	Musslor	Kräftor
	båge			matfisk	matfisk
2008	5 789	692	172	23	6 676	1 911	..
2009	6 413	..	..	..	7 225	2 125	2
2010	7 859	1 307	..	..	9 260	1 382	1
2011	10 745	1 128	90	7	11 970	1 470	1
2012	10 499	1 849	93	6	12 447	1 308	1
2013	9 757	1 808	92	6	11 663	1 702	1
2014	9 436	1 644	64	8	11 152	1 746	1
2015	8 968	1 675	104	5	10 752	1 525	1
2016	11 547	1 760	117	28	13 451	2 317	1
2017	11 361	1 310	105	57	12 834	2 014	1

Anm.: Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 6 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Den största gruppens andel av den totala produktionen utgör 96 procent, vilket är en ökning jämfört med 2016.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2017, hel färskvikt, ton

Odlingens storlek	Antal odlingar	Produktion, ton hel färskvikt
100,0 ton och däröver	14	10 883
50,0–99,9 ton	3	177
10,0–49,9 ton	10	263
0,5–9,9 ton	10	37
under 0,5 ton	4	1
Summa	41	11 361

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I frågeformuläret efterfrågas om odlingen sker i salt- eller sötvatten. Cirka 25 procent av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2017 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet i kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 7 och 8 sammanfattas matfiskproduktion m.m. från havsbruket. I tablå 9 redovisas matfiskproduktion i sötvatten.

Tablå 7. Produktion i havsbruk 2008–2017, hel färskvikt, ton efter odlad art

 

Art	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Regnbåge	1 981	2 431	2 283	3 255	3 051	3 116	2 485	1 919	2 424	2 856
Röding	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Övrig matfisk	-	-	..	..	7	6	..	..	-	-
Musslor	1 911	2 125	1 382	1 470	1 308	1 702	1 746	1 525	2 317	2 014
Ostron	-	..	..	-	..	..	..	..	..	..

 

Anm.: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Tablå 8. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2017,        hel färskvikt, ton

Kuststräcka	Antal odlingar	Produktion, ton hel färskvikt
Norra ostkusten	8	2 740
Övriga kuststräckor	6	116
Summa	14	2 856

 

Anm.: Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Övriga kuststräckor: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

Produktion i sötvatten

Cirka 75 procent av regnbågsproduktionen år 2017 skedde i sötvatten. All produktion av röding, ål och övrig matfisk kom också från sådana odlingar.

Tablå 9. Produktion i sötvatten 2008–2017, hel färskvikt, ton

Art	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Regnbåge	3 808	3 982	5 576	7 490	7 448	6 641	6 951	7 048	9 123	8 504
Röding	692	672	1 307	1 128	1 849	1 808	1 644	1 675	1 760	1 310
Ål	172	..	..	..	93	92	64	104	117	105
Övrig matfisk	23	..	..	..	..	..	8	5	28	57

 

Anm.: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2017 uppgick till 924 ton i hel färskvikt, vilket är en ökning jämfört med 2016. Fisk som hållits kvar i odling, eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2018, ingår inte.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2017 avsåg till 61 procent regnbåge, med en skattad hel färskvikt om 565 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 234 ton eller 25 procent av sättfiskproduktionen år 2017. Därefter följer röding med 65 ton.

I gruppen ”Övriga” ingår bland annat harr, gös och karp. Eftersom antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 10. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art 2008–2017, hel färskvikt, ton

 

År	Regn-	Lax	Öring	Ål	Röding	Övriga	Summa	Kräftor
	båge						sättfisk
2008	860	..	221	..	134	..	1 276	..
2009	651	..	212	..	113	..	993	1
2010	617	38	221	2	142	57	1 077	1
2011	666	52	237	2	88	19	1 064	1
2012	657	45	246	2	81	15	1 046	1
2013	679	35	202	1	86	13	1 016	0
2014	743	52	219	2	99	15	1 130	0
2015	688	24	215	3	132	8	1 073	0
2016	591	38	170	2	51	8	860	1
2017	565	55	234	2	65	3	924	0

 

Anm.: Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden, exklusive moms. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produk­tions­värden för vissa odlingar har därför imputerats artvis: kvantitetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt försäljningsvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2017 till 521 miljoner kronor, en ökning med 34 miljoner kronor jämfört med saluvärdet för år 2016. Med 426 miljoner kronor svarar regnbåge för 82 procent av försäljningsvärdet vid produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur.

 

 

Tablå 11. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde              2008–2017, miljoner kronor, löpande priser

 

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Regnbåge	157,3	157,1	188,9	261,6	245,7	257,7	273,7	246,0	373,8	425,9
Röding	39,8	31,7	50,1	49,3	77,0	80,9	75,2	80,5	86,5	68,3
Ål	13,2	11,3	..	7,5	8,0	6,9	4,5	7,7	10,9	9,8
Övriga	13,2	11,5	..	9,1	9,3	11,9	16,4	10,4	15,8	17,0
Summa	223,5	211,6	253,7	327,5	340,0	357,4	369,8	344,6	487,0	521,0

 

Anm.: Övriga inkluderar matkräftor och blötdjur, samt övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde      2008–2017, löpande priser

Anm.: Övriga inkluderar här ål, matkräftor och blötdjur, samt övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade försäljningsvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2017 till 84 miljoner kronor, en ökning med 16 miljoner jämfört med år 2016. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2018, ingår inte.

 

Tablå 12. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2008–2017,       miljoner kronor, löpande priser

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Regnbåge	42,9	32,1	36,0	35,9	39,4	40,4	46,4	41,8	34,4	41,5
Lax	6,4	1,6	2,4	3,3	3,2	1,9	5,2	0,9	3,8	8,0
Öring	18,8	15,7	15,4	16,3	18,0	14,5	16,3	14,7	13,0	18,2
Röding	13,9	10,3	9,7	4,8	6,5	7,6	8,2	10,3	3,3	4,9
Ål	6,5	5,0	8,5	9,8	9,5	10,3	9,3	7,7	10,3	9,3
Flodkräfta	..	0,8	0,6	0,6	0,3	0,4	0,2	0,2	0,3	0,2
Signalkräfta	..	0,0	0,0	0,0	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Övriga	3,7	2,7	7,1	6,2	5,7	3,1	3,5	3,3	2,2	1,7
Summa	92,2	68,1	79,7	76,9	82,7	78,2	89,1	78,9	67,5	83,9

 

Anm.: Övriga inkluderar övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2008–2017,        miljoner kronor, löpande priser

 

Anm.: Övriga inkluderar här lax, ål, flodkräfta, signalkräfta, samt övrig matfisk.

Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är så kallad flytande odling, vilken avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 2 000 kubik­meter. Andra anläggningsformer, som används främst vid sättfiskproduk­tion, är odling i dammar och i bassänger.

 

Tablå 13. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk 2008–2017

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Kassar
antal	643	650	662	655	637	620	610	582	645	418
volym, 1 000 m³	525	610	617	741	846	858	838	744	941	827
Dammar
antal	53	55	78	56	61	58	38	35	31	7
volym, 1 000 m³	123	135	130	123	116	155	95	136	132	25
Bassänger m.m.
antal	278	146	122	132	118	135	114	112	112	162
volym, 1 000 m³	3	1	1	2	1	3	3	3	3	3
Recirkulerande
antal	84	11	11	13	2	2	8	8	19	17
volym, 1 000 m³	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0

 

 

I tablå 13 redovisas matfiskproducenternas odlingsanläggningar för åren 2008 till 2017. Tablå 14 visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Antalet dammar har reducerats i och med nedläggning av många mindre anläggningar.

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk 2008–2017

 

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Kassar
antal	336	294	295	246	250	308	289	240	231	181
volym, 1 000 m³	50	38	45	39	42	72	78	53	157	17
Dammar
antal	328	330	302	300	249	187	220	206	188	131
volym, 1 000 m³	2 158	2 362	2 525	2 388	2 107	1 889	1 903	1 551	1 530	551
Bassänger m.m.
antal	2 035	2 069	2 134	1 999	1 796	1 586	1 784	1 628	1 440	1 505
volym, 1 000 m³	21	23	25	26	22	20	20	21	19	25
Recirkulerande
antal	115	115	115	55	55	29	94	32	28	65
volym, 1 000 m³	1	1	1	1	1	2	2	2	8	4

 

 

 

I tablå 15 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 16 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 15. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar 2008–2017

 

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Odlingsband
1 000 m	1 332	1 574	750	748	795	605	590	807	750	1 647
vattenareal,
1 000 m2	1 269	1 610	336	256	340	372	211	307	302	556

 

 

Tablå 16. Dammar för odling av matkräftor 2008–2017

 

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Dammar
antal	..	273	204	194	204	204	201	199	167	39
volym,
1 000 m3	..	496	394	309	366	444	350	361	274	161

 

Anm.: Uppgifter redovisades inte år 2008.

 

Sysselsättning

 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2017 beräknas till 481 000 timmar, 309 000 timmar för konsumtionsverksamhet och 171 000 timmar för utsättningsverksamhet. Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker.

 

Tablå 17. Sysselsättning inom vattenbruket 2017

 

	Antal personer	1 000-tal timmar
Odling för konsumtion
Män	176	258
Kvinnor	45	51
Odling för utsättning
Män	125	150
Kvinnor	18	21
Summa	364	481

 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Så­dana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts utifrån uppgifter insamlade av Sveriges lantbruksuniversitet genom enkäter till berörda odlingar.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 2008–2017, tusental

 

 

Anm.: Utsättningar i älvar och kustområden, huvudsakligen gjorda i kompensationssyfte.